Klicka här för att komma till platsen i Google maps.
Saltsjöqvarn
Stockholms första storkvarn – den stora tegelbyggnaden Saltsjöqvarn – stod klar 1890 och användes för att förmala spannmål till olika tullkvarnar (en avgiftsbelagd kvarn). Den slottslika byggnaden skulle spegla verksamhetens framgång och starka ekonomi. På grund av sitt läge vid Saltsjön, precis vid inloppet till Mälaren, gav man kvarnen namnet Saltsjöqvarn. Ett kvarnlaboratorium inrättades 1909, som det första i Skandinavien. I Saltsjöqvarn byggdes sen ett hotell med ett 20-tal lägenheter.
Mannagrynskvarnen
Mannagrynskvarnen, den gula byggnaden med torn, byggdes 1923 och var den första i sitt slag i Skandinavien. I tornet fanns en vattencistern. År 1916 övergick man från ångdrift till eldrift. Verksamheterna tillhörde under sin driftstid landets största och tekniskt ledande kvarnar. De mjölprodukter som producerades i de olika kvarnarna på området såldes under namnet Kejsarkronan. År 1998 lades driften ner av den dåvarande ägaren Kungsörnen AB, varefter två lagerbyggnader samt alla spannmålssilorna revs. Mannagrynskvarnen byggdes sedan om till bostäder.
Bildtext: Den gamla mannagrynskvarnen i området Saltsjöqvarn på Bageribacken byggdes om till bostadshus. Foto 2013, Mats Bäckström.
Danvikens hospital
Sjukhusbyggnaden uppfördes 1719–1725 och är allt som återstår av de vårdhemsbyggnader som fanns på platsen när Gustav Vasa grundade hospitalverksamheten på 1550-talet. Husets murar lutar vilket beror på att det byggts på platsen för den bäck som förr kopplade ihop Hammarby sjö med Saltsjön. Bäcken användes tidigt för att driva en mjölkvarn. I husets mittparti låg en kyrksal, sjuksalarna fanns i längorna bredvid. För att underlätta för de sjuka och personalen användes olika färger i namnen på sjuksalarna. På bottenvåningen låg Röda salen och Gula salen, på övervåningen Blå salen och Gröna salen.
Hur hade de intagna det på hospitalet?
År 1820 fanns 41 rum avsedda för 86 patienter. De väcktes varje morgon klockan sex av vaktmästaren samt drängarna, och före klockan nio varje förmiddag fick alla besök av institutionens läkare. Därefter var det samling i matsalarna vilka fungerade som dagrum. De som kunde arbeta fick syssla med ullredning eller hushållsrutiner; de bar ved och vatten, tvättade och skurade. Rutinerna avbröts för måltider med gemensam bön och korta promenader på de trånga gårdarna. Vid slutet av 1800-talet var anläggningen i dåligt skick. De äldre flyttades 1915 till den nyuppförda byggnaden Danvikshem, som invigdes samma år. Den gamla huvudbyggnadens kyrksal tömdes på sin inredning under åren kring första världskriget. Byggnaden användes därefter bland annat som verkstadslokal fram till mitten av 1990-talet. En genomgripande renovering genomfördes i slutet av 2000-talet.
Bildtext: Den idag bevarade gamla hospitalsbyggnaden – uppförd åren 1719–1725 – efter ritningar av arkitekten Göran Adelcrantz. Akvarell av H. Reuterdal. 1889.
Kanalen
Den nuvarande Danvikskanalen öppnades för fartygstrafik 1925 – Slussen hade blivit för trång för de allt större fartygen som skulle passera. Kanalbygget ledde till att hospitalets övriga byggnader fick rivas. När kanalen var färdigställd hade vattennivån sänkts ca 5 meter.
Sidan uppdaterades: