Klicka här för att komma till platsen i Google maps.
Utsikt över Knapens hål
År 1602 beslutade Sveriges kung, Karl IX (1550-1611), att det skulle kosta pengar att åka genom Stäket då det var många fartyg som passerade här. Orsaken till detta var att Stäket blivit en smuggelled efter det att Vaxholm hade fått en tullstation år 1563. På den här platsen, Stäkets smalaste plats, satte man därför upp en tullbom. Platsens namn, Knapens hål, har uppkallats efter en av de första tulltillsyningsmännen, Olof Knaap, som arbetade här från 1680-talet fram till sin död 1710.
Skans, stäk, galärer och förhuggningar
Skans betyder befästning, skyddsvärn eller borg. Namnet Skansen kommer troligen därav den skans som prins Karl-Johan lät uppföra åt prins Oskar på 1810-talet. När grundaren och folklivsforskaren för friluftsmuseet, Artur Hazelius, fick överta marken kallades området redan för Skansen. Förövrigt kan nämnas att Skansen är världens första friluftsmuseum.
Här vid Baggensstäket hade svenskarna byggt skansar för att hindra fiender att passera in till Stockholm. Stäk som betyder stake eller staket är ett system av pålar i vatten för att spärra av en farled vanligtvis i avsikt att försvara området innanför stäket. En sådan avspärrning fanns troligen här i vattnet. Dock vet man med säkerhet att det fanns sänkta skutor för att hindra fiendens fartyg att passera för att ta sig in till Stockholm. Galär är en typ av grunt gående krigsfartyg, som snabbt och lätt kunde ta sig in på grunda vatten. Ryssland hade på mycket kort tid byggt upp en galärflotta som användes i kriget mot svenskarna. Förhuggningar är fällda träd där man spetsat grenarna och lagt dem i den riktning varifrån anfallet väntades, vilket gjorde det svårare för fienden att passera. Inför slaget var svenskarna väl förberedda med förhuggningar. Vid den strategiskt viktiga platsen Knapens hål fanns både en timmerskans och förhuggningar den 13 augusti 1719.
Förberedelserna
I en månads tid innan själva slaget hade Sverige förstärkt försvaret vid Baggensstäket; man hade sänkt skutor lastade med sten, byggt förhuggningar och timmerskansar. Förstärkningarna gjordes eftersom ryska fartyg härjade längs med den svenska kusten, och man var rädd för att de ryska styrkorna via Baggensstäket skulle försöka ta sig in till Stockholm.
Slaget vid Stäket den 13 augusti 1719
Anders var det absolut vanligaste förnamnet bland de svenska soldaterna. Många av soldaterna var i grunden bönder. Den 13 augusti 1719 – en mycket varm högsommardag – gick ryssarna till anfall, som svenskarna hade fruktat. De ryska galärerna anlände via Baggensstäket. Tidigare på morgonen hade galärerna blivit upptäckta av en svensk spanare, som strax innan anfallet kunde varna de svenska styrkorna vid Baggensstäket att: ryssen kommer! Ryssland anföll med ca 3 600 soldater från 27 galärer. De gick iland på både Boo- och Skogsösidan, och några galärer försökte ta sig in via inloppet. Svenskarna hade vid tidpunkten för anfallet 400 soldater på plats, men förstärkning kom och man räknar med att ca 1 200 svenska soldater deltog i slaget. Ni får tänka er att på den här, idag fridfulla, platsen rådde fullständig kalabalik då sammandrabbningen skedde. Ryssarna satte eld på den torra skogen, slagfältet fylldes av brand- och krutrök, och ryska soldater rusade fram mot de svenska skansarna för att försöka ta sig förbi. Föreställ er att här hördes upphetsade krigsrop och kulorna ven genom luften. Ett öronbedövande larm av explosioner och skrik av sårade soldater. Slaget pågick i flera timmar och slagfältsundersökningar som gjorts här visar att de ryska styrkorna faktiskt lyckades inta vissa skansområden. När mörkret föll drog sig de ryska styrkorna tillbaka och slaget var över. Då hade ungefär 100 svenska och 400-500 ryska soldater dött.
Slaget vid Stäket har i historieskrivningen beskrivits som en framgång för Sverige eftersom man lyckades förhindra ett ryskt anfall mot huvudstaden Stockholm. Ny forskning pekar dock på att Ryssland aldrig hade för avsikt att inta Stockholm den 13 augusti 1719, mer troligt är att man från rysk sida ville göra en markering att Stockholm och därmed hela landet stod under ryskt hot.
Freden
Den slutliga freden med Sveriges huvudfiende, Ryssland, slöts i augusti år 1721. Det stora nordiska kriget var över. Sverige var då den stora förloraren som mist stora landområden.
Slaget vid stäket. Vykort med illustration av Bernt Sjögren.
Sidan uppdaterades: