Studien visar också att eleverna, både de låg- och högpresterande, får bättre resultat på de nationella proven. Dessutom finns även belägg för att eleverna får bättre resultat ju fler terminer de deltar i skolutvecklingsprogrammet. Sex terminer med NTA:s teman ger dubbel effekt på meritpoängen jämfört med tre terminer.
Einar Fransson, skolchef i Nacka och ordförande i NTA:s styrelse sedan tre år tillbaka, är glad över resultatet:
- Jag är en av dem som varit angelägen om att kunna visa att NTA har effekt. Och nu har vi med den här forskningsstudien äntligen fått svart på vitt att NTA gör verklig skillnad för eleverna. Studien visar dock att elever med ett annat modersmål inte lyckas lika bra som övriga elever, även fast de använder materialet. Detta är förstås något som vi inom NTA ska undersöka vidare.
NTA-konceptet kom från USA till Sverige 1997 och anpassades till svenska förhållanden tack vare Kungliga vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. Syftet var att försöka motverka ett dalande intresse för NO, teknik och matematik. Nackas kommunala skolor och förskolor blev medlem i NTA redan 1998.
Idag erbjuder NTA 29 olika teman från förskolan till årskurs 9. Varje tema består av en temalåda med material samt en lärarhandledning med elevarbetsblad och en temabok med texter. Till varje tema hör en dags utbildning för läraren och kompetensutvecklande tematräffar.
Inom Nackas kommunala skolor och förskolor är Pia Larsson och Mats Törnqvist samordnare, Mats ansvarar för förskolan och Pia för grundskolan. Varje år i juni och december samlas de 170 lådorna som är i omlopp in. De packas om och fylls på så att materialet räcker för 30 elever att arbeta med. Det jobbet sköter Tomas Larsson och Anette Klyfvert. Det övergripande arbetet med samordning och hantering av temalådor finansieras centralt. Förskolorna och skolorna betalar en hyra som täcker kostnaden för förbrukningsmaterialet.
Pia Larsson arbetar också halva sin tid med att utveckla NTA:s material, till exempel i samband med nya läroplaner och nya kursplaner, men även när det sker förändringar inom didaktiken. Det är också viktigt att fånga in synpunkter från användarna och göra anpassningar.
- Målet för vår medverkan i NTA är att kunna erbjuda ett material som kan väcka intresse för naturvetenskap och som är ett väl beprövat stöd till lärarna. Det är viktigt att materialet känns modernt och att det fungerar i klassrummet. På senare år har NTA till exempel tagit fram några digitala teman som Smartare produkter och Den smartare staden. Vi har också arbetat med att digitalt visualisera våra teman Kroppen och Rymden med hjälp av modeller, berättar Pia Larsson.
Om IFAU:s studie säger Pia Larsson:
- Vi har tidigare inte haft siffror på att NTA funkar men vi som har använt undervisningsmaterialet har alltid haft en känsla av att det fungerar. Nu när vi har fått det bekräftat, att det ger resultat, är förstås min förhoppning att ännu fler skolor och förskolor ska börja använda sig av NTA:s teman i undervisningen.
Läs NTA:s artikel om studien och ladda hem rapporten.
Läs mer om NTA i Nackas kommunala skolor och förskolor.
Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, är ett nationellt skolutvecklingsprogram i naturvetenskap, teknik och matematik. NTA är en medlemsägd ekonomisk förening utan vinstintresse. Föreningen finansieras och styrs av de kommuner och friskolor som är medlemmar. Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin är representerade i styrelsen. Varje medlem i föreningen har en NTA-samordnare som har ett övergripande ansvar för den lokala NTA-verksamheten och för att stimulera den lokala utvecklingen av undervisningen i NO, teknik och matematik. Vid 2020 års slut hade föreningen 173 medlemmar varav 137 var kommuner, 26 fri¬stående skolor och 9 koncerner och övriga skolhuvudmän. Det var totalt cirka 225 000 barn och elever som arbetade med NTA-teman under året. 11 600 pedagoger och lärare använde NTA:s teman i sin undervisning.
Sidan uppdaterades: