Kulturhistoria

Stoppställe 2 i Saltsjöbaden

Stoppställe 2 på den kulturhistoriska vandringen i Saltsjöbaden. Här stannar vi på Ringvägen 18 vid Sjuvilla nummer sex.

Lämna en synpunkt Ställ en fråga

Klicka här föra att komma till platsen i Google maps.

Sjuvillorna

Bildtext: Sjuvillorna, som uppfördes 1896, ligger utmed Ringvägen där den följer järnvägen. Foto Karl Gabor, 2008.

Sjuvillorna ligger utmed Ringvägen där den följer järnvägen. Denna del av Ringvägen hette tidigare Östra Ringvägen, men kallades allmänt för Sjuvillevägen. Husens vackra fasader med utsirade altaner, balkonger och burspråk samt tak med smäckra spiror och ståtliga takryttare ger ett imponerande intryck. På 1960-talet inköptes samtliga Sjuvillor av Kooperativa förbundet (KF), som redan ägde det stora intilliggande området Vår Gård, vilket vi kommer att passera under vår vandring. KF nyttjade villorna som personalbostäder, men avsikten var att så småningom riva husen och ersätta dem med moderna par- eller radhus. Många av Sjuvillorna hade inte åtgärdats på länge och var säkert nergångna.

Sjuvilla nr 1 revs av KF år 1965 och därefter ansökte KF om rivningstillstånd även för Sjuvilla nr 2 och nr 3. Ansökningarna avslogs emellertid. Därmed insåg KF att det skulle bli svårt att riva de återstående Sjuvillorna och sålde därför så småningom dessa till privatpersoner. Då blev Sjuvilla nr 2 och nr 3 privatägda. De övriga, Sjuvilla nr 4, nr 5, nr 6 och nr 7, med totalt tio lägenheter, togs över av Bostadsrättsföreningen Sjuvillorna.

Sjuvilla nr 6

Villans första ägare var grosshandlare och chef för Krooks Petroleum, Carl-Adam Lindström. I villan lyste alltid fotogenlampor då ljuset ansågs nyttigt för ögonen. Hustrun Adèle var mycket utåtriktad. Hon arbetade inom Röda Korset samt ordnade fester och danskvällar på Grand Hôtel för att saltsjöbadsborna skulle få lära känna varandra. På 1930-talet såldes villan till Märta Lundin, som drev pensionatsrörelse i huset – Pensionat Bellevue. År 1966 köpte KF fastigheten.