Ute på skolgården är det en febril aktivitet inför firandet av Fritidshemmens dag som ska starta efter lunchen. En GB-gubbe drar en vagn, några fixar med en station för bollkastning och bakom ett hörn skymtar ett bi i mänsklig skepnad fram. Samtidigt sitter skolminister Lotta Edholm i ett av skolans mötesrum tillsammans med skolans ledning, två lärare och fem något samlade elever som har förberett frågor till ministern.
- Traditioner är viktiga på vår skola. Vi firar särskilda dagar och arrangerar återkommande aktiviteter för alla på skolan. Det och vår inarbetade fadderverksamhet, där äldre elever är faddrar för yngre elever, gör att vi har en stark gemenskap och en hög trygghet på skolan, inleder Henrik Ahlberg, rektor för Södra Boo rektorsområde.
Eleverna ska lära sig läsa för livet
Boo gårds skola har detta läsår haft som prioriterat område att öka elevernas läs- och skrivutveckling. Skolan har visserligen alltid varit en läsande skola men målet är nu att etablera ett mer medvetet arbetssätt, säger Mikaela Högskoog, biträdande rektor för F-4 och fritids, och förklarar:
- Vi har prioriterat detta område för att säkerställa att alla i hela skolan gemensamt ska jobba för att öka läsintresset och läsförståelsen så att våra elever grundlägger goda läsvanor och fortsätter att vara goda läsare. Det handlar om att förfina undervisningen och metoderna för läsutveckling, både på skoltid och fritidstid.
För att få till det extra fokuset på språket har alla ämneslärare i alla årskurser träffats i tvärgrupper under året för att prata om vikten av att jobba med språket i alla ämnen. I det kollegiala samarbetet ökar medvetenheten om språkets betydelse och kunskap delas om hur man kan arbeta. Alla skolans elever läser varje dag, oavsett ämne och ålder. Utöver det arbetar de med läsning på många andra sätt så som cirkelläsning, läsgrupper och högläsning i helklass.
- Det är så ofta som barn inte känner till vissa ord som vi tror att de behärskar. Därför är det otroligt viktigt att vi stannar upp och pratar på djupet om ord och begrepp som vi stöter på när vi läser enskilt, i grupp och i helklass, säger Marlene Björkander Wallin, lärare och förstelärare.
Fritids är viktig för språkutvecklingen
I fritidshemmet är det informella lärandet ännu större än i klassrummet, berättar Åsa Sörman, som är lärare mot fritidshem och fritidsutvecklare:
- Vi tar utgångspunkt i elevernas egna behov och intressen och fångar upp det som sker i stunden, i spontana samtal och i leken, men också i styrda samlingar. Vi tar oss an barnens egna initiativ, ger utrymme att uttrycka känslor och åsikter och pratar om det.
De elever som vill kan vara med på läsmellis där de kan lyssna på högläsning samtidigt som de äter mellanmål. På barnens initiativ har fritids också startat en författarklubb, en finskrivningsgrupp och en dramagrupp som skrivit charader. Fritidshemmen har också bokbytardagar och i skolans rastbod finns det alltid böcker och tidningar för att eleverna ska kunna läsa även på rasten.
Läs- och språkfokuset är synligt i skolan
Skolan arrangerar också författarbesök och har olika ämnesövergripande gemensamma teman. Inför Världsboksdagen den 23 april var temat Astrid Lindgren. Då fick eleverna bland annat skriva författarporträtt, skapa figurer av gamla böcker och sy motiv på lapptäcken. Allt visades sedan upp på en utställning i skolans entré och på Orminge bibliotek.
Så avslutas presentationen om skolans verksamhet och eleverna får äntligen tid att ställa sina frågor till Lotta Edholm som svarar och slutligen undrar om de tycker att det som sägs i rummet stämmer överens med deras upplevelse av skolan. Det jakande svaret kommer glädjande snabbt och Lotta Edholm tillägger att det är viktigt att eleverna vet vad som gäller.
Det är dags för rundvandring och på sin väg genom skolan tittar Lotta Edholm in i ett klassrum och pratar med både lärare och elever. I skolans bibliotek möter skolministern en lågstadieklass som engagerat berättar om sina favoritböcker. Det finns mysiga läshörnor på varje avdelning på skolan och det sitter elever i olika åldrar lite överallt och läser, för varandra och enskilt.
- Man kan tro att vi har iscensatt med läsande barn inför skolministerns besök, men det är så här det är hos oss, skrattar Joakim de Klonia, biträdande rektor för årskurs 5–9.
Vad ställde eleverna för frågor till ministern?
Hur vill ni satsa på skolan?
- Vi satsar på böcker i skolan, både läroböcker och skolbiblioteksböcker. Vi satsar också på mindre undervisningsgrupper för elever som behöver vara i ett mindre sammanhang. Det behövs också fler lärare i skolan och lärarutbildningen måste bli bättre.
Ska man få betyg från årskurs 4?
- De skolor som vill kan ge betyg i fyran men det viktigaste är att eleverna får veta vad de faktiskt kan och vad de behöver bli bättre på.
Tycker ni att skolan ska bli statlig?
- Ja, jag vill att skolan ska bli statlig för idag är det för stora skillnader mellan landets skolor och det är orättvist.
Hur kommer det sig att vi fortfarande lär oss samma saker och ämnen, ska det aldrig ändras? Borde vi inte lära oss mer om AI och aktier?
- Det är svårt att införa ett nytt ämne i skolan, det tar lång tid, men inom ämnena ändras det då och då. AI kommer att finnas inom alla ämnen och om aktier kanske man inte behöver lära sig i grundskolan utan i gymnasiet.
Varför sjunker elevernas resultat i skolan?
- Det finns många förklaringar till det men en viktig förklaring är att vi inte har sett till att barn kan läsa och skriva tillräckligt bra. Om man inte kan läsa får man problem i alla andra ämnen också.
Vad gör ni för att alla elever ska få bra och god skolmat?
- Skolmaten får skolorna själva bestämma över men det är viktigt att det finns någon rätt att välja på så att man äter. Det är otroligt viktigt att man äter för att orka.
Hur många elever ska det gå i varje klass?
- Jag skulle vilja ha ett tak. Men det ser olika ut på skolorna och man kan dela upp klasserna och ha flera mindre undervisningsgrupper.
Sidan uppdaterades: