Klicka här för att komma till platsen i Google maps.
Stora Eken, Boo kvarnberg och Boo torn
Boo torn byggdes 1996 och liknar den väderkvarn som stod på platsen 1850-1950 (kvarnen brann ner 1950). Kvarnen var av holländsk typ och användes fram till 1910. Väderkvarnar var vanliga vid större gårdar i skärgården, men vid sekelskiftet 1900 konkurrerades de ut av ångkvarnar.
År 1950 brann väderkvarnen uppförd på 1850-talet av Sofie Montgomery, som var dåvarande ägare till Boo gård. Väderkvarnen, av holländsk modell, användes i första hand för egna behov. På platsen byggdes ett utkikstorn som invigdes 1996. Fotograf okänd, 1940.
Detaljer om galärer
De ryska galärskeppen var 30 meter långa och 6 meter breda smidiga krigsfartyg, nya och moderna för sin tid. De var oberoende av vind, hade endast 1,5 meters djupgående och var snabba, vilket gjorde att de kunde förflytta sig bra även i grunda vatten. En båt bestod av 150-200 roddare med 4-5 man vid varje åra, som var 9-12 m långa. Vissa galärer var till och med dubbeldäckade och kunde ha 20 hästar ombord, så kallade kosackgalärer.
Gammalt namn på Baggensstäket
Baggensstäket har inte alltid hetat Baggensstäket. Under medeltiden kallades det Harstäket eller Hargstäket.
Kulturreservat
Nacka kommun planerar att göra ett kulturreservat på Boo-sidan av Baggensstäket – området har stora kulturhistoriska värden, framförallt av försvarshistorisk karaktär.
Sommarnöjen
Längs med farleden ligger många vackra sommarvillor från sekelskiftet 1800/1900: sommarnöjen med stora trävillor präglade av snickarglädje. Man tog sig ut med båt från Stockholm; ångbåtar i reguljär trafik möjliggjorde detta. Klasskillnaderna var stora – tjänstefolket åkte ut i förväg och iordningställde huset inför herrskapets ankomst. Tjänstefolket servade därefter herrskapet med städning, matlagning m.m. under deras sommarvistelse. Exempel på sommarnöje: Lilla Lännersta vid Baggensstäket.
Villan Lilla Lännersta på Djurgårdsvägen 22 i Lännersta med utsikt över Baggensstäket. Den tidstypiska snickarglädjen som präglar villan uppfördes på 1880-talet. Foto Carnauba AB, 2006.
Likbod och tullstugor
De två röda stugorna nedanför Boo herrgård vid vattnet fungerade först som smedja respektive likbod. Den stuga som saknar skorsten var likboden, där döda förvarades i väntan på båttransport över vattnet till begravningsplatsen på Skogsö. Senare användes de bägge byggnaderna som tullstugor.
Den högra tullstugan – uppförd kring sekelskiftet 1700-/1800-talet – användes fram till år 1912 som likbod då Boo saknade en egen kyrkogård. I likboden förvarades kistorna i väntan på att transporteras över till begravningsplatsen på Skogsö udde. Foto Johan Aspfors, 2011.
Pesten kom via Baggensstäket
Pestens återkomst till Sverige år 1710 sägs ha kommit genom Baggensstäket. Ett estniskt fartyg med smittan ombord lade till vid södra Stäket. Fartygets insjuknade skeppare avled senare vid Erstavikskrogen. Pesten spred sig i Boo och bragde 177 människor om livet. Sjukdomen spred sig till Sveriges övriga delar och landets befolkning, vars levnadsvillkor redan var ansträngda, fick ytterligare en möda att överkomma.
Svenska fartyg som deltog i slaget
I Skurusundet låg kanonpråmen Svarte Björn. För farledens skydd användes även galärerna Draken, Jungfrun och Svärdfisken, som var förlagda väster om Baggensstäket vid inloppet från Lännerstasundet och i Fladen väster om Stäkets krog.
Klicka här för att gå tillbaka till stoppställe 5.
Klicka här för att komma till sidan som presenterar den kulturhistoriska vandringen i Boo.
Sidan uppdaterades: