Einar Fransson, produktionsdirektör och ansvarig för Nackas kommunala skolor och förskolor, inledde konferensen.
Einar Fransson inledde med att titta tillbaka på vad som hänt sedan förra året och han nämnde bland annat att:
Därefter kom Einar in på vad vi arbetar med just nu och framåt:
Einar avslutade med en övning där alla skolledarna fick ge snabba förslag på hur man kan lösa olika utmaningar.
Jonas Eriksson, Sveriges mest kände fotbollsdomare, höll en föreläsning om ledarskap utifrån ett fotbollsperspektiv.
Här är några uppsnappade tips från föreläsningen.
Tro på det du gör, utmana och ha kul
För att kunna leda måste du tro på det du gör och du måste kunna kommunicera det du tror på. Alla dina beslut ska följa samma kompass. Sätt ett mål för vart du vill nå och gör prioriteringar. Du behöver bestämma dig för hur du vill vara som ledare och du måste hela tiden ha ambitionen att vilja bli bättre. Flytta fram dina ambitioner och utmana dig själv. Våga visa passion. Har du passion kan du övertyga vem som helst. Och ha kul för då gör du ett betydligt bättre jobb.
Kommunicera och träna på din tajming
Vissa kommer hela tiden ha synpunkter på de beslut du fattar. Att kunna förklara beslut, att kunna motivera och berätta varför, är därför nödvändigt. Tänk på att anpassa din kommunikation till olika åldersgrupper och målgrupper. Fundera över: Har jag ett bra språk? Vilka ord väljer jag? Följer jag våra värdegrunder? Jobba med att utveckla tajming och känsla i kommunikationen.
Behandla alla lika och skilj på sak och person
För att dina spelare ska ha förtroende för dig behöver du behandla alla lika och inte diskriminera någon. Människor lägger av om de inte blir rättvist behandlade. Lär dig namnen på de människor som finns omkring dig och lär känna dem. Då kommer de ha överseende med dina misstag. Låt inte dina förutfattade meningar påverka din bedömning av människor. Som domare får man hela tiden påtryckningar från spelare, tränare och publik och somliga kör fulspel. Men när folk blir arga och kritiserar dig gäller det ofta ett beslut du tagit och inte dig som person.
Analysera dig själv
Att analysera sig själv är nödvändigt och behöver göras dagligen. Stanna upp och fundera över vad som blev rätt och fel. Du behöver även tänka på att se ut som din roll kräver och att ditt kroppsspråk signalerar mer än ord. Det du säger ska speglas i ditt yttre. Kanske kan du spela in en arbetsdag eller ett möte och analysera det i efterhand? Kanske kan du föra dagbok för att reflektera bättre? Se också till att du får feedback på ditt agerande.
Var förberedd och påläst
Du måste kunna mycket om det du håller på med för att kunna fatta rätt beslut. Var vältränad inom ditt område, var förberedd och påläst. Som ledare förväntas du kunna se in i framtiden och till exempel se vilken personal som är på väg att sluta och vilka investeringar som behövs framöver. Bygg upp en kunskapsbank om din spelplan, dina spelare och hur de samspelar med varandra.
Jobba tillsammans och skapa ett drömteam
Bara för att du är chef har du inte alltid rätt. Samarbeta med människor som kompletterar dig. Olika människor berikar det totala resultatet. Våga delegera. Få dina kollegor att kliva in, hjälpa till och bidra. Den som gör allt på egen hand blir utmattad och skadad. Tänk på att inte köra över dem du delegerat uppgifter till. Människor som gör saker tillsammans har mycket roligare, litar på varandra och gör det de är bra på. Våga utmana varandra och beröm varandra. Vart är du på väg i din utveckling tillsammans med dina kollegor? Formulera den visionen, annars blir det ingen utveckling. Och ha roligt, då klarar teamet motgångarna bättre, och fira framgångarna.
Här berättar Jonas Eriksson om arbetsmiljön inom fotbollen.
Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande, berättade om majoritetens fyra fokusområden och Monica Brohede Tellström, ordförande i utbildningsnämnden, berättade om vad nämnden planerar att titta närmare på framöver.
MATS GERDAU berättade om majoritetens fokusområden som är följande:
MONICA BROHEDE TELLSTRÖM berättade om sin ambition att varje dag försöka göra något som gör världen lite bättre för någon. Var och en ska utvecklas och bli sätt bästa jag utifrån sina förutsättningar. Varje individ är unik och hennes uppmaning var att låta det synas i varje beslut som fattas. De som är bäst lämpade att fatta beslut om vad som är bäst för varje enskild individ är inte politikerna utan det är de som möter individen. Monica berättade att hon gärna skryter när hon talar om Nacka kommun. Vi har jättebra lärare och väldigt bra rektorer och att hon är stolt över det. En stor andel av eleverna i årskurs 3 och 8 anser att de lär sig något nytt varje dag i skolan. Det symboliserar den goda kvaliteten som finns i skolan, menar Monica. Det finns givetvis saker att utveckla, trygghet är ett sådant område och där vill utbildningsnämnden göra en kartläggning. Även nöjdheten har sjunkit. Hur kan vi se till så att eleverna känner sig nöjda? Vad är det för faktorer som spelar in? Inflytande är ännu ett utvecklingsområde och där har utbildningsenheten tagit fram en forskningsrapport med intervjuer av gymnasieelever och som ska användas av skolorna. En otroligt viktig fråga rör kriminalitet och där måste skolorna samarbeta med socialtjänsten för att vi ska kunna fånga upp de ungdomar som har problem.
Eftermiddagen ägnades åt kvalitetssamtal utifrån kvalitetsanalysen. Varje chef fick vara kritiskt vän till en annan chef och ge feedback på varandras kvalitetsanalyser. Efter samtalen berättade grupperna hur samtalen hade gått. Generella kommentarer var att alla uppskattade metoden att opponera på varandra. Skolledarna såg också ett behov av att utveckla kvalitetsanalyserna ännu mer, inklusive förmågan att analysera. Genom att vara kritisk vän fick man inblick i hur andra arbetar och tips att ta med till den egna förskolan eller skolan. Här är några reflektioner som grupperna framförde:
Den 27 september inledde Ylva Bandmann Holmberg, chef för Barn- och elevhälsan, och Tina Leach, biträdande chef, med att berätta om hur Barn- och elevhälsan är organiserad, finansierad och med vilka de samarbetar. Barn- och elevhälsan har ett tydligt uppdrag enligt skollagen och det är även lag på att elevhälsan ska samarbeta med socialtjänsten. Uppdraget är i korthet att främja elevernas utveckling, lärande och hälsa genom att jobba förebyggande. Eleverna ska ha tillgång till elevhälsans yrkesgrupper och arbetet ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Elevhälsoteamet är hjärtat på skolan. Det är ett tvärprofessionellt team som gör medicinska, socialpsykologiska och psykologiska insatser. Elevhälsoteamet återkopplar till Barn- och elevhälsan. Exempel på pågående utvecklingsarbete är: en hälsoenkät i årskurs fyra, elevhälsans ärenden, barnhälsoteam, central elevhälsoplan, översyn av elevhälsoresurserna inför nya organisationen med rektorsområden.
Anette Wickström forskare vid Linköpings universitet föreläste om sin forskning om ungas psykiska ohälsa.
Ungas psykiska mående framställs som allt sämre. Är det verkligen så illa? Hur påverkas de unga av att år efter år få höra att de mår dåligt? Och vilka insatser görs för att råda bot mot den psykiska ohälsan?
Uppfattningen om att unga mår allt sämre grundar sig till stor del på WHO:s omfattande enkätundersökning HBSC om ungas hälsa. Man kan säga att WHO:s enkät mäter förekomsten av besvär. Besvären registreras sedan som psykosomatiska eller som risk för psykisk ohälsa enligt Folkhälsomyndighetens definition att människor som lider av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter har större risk att få psykiska problem senare i livet.
Intervjustudie för att ta reda på de ungas perspektiv
Anette Wickström, biträdande professor på Tema barn vid Linköpings universitet, har fördjupat sig i enkätens fråga 37 där respondenterna ska svara på vilka besvär de haft under de senaste sex månaderna. Svarsalternativen handlar om huruvida man haft ont i magen, känt sig nere, haft huvudvärk, haft svårt att somna och så vidare. För att ta reda på hur de unga tänker kring de här besvären har Anette Wickström gjort en intervjustudie bland elever i årskurs nio. Resultatet visade att det går att dela in de unga i två grupper. En grupp relaterade besvären till djupgående problem och den andra gruppen relaterade dem till vardagliga problem. De med djupgående problem hade drabbats av faktorer utifrån som påverkade dem i sådan grad att de behövde stöd. De med vardagliga problem talade om besvär med relationer, kroppen och arbetet i skolan. Relationella problem kunde till exempel handla om att man bråkat med någon eller att man funderade över sin roll i en grupp. Problemen med kroppen kunde handla om att man haft ont i huvudet för att man tränat och inte druckit tillräckligt eller haft mensvärk. Till vardagliga problem hörde till exempel att man var stressad av prov och inlämningar eller att man var nere för att man presterat dåligt i skolan.
Vardagliga besvär tolkas som psykisk ohälsa
Djupintervjuerna visar att de utmaningar som de unga beskriver att de tampas med i hög grad handlar om vad det innebär att vara människa. Tolkningen av enkätsvaren stämmer alltså dåligt överens med de ungas erfarenheter och det får flera negativa konsekvenser. Dels riskerar de unga som har djupgående problem att komma i skymundan och dels finns en risk att man bedömer normala tillstånd som sjukliga. Genom att Folkhälsomyndigheten inkluderar ”risk” för psykisk ohälsa i tolkningen av enkätens resultat finns en fara att de unga ser känslor av ledsenhet, oro och existentiella frågor som något sjukligt. Aspekter av livet som tidigare bedömts vara normala blir alltså patologiserade och det kan rättfärdiga medikalisering. Det finns också en risk att man utifrån det tolkade resultatet gör generella insatser för att råda bot mot den uppfattade psykiska ohälsan. Sådana insatser kan till exempel vara olika satsningar för att få eleverna att inta en mer positiv attityd. I dessa fall riskerar man att tappa fokus och lägga ansvaret för att lösa problemet på individen samtidigt som sådant som institutionernas roll, social utsatthet och grupprocesser blir osynligt. Anette Wickströms intervjuer visade att eleverna i båda grupperna önskade stöd utifrån sina behov. De med djupgående problem ville ha professionell behandling. De med vardagliga problem hade visserligen egna strategier, de visste vad de tampades med, men de tog upp att de önskade bättre ljudmiljö i skolan, bättre fördelning av arbetet över läsåret, hjälp att lösa konflikter, möjlighet att få diskutera normer och sexuella trakasserier. De efterlyste också samtal både enskilt och i grupp med kurator och lärare.
Mikael Hellstadius som är jurist gick igenom lagstiftningen kring frånvaro. Han beskrev hemkommunens skyldighet att tillhandahålla utbildning för elever som är folkbokförda i kommunen, redogjorde för skillnaderna mellan Socialtjänstlagen och Skollagen samt förklarade skolplikten och det tredelade ansvaret mellan vårdnadshavare, hemkommun och huvudman. Skolplikten handlar om barnens lagstadgade rätt till utbildning och den rättigheten ska respekteras även av vårdnadshavarna. Hellstadius tog upp vad som gäller när en elev på grund av sjukdom eller liknande inte kan delta i skolarbetet. Han berättade också om hemkommunens skyldigheter i de fall elever inte kan gå kvar på fristående skolor eller skolor i annan kommun. Rektor har nyligen fått ett förtydligat ansvar att utreda upprepad och längre frånvaro. Vidare gick han igenom närvaroplikten i gymnasieskolan och hemkommunens aktivitetsansvar. Avslutningsvis svarade Hellstadius på frågor, bland annat om sekretess.
Elle Ekdahl Rolf, skolpsykolog inom Barn- och elevhälsan, höll en föreläsning för grund- och gymnasieskolan om att förstå, hantera och förbygga problematisk skolfrånvaro. Ellen tog bland annat upp kognitiva funktioner i skolan, systematiskt kartläggningsarbete, hur man skapar en närvarofrämjande skola och vad som är viktigt att tänka på vid elevhälsomöten. Här kan du ta del av hennes presentation (PowerPoint-presentation, 3,2 MB).
Pedagog- och logopedgruppen inom Barn- och elevhälsan höll kortföreläsningar för förskolan om språkstörning, NPF, Takk.
Maria Ståhl föreläste om sitt arbete med sin pedagogiska hund.
Sidan uppdaterades: