Klicka här för att komma till platsen i Google maps.
Skogsömonumentet avtäcktes den 16 juli 1905 av kung Oscar II till minne av Slaget vid Stäket – den militärhistoriskt intressanta händelse, som utspelades på platsen den 13 augusti 1719, då de svenska trupperna besegrade en anfallande rysk galärflotta på väg mot Stockholm.
År 1700, samma år som Nicodemus Tessin den yngre, köpte Boo gård, inleddes Stora nordiska kriget efter att Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland gått ihop och förklarat krig mot Sverige. Kriget handlade om vem som skulle ha makt över Östersjön. Ni får tänka er att det mest effektiva sättet att bedriva handel på vid denna tidpunkt var via vattenvägarna. Inga lastbilar och stora färjor fanns att frakta varor på utan det var stora segelfartyg som gällde. När Stora nordiska kriget utbröt var Sveriges yta betydligt mer omfattande. Sverige ägde nästan samtliga landområden runt Östersjön och kunde därmed styra handeln, vilket var orsaken till att det stora kriget bröt ut. Att styra handeln på Östersjön låg i flera länders intresse.
Kriget började bra för Sverige och man hade flera stora framgångar. Men framgångarna höll inte i sig och efter flera bakslag, bl.a. i Poltava 1709 och kung Karl XII:s död 1718, var den svenska armén kraftigt försvagad. Trots alla Sveriges motgångar vägrade Sverige ge upp och Sverige förlorade stora landområden. För att tvinga Sverige till fredsförhandlingar inledde tsaren i Ryssland, Peter den Store (1672- 1725), de så kallade rysshärjningarna där målet var den svenska ostkusten. Utrustade med galärer, som är en typ av grunt gående fartyg, härjade man under tre somrar åren 1719-1721 den svenska kusten vilket resulterade i att åtskilliga städer, järnbruk, slott, gårdar och byar brändes ner. Många blev under härjningarna hemlösa (ca 20 000 invånare) och fick fly från sina hem. Boo gård och dess kapell var några av de byggnader som brändes ner i juli 1719. Här utkämpades en månad senare ett slag mellan svenska och ryska soldater.
Skärgården med Baggensstäket skildrad i ett träsnitt år 1555 av prästen och kartografen Olaus Magnus (1490-1557). Bild från Wikipedia.
Sidan uppdaterades: