Program

Kamratbedömning som metod för bättre resultat

Kan feedback från kamrater leda till ökad insikt, ökad lust och förbättrade resultat? Tycker elever att det är rolig att bedöma varandra? Går det att bevisa att kamratbedömning som metod har positiva effekter?

Jonas Barndt och Claes-Henric Westberg har som lärare i Idrott och hälsa provat kamratbedömning på olika sätt, bland annat i friidrott, racketspel, dans, rytmik och gymnastik. Nu har de på ett strukturerat sätt undersökt om det går att belägga att kamratbedömning har en positiv inverkan på elevernas engagemang och kunskapsutveckling. På seminariet delar de med sig av sina resultat och hur man kan gå tillväga för att implementera kamratbedömning inom olika ämnen.

Jonas Barndt arbetar som lärare i idrott och hälsa på Samskolan sedan 1998. Förstelärare. Delaktig i skolans trygghetsgrupp samt ledningsgrupp.
Claes-Henric Westberg arbetar som lärare i idrott och hälsa på Samskolan sedan 2001. Ämnesansvarig för idrott och hälsa på Samskolan åk 6-9, Förstelärare.

”Jag gillar ingenting” - en diskussion om jämställdhet, prestation och naturvetenskap

De naturvetenskapliga ämnena har en framträdande roll i det moderna samhället. Men vad är det som gör att tjejer väljer bort dessa karriärvägar?

Jacob Larsson har gjort en kvalitativ intervjustudie av högstadietjejers attityder kring vidareutbildning inom naturorienterande ämnen. Han frågar sig: Vilka skäl har eleverna till att inte välja Naturvetenskapliga program på gymnasiet? Vilka attityder om Naturvetenskapliga ämnen finner vi hos tjejerna? På seminariet delar Jacob Larsson med sig av sin undersökning och diskuterar jämställdhet, prestation och naturvetenskap.

Jacob Larsson är NO-lärare åk 7-9, Ämnesansvarig NO

Hur arbetar matematiklärare med programmering?

2017 beslutade regeringen om en samlad digitaliseringsstrategi för Sverige. Läroplanen reviderades och i matematikämnet infördes programmering i det centrala innehållet. Hur arbetar lärare i Nacka konkret med programmering i sin undervisning i matematik?

Annika Benzinger, Johanna Lundberg och Tobias Carlefred har intervjuat fem matematiklärare i Nacka. I intervjuerna framkommer olika arbetssätt och metoder för att introducera och arbeta fortlöpande med programmering. På seminariet får du veta mer om detta, vilka behov och utmaningar lärarna ställs inför samt om programmeringens effekter på ämneskunskaperna i matematik.

Annika Benzinger undervisar i matematik, svenska och musik i årskurs 4-6.
Johanna Lundberg undervisar i matematik och No i årskurs 4-6.
Tobias Carlefred undervisar i matematik och trä- och metallslöjd i årskurs 7-9.

Problemlösning i matematik med inspiration från Japan

Problemlösning har en central roll i Lgr 11 men trots insatser som Skolverkets Matematiklyft lyckas svenska elever sämre med problemlösning vid nationella prov och internationella undersökningar. Vad kan vi lära från Japan, ett land som lyckas väldigt väl och är en föregångare för länder som till exempel Singapore?

Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg har studerat internationella undersökningar, litteratur, gjort för- och eftertest i en klass i årskurs 5 samt enkätundersökningar bland lärare i Sverige och Japan. Deras studie ger ökad förståelse för hur elever kan nå högre resultat i matematik och på seminariet berättar de om hur du som matematiklärare kan arbeta efter en strukturerad modell som är inspirerad från Japan.

Maria Lindholm, förstelärare, undervisar i Matematik, NO och teknik, Utvecklingsledare inom IKT.
Ann-Sofie Berg, Utvecklingsledare Lärarakademin, undervisar i matematik

Den fysiska lärmiljöns betydelse

Inom en snar framtid ska det byggas väldigt många nya skolor i Sverige och det finns en hel del forskning kring den fysiska lärmiljön. Men hur upplever elever och lärare ett klassrum som är utformat så som experterna anser är optimalt?

Källbrinksskolan i Huddinge har intresserat sig för att göra sin skola NPF-säkrad ur ett ”klassrumsmöbleringsperspektiv”. Hösten 2018 gjorde Lek och lär dessutom en omfattande studie i ett av skolans klassrum. Erik Schaeffer, Pia Axelson, Malin Söderberg och Karin Bjare har utifrån detta gått vidare och undersökt hur elever och lärare upplever ett klassrum som är utformat så som experter förespråkar. På seminariet berättar de om sina upptäckter och diskuterar om lärares och elevers åsikter kan ha någon betydelse i sammanhanget.

Erik Schaeffer, speciallärare i MA, NO, SV, abetslagsledare.
Pia Axelson, speciallärare i SV, SO, MA åk 6-9.
Malin Söderberg, speciallärare i SV, SO åk 4-6.
Karin Bjare, specialpedagog F-klass till åk 3.

Bildämnets plats i en föränderlig värld

Estetiska ämnen har en positiv inverkan på lärandet. Det visar forskning utförd på uppdrag av UNESCO och OECD. Hur undervisar de länder som ligger i PISA-toppen i de praktiska och estetiska ämnena? Hur ser man på dessa ämnen? Bidrar bildämnet till elevers lärande och kunskapsinhämtning?

Frida Johansson har gjort en fenomenografisk undersökning av PISA-toppens estetundervisning. Hon undersöker bildämnets bidrag till elevers lärande och kunskapsinhämtning i Finland, Japan, Sydkorea och Singapore. En av Frida Johanssons upptäckter är att forskare i de här länderna är ovetande om den forskning som gjorts inom området. Och de ser inte heller någon tydlig koppling mellan sina goda resultat och hur de undervisar i praktisk estetiska ämnen, trots att det i dessa länder är obligatoriskt med vissa praktiska ämnen i grundskolan. I Japan ägnas till exempel 25 procent av undervisningstiden till praktiska och estetiska ämnen och i Finland måste alla lärarstudenter läsa konst.

Frida Johansson är bildlärare åk 6-9.

Inkluderande skola - Relation, motivation och variation

Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Trots vetskapen om detta är det många elever i Sverige som inte fullföljer sin skolgång och bland dem finns elever med beteendeproblem. Hur kan man inkludera elever med Emotional and Behavioural Difficulties i undervisningen och få dem att lyckas i skolan?

För barn i sårbara situationer är goda prestationer i skolan och utbildning efter grundskolan en viktig skyddsfaktor för att minska riskerna för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och problem med självförsörjning. I den gruppen av elever som inte fullföljer sin skolgång finns elever med beteendeproblem och enligt forskning är det den grupp som gäckar lärarna mest. Katarina Åkerman Gustafsson har i sin studie haft ett djupgående samarbete med en tidigare elev som hon föreläst tillsammans med i ämnet. Hon har även intervjuat ytterligare en elev, fördjupat sig i tidigare forskning och använt sig av sin beprövade erfarenhet. På seminariet delar Katarina med sig av sina resultat och redogör för de framgångsfaktorer som hon har kunnat utkristallisera i sin studie.

Katarina Åkerman Gustafsson, SO-lärare åk 6-9. Förstelärare och Utvecklingsledare i Lärarakademin, Saltsjöbadens Samskola.

Hur uppfattar elever bild och drama i svenskundervisningen?

Forskning tyder på att bild och drama gynnar elevers språkutveckling och deras läs- och skrivförmåga. Ämnena är även viktiga för elevers personliga utveckling och självkänsla.

Petra Randrup menar att det är viktigt att inte fastna i en traditionell katederundervisning där läraren har genomgång och eleverna arbetar enskilt i sina böcker. För att nå ut till alla elever behöver läraren skapa goda relationer och låta elevernas intressen bli en del i undervisningen. På sitt seminarium berättar Petra mer om sin fördjupning i ämnet och delar med sig av elevers alster.

Petra Randrup är klassmentor åk 1, Saltsjöbadens Samskola

Kamratbedömning som metod för bättre resultat

Kan feedback från kamrater leda till ökad insikt, ökad lust och förbättrade resultat? Tycker elever att det är rolig att bedöma varandra? Går det att bevisa att kamratbedömning som metod har positiva effekter?

Jonas Barndt och Claes-Henric Westberg har som lärare i Idrott och hälsa provat kamratbedömning på olika sätt, bland annat i friidrott, racketspel, dans, rytmik och gymnastik. Nu har de på ett strukturerat sätt undersökt om det går att belägga att kamratbedömning har en positiv inverkan på elevernas engagemang och kunskapsutveckling. På seminariet delar de med sig av sina resultat och hur man kan gå tillväga för att implementera kamratbedömning inom olika ämnen.

Jonas Barndt arbetar som lärare i idrott och hälsa på Samskolan sedan 1998. Förstelärare. Delaktig i skolans trygghetsgrupp samt ledningsgrupp.
Claes-Henric Westberg arbetar som lärare i idrott och hälsa på Samskolan sedan 2001. Ämnesansvarig för idrott och hälsa på Samskolan åk 6-9, Förstelärare.

”Jag gillar ingenting” - en diskussion om jämställdhet, prestation och naturvetenskap

De naturvetenskapliga ämnena har en framträdande roll i det moderna samhället. Men vad är det som gör att tjejer väljer bort dessa karriärvägar?

Jacob Larsson har gjort en kvalitativ intervjustudie av högstadietjejers attityder kring vidareutbildning inom naturorienterande ämnen. Han frågar sig: Vilka skäl har eleverna till att inte välja Naturvetenskapliga program på gymnasiet? Vilka attityder om Naturvetenskapliga ämnen finner vi hos tjejerna? På seminariet delar Jacob Larsson med sig av sin undersökning och diskuterar jämställdhet, prestation och naturvetenskap.

Jacob Larsson är NO-lärare åk 7-9, Ämnesansvarig NO

Hur arbetar matematiklärare med programmering?

2017 beslutade regeringen om en samlad digitaliseringsstrategi för Sverige. Läroplanen reviderades och i matematikämnet infördes programmering i det centrala innehållet. Hur arbetar lärare i Nacka konkret med programmering i sin undervisning i matematik?

Annika Benzinger, Johanna Lundberg och Tobias Carlefred har intervjuat fem matematiklärare i Nacka. I intervjuerna framkommer olika arbetssätt och metoder för att introducera och arbeta fortlöpande med programmering. På seminariet får du veta mer om detta, vilka behov och utmaningar lärarna ställs inför samt om programmeringens effekter på ämneskunskaperna i matematik.

Annika Benzinger undervisar i matematik, svenska och musik i årskurs 4-6.
Johanna Lundberg undervisar i matematik och No i årskurs 4-6.
Tobias Carlefred undervisar i matematik och trä- och metallslöjd i årskurs 7-9.

Problemlösning i matematik med inspiration från Japan

Problemlösning har en central roll i Lgr 11 men trots insatser som Skolverkets Matematiklyft lyckas svenska elever sämre med problemlösning vid nationella prov och internationella undersökningar. Vad kan vi lära från Japan, ett land som lyckas väldigt väl och är en föregångare för länder som till exempel Singapore?

Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg har studerat internationella undersökningar, litteratur, gjort för- och eftertest i en klass i årskurs 5 samt enkätundersökningar bland lärare i Sverige och Japan. Deras studie ger ökad förståelse för hur elever kan nå högre resultat i matematik och på seminariet berättar de om hur du som matematiklärare kan arbeta efter en strukturerad modell som är inspirerad från Japan.

Maria Lindholm, förstelärare, undervisar i Matematik, NO och teknik, Utvecklingsledare inom IKT.
Ann-Sofie Berg, Utvecklingsledare Lärarakademin, undervisar i matematik

Den fysiska lärmiljöns betydelse

Inom en snar framtid ska det byggas väldigt många nya skolor i Sverige och det finns en hel del forskning kring den fysiska lärmiljön. Men hur upplever elever och lärare ett klassrum som är utformat så som experterna anser är optimalt?

Källbrinksskolan i Huddinge har intresserat sig för att göra sin skola NPF-säkrad ur ett ”klassrumsmöbleringsperspektiv”. Hösten 2018 gjorde Lek och lär dessutom en omfattande studie i ett av skolans klassrum. Erik Schaeffer, Pia Axelson, Malin Söderberg och Karin Bjare har utifrån detta gått vidare och undersökt hur elever och lärare upplever ett klassrum som är utformat så som experter förespråkar. På seminariet berättar de om sina upptäckter och diskuterar om lärares och elevers åsikter kan ha någon betydelse i sammanhanget.

Erik Schaeffer, speciallärare i MA, NO, SV, abetslagsledare.
Pia Axelson, speciallärare i SV, SO, MA åk 6-9.
Malin Söderberg, speciallärare i SV, SO åk 4-6.
Karin Bjare, specialpedagog F-klass till åk 3.

Bildämnets plats i en föränderlig värld

Estetiska ämnen har en positiv inverkan på lärandet. Det visar forskning utförd på uppdrag av UNESCO och OECD. Hur undervisar de länder som ligger i PISA-toppen i de praktiska och estetiska ämnena? Hur ser man på dessa ämnen? Bidrar bildämnet till elevers lärande och kunskapsinhämtning?

Frida Johansson har gjort en fenomenografisk undersökning av PISA-toppens estetundervisning. Hon undersöker bildämnets bidrag till elevers lärande och kunskapsinhämtning i Finland, Japan, Sydkorea och Singapore. En av Frida Johanssons upptäckter är att forskare i de här länderna är ovetande om den forskning som gjorts inom området. Och de ser inte heller någon tydlig koppling mellan sina goda resultat och hur de undervisar i praktisk estetiska ämnen, trots att det i dessa länder är obligatoriskt med vissa praktiska ämnen i grundskolan. I Japan ägnas till exempel 25 procent av undervisningstiden till praktiska och estetiska ämnen och i Finland måste alla lärarstudenter läsa konst.

Frida Johansson är bildlärare åk 6-9.

Inkluderande skola - Relation, motivation och variation

Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Trots vetskapen om detta är det många elever i Sverige som inte fullföljer sin skolgång och bland dem finns elever med beteendeproblem. Hur kan man inkludera elever med Emotional and Behavioural Difficulties i undervisningen och få dem att lyckas i skolan?

För barn i sårbara situationer är goda prestationer i skolan och utbildning efter grundskolan en viktig skyddsfaktor för att minska riskerna för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och problem med självförsörjning. I den gruppen av elever som inte fullföljer sin skolgång finns elever med beteendeproblem och enligt forskning är det den grupp som gäckar lärarna mest. Katarina Åkerman Gustafsson har i sin studie haft ett djupgående samarbete med en tidigare elev som hon föreläst tillsammans med i ämnet. Hon har även intervjuat ytterligare en elev, fördjupat sig i tidigare forskning och använt sig av sin beprövade erfarenhet. På seminariet delar Katarina med sig av sina resultat och redogör för de framgångsfaktorer som hon har kunnat utkristallisera i sin studie.

Katarina Åkerman Gustafsson, SO-lärare åk 6-9. Förstelärare och Utvecklingsledare i Lärarakademin, Saltsjöbadens Samskola.

Hur uppfattar elever bild och drama i svenskundervisningen?

Forskning tyder på att bild och drama gynnar elevers språkutveckling och deras läs- och skrivförmåga. Ämnena är även viktiga för elevers personliga utveckling och självkänsla.

Petra Randrup menar att det är viktigt att inte fastna i en traditionell katederundervisning där läraren har genomgång och eleverna arbetar enskilt i sina böcker. För att nå ut till alla elever behöver läraren skapa goda relationer och låta elevernas intressen bli en del i undervisningen. På sitt seminarium berättar Petra mer om sin fördjupning i ämnet och delar med sig av elevers alster.

Petra Randrup är klassmentor åk 1, Saltsjöbadens Samskola

Pojkar och flickor och formativ bedömning

Formativ bedömning är en central del i elevers kunskapsutveckling. Det är viktigt att den är effektiv för elevers fortsatta lärande. Vilken typ av formativ bedömning föredrar pojkar respektive flickor på Saltsjöbadens Samskola?

Det är ganska komplext att ge riktigt bra feedback och olika elever efterfrågar olika typer av återkoppling. Lisa Pettersson har i sin studie upptäckt att det finns en liten skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller skriftlig kontra muntlig feedback. Feedback kan ses som något känslomässigt utmanande och lärare måste undervisa eleverna i att ge kamratrespons.

Lisa Pettersson är förstelärare med undervisning i SO och svenska, arbetslagsledare på högstadiet och har varit yrkesverksam sedan 2005.

Rörelsens betydelse för inlärning

Fysisk aktivitet är viktig för både koncentration och inlärning. Hur använder lärare i lågstadiet rörelse som en del i den dagliga verksamheten?

Behovet av motorisk träning måste uppfattas i ett tidigt stadium, redan från förskoleklass, och genomföras på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Det bidrar till stärkt självkänsla och kan bryta rädslor att delta i fysiska aktiviteter på grund av motoriska svårigheter. Amina Ronnhammar har studerat lärares uppfattning och inställning till fysisk aktivitet i klassrummet. Hon har intervjuat lärare från två olika skolor och jämfört dem med varandra. På Aminas seminarium får du konkreta tips på rörelsepauser och vad du kan göra i klassrummet för att få upp puls och stärka motoriken för att främja elevernas lärande.

Amina Ronnhammar är förskollärare, arbetslagsledare F-klass

Frukost i skolan - kan det påverka prestationen?

Vi har alla hört skrönor om att frukost är det viktigaste målen på dagen men påverkas verkligen elevers välmående och prestation av att äta frukost innan dagens första lektion?

Sebastian Meurman och Melina Brattwall har nyfiket forskat om frukostens betydelse genom att erbjuda sex elever egenlagad frukost innan skoldagens första lektion. För att analysera deras välmående och prestation under forskningsstudien använde de sig av en enkätundersökning samt avslutande intervjuer. Utan elevernas vetskap var dessutom två lärare involverade och i hemlighet studerade de elevernas prestationer under de första lektionerna.

Sebastian Meurman: Utbildad lärare inom ämnena Hem- och konsumentkunskap samt Idrott och hälsa. Ämnesansvar inom Idrott och hälsa på mellanstadiet samt Hem och konsumentkunskapen. Arbetar inom elevhälsotemat på skolan.
Melina Brattwall: Utbildad lärare inom ämnena Hem- och konsumentkunskap samt Idrott och hälsa. Ämnesansvar inom Idrott och hälsa på mellanstadiet samt Hem och konsumentkunskapen.

Hur kan vi skapa en skönlitterär läskultur i skolan?

Forskning har visat att läsning har en avgörande inverkan på elevers resultat och livschanser. De elever som läser skönlitteratur lyckas betydligt bättre, oavsett bakgrund. Vad motiverar elever att läsa? Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med en skönlitterär läskultur?

Vanja Lögdberg och Anna Lindqvist har genom enkäter i årskurs 7 och 9 undersökt elevers läsning. De har fördjupat sig i forskning och jämfört elevernas svar med tidigare teorier. Vanja Lögdberg och Anna Lindqvist har även sökt upp personer, skolor och bibliotek som lyckats väl med att skapa en god läskultur. På seminariet berättar de mer om hur skolor framgångsrikt kan skapa en skönlitterär läskultur.

Vanja Lögdberg har arbetat som lärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska sedan 2003 och är ämnesansvarig för svenska och svenska som andraspråk på Saltsjöbadens samskola. Hon har tidigare handlett kollegor i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen i en roll som förstelärare. Arbetet med skönlitteratur är något hon speciellt utvecklat under åren.
Anna Lindqvist har arbetat som lärare i svenska och tyska sedan 2010. Hon är arbetslagsledare och ämnesansvarig i Moderna språk på Saltsjöbadens Samskola. Hon har tidigare handlett kollegor inom läslyftet och har också varit förstelärare inom formativ bedömning.

Ökat lärande med digitalisering

Hur uppfattar elever att digitala verktyg leder till ökat lärande?

Lina Hawerfors har undersökt bland elever vad de upplever att digitaliseringen leder till för ökat lärande. Lina har utgått från den fenomenografiska ansatsen och använt sig av metoden kvalitativa forskningsintervjuer. På sitt seminarium berättar Lina bland annat att eleverna tycker att de lär sig att använda datorn som ett verktyg, men lär de sig något om de olika ämnena?

Lina Hawerfors är förstelärare och legitimerad lärare i historia, religion, geografi och samhällskunskap årskurs 4-9. Lina har arbetat på Samskolan sedan 2003. Hon undervisar i SO-ämnena på högstadiet. Under det senaste läsåret har hon också varit arbetslagsledare och IT-pedagog.

Estetiska lärprocesser i undervisningen

Estetiska lärprocesser är en del av läroplanen och ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin kreativitet. Hur kan lärare skapa en varierad undervisning med hjälp av den estetiska lärprocessen?

Läraren ska eftersträva ett lustfyllt sätt att undervisa och locka eleverna att medverka i undervisningen. Kicki Karazebeki har studerat hur lärare i årskurs fyra, fem och sex tillämpar estetiska lärprocesser för att skapa utmaningar och en mångfaldig undervisning med möjligheter för eleverna att pröva olika estetiska lärprocesser. Intervjuer med elever visar att olika metoder att lära ger kapacitet till olika uttrycksformer. Eleverna kommer ihåg lättare och tar in kunskap lättare när de använder sin kreativitet och fantasi. Genom en estetisk upplevelse kan eleverna utveckla grunden till sin förmåga att se på sig själva.

Kicki Karazebeki är legitimerad grundskollärare i åk f-6. Hon undervisar i bild och slöjd, något som hon älskar. Hon menar att eleverna får skapa genom fantasi och kreativitet vilket leder till lust, lärande och ökad motivation. Kicki säger: ”Att få arbeta med kreativitet och konstruktion inom olika områden är det bästa!”

Singaporemodellen

Vilken del i lektionsstrukturen upplever eleverna är mest lustfylld? Hur anser eleverna att de lär sig matematik bäst?

I Lgr 11 framgår att skolan ska bidra till elevernas lust att lära och att det ska utgöra grunden för skolans verksamhet. Eleverna ska även få vara delaktiga i hur undervisningen ska organiseras, vilka arbetssätt och arbetsformer som ska användas, samt vad undervisningen ska innehålla. Det betyder att elevernas upplevelser måste tas i beaktande när läraren planerar undervisningen. Karoline Wallbeck-Hallgren och Ulrika Åström kommer på sitt seminarium dela med sig av resultatet av sin intervjustudie med elever och sitt arbete med Singaporemodellen.

Karoline Wallbeck-Hallgren är utbildad 1-7 lärare med inriktning matte/NO. Hon undervisar i alla teoretiska ämnen i årskurs två på Samskolan där hon arbetat sedan 2015. Tidigare har hon arbetat nästan femton år på en annan grundskola där hon också var matematikutvecklare. På Samskolan har hon arbetat med att utveckla Singaporematten sedan starten 2016.
Ulrika Åström är utbildad F-3 lärare. Hon har arbetat på Samskolan sedan hon tog examen 2016. Hon är behörig att undervisa i engelska, matematik, NO, SO och svenska. Ulrika brinner lite extra för matematikundervisning och är matematikutvecklare med inriktning på Singaporemodellen som hon tillsammans med kollegor utvecklat på lågstadiet sedan hösten 2016. Ulrika är också arbetslagsledare.

Erfarenheter av att skriva en Fjädernartikel

Beskrivning kommer.

Katarina Åkerman Gustafsson och Lisa Petterson.

Pojkar och flickor och formativ bedömning

Formativ bedömning är en central del i elevers kunskapsutveckling. Det är viktigt att den är effektiv för elevers fortsatta lärande. Vilken typ av formativ bedömning föredrar pojkar respektive flickor på Saltsjöbadens Samskola?

Det är ganska komplext att ge riktigt bra feedback och olika elever efterfrågar olika typer av återkoppling. Lisa Pettersson har i sin studie upptäckt att det finns en liten skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller skriftlig kontra muntlig feedback. Feedback kan ses som något känslomässigt utmanande och lärare måste undervisa eleverna i att ge kamratrespons.

Lisa Pettersson är förstelärare med undervisning i SO och svenska, arbetslagsledare på högstadiet och har varit yrkesverksam sedan 2005.

Rörelsens betydelse för inlärning

Fysisk aktivitet är viktig för både koncentration och inlärning. Hur använder lärare i lågstadiet rörelse som en del i den dagliga verksamheten?

Behovet av motorisk träning måste uppfattas i ett tidigt stadium, redan från förskoleklass, och genomföras på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Det bidrar till stärkt självkänsla och kan bryta rädslor att delta i fysiska aktiviteter på grund av motoriska svårigheter. Amina Ronnhammar har studerat lärares uppfattning och inställning till fysisk aktivitet i klassrummet. Hon har intervjuat lärare från två olika skolor och jämfört dem med varandra. På Aminas seminarium får du konkreta tips på rörelsepauser och vad du kan göra i klassrummet för att få upp puls och stärka motoriken för att främja elevernas lärande.

Amina Ronnhammar är förskollärare, arbetslagsledare F-klass

Frukost i skolan - kan det påverka prestationen?

Vi har alla hört skrönor om att frukost är det viktigaste målen på dagen men påverkas verkligen elevers välmående och prestation av att äta frukost innan dagens första lektion?

Sebastian Meurman och Melina Brattwall har nyfiket forskat om frukostens betydelse genom att erbjuda sex elever egenlagad frukost innan skoldagens första lektion. För att analysera deras välmående och prestation under forskningsstudien använde de sig av en enkätundersökning samt avslutande intervjuer. Utan elevernas vetskap var dessutom två lärare involverade och i hemlighet studerade de elevernas prestationer under de första lektionerna.

Sebastian Meurman: Utbildad lärare inom ämnena Hem- och konsumentkunskap samt Idrott och hälsa. Ämnesansvar inom Idrott och hälsa på mellanstadiet samt Hem och konsumentkunskapen. Arbetar inom elevhälsotemat på skolan.
Melina Brattwall: Utbildad lärare inom ämnena Hem- och konsumentkunskap samt Idrott och hälsa. Ämnesansvar inom Idrott och hälsa på mellanstadiet samt Hem och konsumentkunskapen.

Hur kan vi skapa en skönlitterär läskultur i skolan?

Forskning har visat att läsning har en avgörande inverkan på elevers resultat och livschanser. De elever som läser skönlitteratur lyckas betydligt bättre, oavsett bakgrund. Vad motiverar elever att läsa? Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med en skönlitterär läskultur?

Vanja Lögdberg och Anna Lindqvist har genom enkäter i årskurs 7 och 9 undersökt elevers läsning. De har fördjupat sig i forskning och jämfört elevernas svar med tidigare teorier. Vanja Lögdberg och Anna Lindqvist har även sökt upp personer, skolor och bibliotek som lyckats väl med att skapa en god läskultur. På seminariet berättar de mer om hur skolor framgångsrikt kan skapa en skönlitterär läskultur.

Vanja Lögdberg har arbetat som lärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska sedan 2003 och är ämnesansvarig för svenska och svenska som andraspråk på Saltsjöbadens samskola. Hon har tidigare handlett kollegor i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen i en roll som förstelärare. Arbetet med skönlitteratur är något hon speciellt utvecklat under åren.
Anna Lindqvist har arbetat som lärare i svenska och tyska sedan 2010. Hon är arbetslagsledare och ämnesansvarig i Moderna språk på Saltsjöbadens Samskola. Hon har tidigare handlett kollegor inom läslyftet och har också varit förstelärare inom formativ bedömning.

Ökat lärande med digitalisering

Hur uppfattar elever att digitala verktyg leder till ökat lärande?

Lina Hawerfors har undersökt bland elever vad de upplever att digitaliseringen leder till för ökat lärande. Lina har utgått från den fenomenografiska ansatsen och använt sig av metoden kvalitativa forskningsintervjuer. På sitt seminarium berättar Lina bland annat att eleverna tycker att de lär sig att använda datorn som ett verktyg, men lär de sig något om de olika ämnena?

Lina Hawerfors är förstelärare och legitimerad lärare i historia, religion, geografi och samhällskunskap årskurs 4-9. Lina har arbetat på Samskolan sedan 2003. Hon undervisar i SO-ämnena på högstadiet. Under det senaste läsåret har hon också varit arbetslagsledare och IT-pedagog.

Estetiska lärprocesser i undervisningen

Estetiska lärprocesser är en del av läroplanen och ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin kreativitet. Hur kan lärare skapa en varierad undervisning med hjälp av den estetiska lärprocessen?

Läraren ska eftersträva ett lustfyllt sätt att undervisa och locka eleverna att medverka i undervisningen. Kicki Karazebeki har studerat hur lärare i årskurs fyra, fem och sex tillämpar estetiska lärprocesser för att skapa utmaningar och en mångfaldig undervisning med möjligheter för eleverna att pröva olika estetiska lärprocesser. Intervjuer med elever visar att olika metoder att lära ger kapacitet till olika uttrycksformer. Eleverna kommer ihåg lättare och tar in kunskap lättare när de använder sin kreativitet och fantasi. Genom en estetisk upplevelse kan eleverna utveckla grunden till sin förmåga att se på sig själva.

Kicki Karazebeki är legitimerad grundskollärare i åk f-6. Hon undervisar i bild och slöjd, något som hon älskar. Hon menar att eleverna får skapa genom fantasi och kreativitet vilket leder till lust, lärande och ökad motivation. Kicki säger: ”Att få arbeta med kreativitet och konstruktion inom olika områden är det bästa!”

Singaporemodellen

Vilken del i lektionsstrukturen upplever eleverna är mest lustfylld? Hur anser eleverna att de lär sig matematik bäst?

I Lgr 11 framgår att skolan ska bidra till elevernas lust att lära och att det ska utgöra grunden för skolans verksamhet. Eleverna ska även få vara delaktiga i hur undervisningen ska organiseras, vilka arbetssätt och arbetsformer som ska användas, samt vad undervisningen ska innehålla. Det betyder att elevernas upplevelser måste tas i beaktande när läraren planerar undervisningen. Karoline Wallbeck-Hallgren och Ulrika Åström kommer på sitt seminarium dela med sig av resultatet av sin intervjustudie med elever och sitt arbete med Singaporemodellen.

Karoline Wallbeck-Hallgren är utbildad 1-7 lärare med inriktning matte/NO. Hon undervisar i alla teoretiska ämnen i årskurs två på Samskolan där hon arbetat sedan 2015. Tidigare har hon arbetat nästan femton år på en annan grundskola där hon också var matematikutvecklare. På Samskolan har hon arbetat med att utveckla Singaporematten sedan starten 2016.
Ulrika Åström är utbildad F-3 lärare. Hon har arbetat på Samskolan sedan hon tog examen 2016. Hon är behörig att undervisa i engelska, matematik, NO, SO och svenska. Ulrika brinner lite extra för matematikundervisning och är matematikutvecklare med inriktning på Singaporemodellen som hon tillsammans med kollegor utvecklat på lågstadiet sedan hösten 2016. Ulrika är också arbetslagsledare.

Erfarenheter av att skriva en Fjädernartikel

Beskrivning kommer.

Katarina Åkerman Gustafsson och Lisa Petterson.