Förskolegården är en viktig plats för våra barn. Men vad kännetecknar egentligen en bra förskolegård? Den frågan har Nackas kommunala förskolor utforskat tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet i projektet Hållbara utemiljöer. Projektet som avslutades 2020 resulterade i en praktisk handbok men gav också inspiration till en utbildning i utepedagogik.
- Under projektet besökte vi många förskolor och då insåg vi att det fanns ett behov av att utbilda barnskötare och förskollärare i hur de kan använda förskolans gård som ett pedagogiskt verktyg. Behovet blev ännu tydligare när pandemin kom och barnen började vistas utomhus hela dagarna, berättar Ann Sundman Brott som är utbildningsstrateg på Nackas kommunala skolor och förskolor.
Insektssafari och Småkrypsrace
Ann Sundman Brott satte sig därför ner tillsammans med Martin Boson, som är särskilt yrkesskicklig förskollärare, och Annika Wiberg, som är utomhuspedagog, för att ta fram en fortbildning i hur man kan jobba med läroplanens alla ämnen utomhus. Resultatet blev en kurs med en teoretisk digital del för diskussion och reflektion och en praktisk del på förskolegården.
- Generellt sett är pedagoger inom förskolan duktiga på att bedriva utomhuspedagogik men då är det ofta undervisning som sker i närområdet. Just förskolegården används i rätt liten utsträckning för planerade aktiviteter och det vill vi förändra med vår fortbildning. Den första kursen har fokus på hur man kan använda det som finns på förskolegården i undervisningen, som till exempel växter, träd och insekter. Det handlar om att se gården som en utbildningsresurs och som en plats för aktiviteter som kan kopplas till läroplanen, berättar Martin Boson.
Genom kursen får förskolepersonalen också lära sig mer om de positiva effekterna av att undervisa utomhus och Annika Wiberg betonar värdet för både barn och vuxna:
- Att vistas utomhus är väldigt bra för hälsan och alla mår bra av att vara ute mer. Vi behöver växtlighet och natur. Det finns forskning som visar att det är avstressande, bra för välbefinnandet och underlättar koncentrationen. Det går att hitta på massor av inspirerande aktiviteter som är bra för både knopp och kropp, till exempel kan barnen få gå på insektssafari och arrangera ett småkrypsrace på gården.
Att utveckla förskolegården för lek och undervisning
Då intresset för den första fortbildningskursen blev stort skapades också en andra kurs som handlar om hur man kan utveckla sin förskolegård och hur barnen kan få inflytande över utformningen. Den tar också upp verktyg och metoder som kan användas för att organisera undervisningen på ett bra sätt.
- För att en förskolegård ska vara bra behövs olika funktioner som till exempel platser för samling, fysisk aktivitet, experiment och kreativt arbete. Det ska också finnas platser med ”okodat material” som uppmuntrar till all sorts lek. Förhållningssättet bland pedagogerna är också en viktig del. Det är till exempel betydelsefullt hur personalen positionerar sig på gården för att undvika klungbildning bland vuxna och för att alla barn ska känna sig trygga och sedda, säger Martin Boson.
Alla inblandade behöver ha samsyn
I Nacka finns en samverkansgrupp för hållbara utemiljöer där fastighetsförvaltare, Nacka vatten och avfall och miljöenheten ingår. Gruppen ska underlätta för skolor och förskolor att utveckla sina gårdar till en mer användbar miljö. Ann Sundman Brott säger att det är viktigt att hitta samsyn i en del frågor:
- Vi pratar till exempel om hur vi kan få mer naturmaterial till gårdarna och vilka material som är bra och inte. Hur vi kan skapa säkra utemiljöer som lockar till rörelse. För mycket säkerhetstänk kan nämligen få motsatt effekt. En annan fråga för gruppen är hur förskolan ska kunna undervisa barnen om hållbarhet och kretsloppet genom att odla och kompostera, utan att locka gnagare till förskolans gård.
Återbruksmaterial och sommarjobbande ungdomar
Hittills har cirka 20 kommunala förskolor av 36 gått utbildningen och efterfrågan har varit stor. Efter kursen har förskolorna även fått stöd i att komma vidare i arbetet med att ta fram ett skriftligt förslag över hur gården kan utvecklas. Ann Sundman Brott lyfter gärna fram att det finns flera interna resurser som kan hjälpa förskolorna att komma vidare med sina idéer:
- Skolgårdsprojektets sommarjobbande ungdomar kan hjälpa till med att rusta upp gården och bygga redskap enligt förskolans önskemål. Nacka vatten och avfall kan bidra med återbruksmaterial som böcker till ett utebibliotek eller kastruller och kanske en diskbänk till ett utekök. Behöver pedagogerna mer kunskaper i att odla kan Hälsoträdgården vara en resurs.
Från vänster: Annika Wiberg, Martin Boson, Ann Sundman Brott.
VILL DU VETA MER?
Kontakta Ann Sundman Brott, Martin Boson eller Annika Wiberg.
Se även Nackas kommunala förskolors vägledning för hållbara utemiljöer www.nacka.se/hallbara-utemiljoer
Sidan uppdaterades: