Idag går cirka 95 procent av alla svenska barn i åldrarna 3–5 år på förskola och varje dag vistas dessa barn utomhus under en stor del av dagen. För många barn blir förskolan en garant för att få leka och vistas utomhus och därför är förskolegården extra betydelsefull.
Här får du veta mer om vad som gör en förskolegård till en bra förskolegård. Varför förskolegården behövs. Hur du kan skapa bättre förutsättningar för lek och pedagogisk verksamhet i förskolans utemiljö. Vad som gör gården till en plats att växa och utvecklas på och som bidrar till att barnen mår bra och tror på framtiden.
Innehållet på de här sidorna är hämtat från Nackas kommunala skolors och förskolors vägledningsdokument Hållbara utemiljöer i förskolan - Vägledning och verktyg för att skapa funktionella förskolegårdar med barnet i centrum (PDF-dokument, 5,3 MB).
När förskolan har bestämt sig för att de vill utveckla utemiljön börjar en process i flera steg. Inledningsvis gäller det att förankra idéerna, organisera arbetet och fördela ansvar så tydligt som möjligt.
Om både förskolan och förvaltaren är engagerade finns de bästa förutsättningarna för att utveckla gården till en mer funktionell, hållbar och pedagogiskt användbar utemiljö. Alla förskolor och skolor hyr sina lokaler av enheten för fastighetsförvaltning. Om förskolan vill förändra utemiljön ska förskolans chef ta kontakt med enheten för fastighetsförvaltning och presentera sina idéer.
Figur 1. Beslutsvägar för utemiljöförbättringar i Nacka: 1) Förskolan ska alltid kontakta enheten för fastighetsförvaltning när man vill förändra sin utemiljö. 2) Enheten för fastighetsförvaltning ansvarar för att det finns funktionella lokaler för förskoleverksamheten, i samråd med förskolan och de fastighetsägare som har kommunala förskolor som hyresgäster. 3) Välfärd skola är huvudman för den kommunala förskoleverksamheten.
Utse en grupp som är intresserad av att förbättra utemiljön och bestäm en kontaktperson i gruppen. Skolledningen sköter sedan kontakter med förvaltaren samt med andra externa aktörer och samarbetspartners.
Utemiljögruppen inventerar nuläget och preciserar önskat behov av utveckling. Inventeringen kan göras genom att använda olika checklistor eller verktyg.
Utifrån kunskaper och erfarenheter i projektet har vi utarbetat en checklista som kan vara vägledande för chefer, pedagoger, fastighetsförvaltare eller vårdnadshavare, vid bedömning av förskolans utemiljö och dess förbättringsområden. Checklistan som är skriven ur ett barn-perspektiv kan vara ett hjälpmedel för att betrakta utemiljön utifrån barns synvinkel men är inte tänkt att användas direkt av barnet. Verktyget är skrivet i jag-form för att tydliggöra barnets perspektiv.
Checklistan är gjord som ett proof-formulär.
I samarbete med projektet utarbetades dialogverktyget Lekolys som ett examensarbete på SLU. Verktyget innehåller en matris och checklista som ska användas i dialog med andra när inven-teringen görs. Den är tänkt att kunna kan användas både vid nybyggnation och upprustning av förskolegården.
Matris - Lek och lys (PDF-dokument, 72 kB)
Vägledning - Lek och lys (PDF-dokument, 3 MB)
Boverkets checklista är lämplig att användas av pedagoger och/eller fastighetsförvaltare för att ta ställning till vad som bör prioriteras för att förbättra utemiljön för lärande och välbefinnande, gärna i kombination med en karta över gården där man prickar in de olika egenskaperna. Checklistan är indelad i fyra huvudteman; förbättra lärandet, skapa trygghet, stimulera fysisk aktivitet och barns inflytande över sin egen utemiljö.
Det är viktigt att involvera barnen och inspireras av deras tankar och idéer om sin utemiljö. Det finns flera beprövade metoder för detta, till exempel barnråd, gåturer och obser¬vationer, där man kan få reda på vad det är som barnen tycker om med gården och vad de vill tillföra. Det är deras lekar som får gården att leva. Gårdens utformning måste ge plats åt upp¬finningsrikedom och kreativitet och det är först när barnen involveras som deras perspektiv får en plats i förändringsarbetet. Använd personalmöten och föräldraråd för att involvera pedagoger och vårdnadshavare. Involvera om möjligt fastighetsförvaltaren även i denna tidiga fas av arbetet. Dokumentera det ni gör med hjälp av film, foton, skisser, utvärderingar med mera för att kunna berätta för omvärlden om era mål och visioner.
Ett annat sätt att beskriva framtiden är att göra en tankeskiss för att illustrera barns och vuxnas gemensamma vision för utemiljön på förskolan. Det handlar här mer om att få en bild av hur man på bästa sätt vill samarbeta. Hur ser förskolan på Läroplanen och hur utomhusundervisning kan bidra till att förverkliga läroplanens intentioner? Hur ser pedagoger på barns risktagande och hur man skapar större förutsättningar för mer utmanande lek i utemiljön?
Det är många frågor som behöver diskuteras för att tillsammans skapa en vision som alla kan stå för, både internt och externt, till exempel i kontakt med vårdnadshavare, fastighetsförvaltare och skötselentreprenörer.
Utemiljögruppen och dess kontaktperson sammanställer vad man har gjort och vad man önskar utveckla. Utifrån detta görs sedan en prioritering av vad som är viktigast och vad som kan vänta till senare. Det är viktigt att göra en plan där det tydligt framgår vem som är ansvarig för att vad blir gjort. Nu kontaktas fastighetsförvaltaren för att få ett godkännande av planen och få hjälp med att ta fram en kostnadskalkyl. Titta även på andra resurser som kan användas, till exempel Skolgårdsprojektet eller Återbrukscentralen.
När man prioriterat vilka åtgärder som behövs för att förbättra gården är det lämpligt att sam-manställa detta på en karta över förskolegården. Här kan man både redogöra för visioner och övergripande mål. Man kan även ange vilka åtgärder som bör prioriteras och ungefär när i tiden. Kartan kan ses som ett dynamiskt verktyg, som åskådliggör vad förskolan vill just nu, men som kan ändras när som helst i framtiden när förutsättningarna förändras.
Det är viktigt att barn, pedagoger, vårdnadshavare och fastighetsförvaltare kan ta del av kartan och er vision. Sätt upp den på en central plats på förskolan där den är synlig och kommer till liv.
När förskolan kommit så här långt, börjar det bli dags att sätta igång med konkreta förbätt-ringsarbeten. Innan man sätter igång bör förskolans chef, utemiljögrupp och fastighetsförvaltare träffas och komma överens om ansvarsfördelning, åtgärdsplanering inklusive eventuell etappindelning, samt budget/kostnadsfördelning (vem står för vad?).
Alla förändringar av gården ska godkännas av den fastighetsförvaltare som är ansvarig för utemiljön. Större investeringar kan leda till hyrestillägg för förskolan.
Beställa jord, fröer och odlingslådor från Granngården som vi har avtal med: Granngården | Allt för det Jordnära livet | granngarden.se
Material för utelek från Lekolär som vi har avtal med:
Kreativa utemiljöer i skola och förskola - Lekolar (zmags.com)
Pil för pilkojor och andra pilprodukter: http://www.salixprodukter.se/prislista.html
Regnvattentunna i trä, Granngården: Regnvattentunna & Regntunna | granngarden.se
Skolgårdsprojektet innebär att sommarjobbande ungdomar arbetar med att rusta upp och tillföra nya spännande inslag på skol- och förskolegårdar.
Se inspirerande exempel på vad Skolgårdsprojektet kan göra. (PDF-dokument, 2,8 MB)
Låt dig inspireras av denna samling med bilder från utemiljöer.
Belysning utomhus (PDF-dokument, 1,2 MB)
Konst.pdf (PDF-dokument, 1,8 MB)
Lekmiljöer (PDF-dokument, 2,6 MB)
Lekmiljöer_Gungor.pdf (PDF-dokument, 1 MB)
Lekmiljöer_solskydd.pdf (PDF-dokument, 1,1 MB)
Lekmiljöer_vattenlek.pdf (PDF-dokument, 1,5 MB)
Mark och gångar.pdf (PDF-dokument, 2,6 MB)
Mötesplaser_Samling.pdf (PDF-dokument, 2,8 MB)
Pedagogik_Aktivetstavlor.pdf (PDF-dokument, 1,2 MB)
Skapa rum-avgränsningar.pdf (PDF-dokument, 1,7 MB)
Spel och lekar.pdf (PDF-dokument, 1,9 MB)
Stimulera fysisk aktivitet.pdf (PDF-dokument, 2 MB)
Stimulera kreativt skapande.pdf (PDF-dokument, 2,2 MB)
Tillhörighet och orientering_Skolgårdsprojektet.pdf (PDF-dokument, 223 kB)
Checklista vid bedömning av förskolans utemiljö och dess förbättringsområden. Verktyget är skrivet i jag-form för att tydliggöra barnets perspektiv. Checklistan är gjord som ett proof-formulär.
Lek och lys är ett dialogverktyg för kvalitetsförbättring av förskolegårdar. Verktyget innehåller en matris och en checklista som ska användas i dialog med andra när inventeringen görs. Verktyget har utarbetats i samarbete med SLU.
Matris - Lek och lys (PDF-dokument, 72 kB)
Vägledning - Lek och lys (PDF-dokument, 3 MB)
Vilka kvaliteter finns i utemiljön idag? Vad saknas och vad kan förbättras? Använd checklistan nedan, gärna tillsammans med barn och elever. Den kan ge en god fingervisning om hur just ni kan förbättra utemiljön för lärande och välbefinnande, gärna i kombination med en karta över gården där ni prickar in de olika egenskaperna. Checklistan är även till hjälp i arbetet med att ansöka om statsbidrag.
En bra utemiljö vid skola och förskola bör innehålla varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Utemiljön bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden och vara ändamålsenlig för den verksamhet den är avsedd för. Då ökar förutsättningarna för en bättre lärmiljö, större trygghet och ökad fysisk aktivitet.
Boverkets checklista
Boverkets vägledning
2018 genomförde vi ett pilotprojekt kring ”giftfri förskola” på två förskolegårdar. Resultatet av dessa projekt ligger till grund för det fortsatta arbetet med våra utemiljöer. Ytterligare ett projekt är på gång under 2019.
Ladda hem broschyr om giftfri förskola
Ladda hem tillhörande checklista
Nackas kommunala skolor och förskolor erbjuder fortbildning i utepedagogik. Läs mer på sidan Utbildningar i utepedagogik.
Skolledning, fastighetsförvaltare och pedagoger kan ha olika syn på vad man anser är en bra förskolegård. För att underlätta för de förskolor som vill förbättra sin utemiljö finns Samverkansgruppen för hållbara utemiljöer. Genom att använda varandras olika expertkompetenser i olika projekt – stora som små – kan förutsättningar skapas för att utveckla förskolegården till en mer användbar miljö för lek, lärande och välbefinnande.
Läs mer om samverkansgruppen och se vilka övriga resurser som finns i Nacka kommun.
Elisabeth Lindberg, utbildningsstrateg, Nackas kommunala skolor och förskolor.
Martin Boson, särskilt yrkesskicklig förskollärare med fokus på utepedagogik, Nackas kommunala skolor och förskolor.
Sidan uppdaterades: