Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Stoppställe 1 Nacka ström

Bildtext: Den stora kvarnbyggnaden uppförd 1873 med magasin. Till vänster ses den gamla kvarngården. Oljemålning på Erstagården. Stoppställe 1 på den kulturhistoriska vandringen längs Nacka ström. Här stannar vi vid busshållplats Nacka kvarn för att sedan gå uppströms mot Hellasgården.

Klicka här för att komma till platsen i Google maps.

Kvarngården vid Nedre kvarn

Bildtext: Nacka kvarnar – före detta Nacka bruk. Skiss av författaren Gunnar Sillén publicerad i ”Vad vi ville med livet – En bok om Nacka när tiden blev ny” (1997)

Ortsnamnen Nacka och Järla

I början av 1500-talet (år 1501) finns ortsnamnet Nacka omnämnt för första gången. Nacka är samma ord som nacke, och syftar på en höjd, kanske Nackaberget vid Järlasjön. Namnet Järla stavades Järlö på 1400-talet och kan betyda jarlarnas ö. Tvärs över Järlasjön låg Jarlens gård och därför är det mycket troligt att området döptes till Järla. Jarl var under tidig medeltid ett ämbete med uppgift att styra över ett större område. Jarlar rekryterades från högre ätter. En jarl kunde vara kungens närmaste man och därmed rikets högsta tjänsteman. På medeltiden ingick i ämbetet att vara förmyndare för en minderårig kung. Titeln blev då riksjarl för att skilja honom från övriga jarlar i landet. (Jfr Birger Jarl)

Landskaps- och sockengränser

Redan under vikingatiden var Järlasjön en färdled upp till handelsstaden Birka i Mälaren. Sjön har också varit en viktig vinterled för skärgårdsborna på deras färd in mot Stockholm. Järlasjön utgjorde landskaps- och sockengräns mellan Uppland och Solna respektive Sörmland och Brännkyrka. Nacka krog, som låg vid det gula huset vid bron (Nynäs) fick spriträttigheterna indragna på grund av bråk och slagsmål. Då flyttades krogen helt enkelt över till Sicklasidan, som vid denna tid låg i landskapet Uppland och därmed gavs möjlighet till nya spriträttigheter.

Pastor Klefberg

Det röda huset intill Järlasjön har anor från 1600-talets mjölnargård. Pastorn Ernst Klefberg i Sofia församling och hans gossar, det vill säga konfirmanderna, fick bo i mjölnargården under sina idrottsdagar. Klefberg grundade idrottsföreningen Hellas 1899. År 1940 brann gården ner på grund av att man glömt att sota skorstenen. Pastorn och konfirmanderna förflyttades till en ny plats där nuvarande Hellasgården byggdes. Byggnaden stod klar år 1942. Den vita byggnaden var tidigare en kvarn, men blev sedan ett snickeri och den enda industri som fanns kvar i området.

Bildtext: Utsikt från gamla Nacka kapell ner mot Järlasjön. Längst ner till höger i bild ligger det gamla magasinet med adress Ältavägen 99. Rättarbostaden ses intill kvarndammen och bakom huset ovanför denna skymtar skorstenen till Nedre kvarn. I fonden ladugården samt Logården.

Byggherren Gustav Vasa

Gustav Vasa ansåg att all mark, som inte var bebyggd, tillhörde Gud och konungen. Och vid denna tid var konungen lika med Guds ställföreträdare på jorden. Gustav Vasa lade beslag på området vid Nacka ström och lät på 1550-talet anlägga en hammarsmedja och en krutkvarn vid nedre fallet. Hammarsmedjan kom igång senast 1558 och blev början till Nacka bruk.

Hur såg det ut här för 500 år sedan?

Området bestod av rena vildmarken: inga banade stigar, ingen bebyggelse. Men Nacka ström fanns då som nu, och inte som idag - en liten sömnig rännil - utan med tre brusande vattenfall, som med tiden blev Nedre kvarn, Mellankvarn och Övre kvarn med en total fallhöjd på 18 meter. Vattenkraften, som var en förutsättning för driften och därmed livsviktig, har genom århundradena varit föremål för stridigheter och rättegångar rörande ägande- och nyttjanderätten.

Vad tillverkades i hammarsmedjan?

Gustav Vasa var byggherre och lät uppföra många slott i Sverige. Därför tillverkades byggnadssmide, lås, hackor, hästskor, spik samt fångkedjor till fångarna, som satt i inburade i slottens fängelser. En del av arbetskraften i hammarsmedjan bestod av straffångar. Då Gustavs Vasas son Johan III ville förnya Sveriges flotta började produktionen vid Nacka bruk mer att inriktas på båttillbehör.

Bildtext: Nacka ström vid Nacka gamla kyrkogård och Dammtorpssjön nära Nacka gård. Till höger skymtar det Neumüllerska gravkoret. Oljemålning ca 1900 i privat ägo.

Transportleder

Järlasjön var en viktig transportled för Nacka bruk. Från Kongsbrotorp vid Svindersviken och Saltsjön gick en landförbindelse ner till Kongsbroviken i Finntorp, i närheten av nuvarande Nacka kyrka. Efter transport över Järlasjön lossades lasten vid Nedre kvarn. En annan transportled var från Bergslagen via Köping eller Västerås på skuta till Kornhamn, varifrån lasten kördes till Grinds skans, idag nuvarande Skanstull på Södermalm. Därifrån skedde transporten, enligt särskild räkenskapsredovisning, på isen till Nacka bruk – ett arbete som krävde 14 dagsverken! Den första bron byggdes år 1720 och nuvarande Ältavägen blev klar först 1934.

Bildtext: Den gamla Nackanäsbron över sundet mellan Sicklasjön och Järlasjön. Till vänster ses byggnaden Nynäs, som uppfördes som sommarnöje på den gamla värdshustomten vid Nackanäsbrons södra brofäste. Vid Nynäs låg Nacka krog. Foto: L. Liebenfeld, ca 1900.

Klicka här för att gå vidare till stoppställe 2.

Sidan uppdaterades: