Kakor på nacka.se

På Nacka.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder nödvändiga kakor. Läs mer om kakor

Vill du göra inställningar och acceptera delar av kakorna?
Hantera kakor

Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.
Sök Dölj sök
Meny
Mitt Nacka
Så vare då

Lilla Nyckelviken

"Så vare då" - Ta del av Nackas historia där det en gång hände. Under året kommer flera platser och lokalhistoriska händelser i Nacka att illustreras med lokalhistoriska bilder monterade på elskåp utomhus. Här är historien om Lilla Nyckelviken.
Hjälp oss bli bättre Felanmälan och synpunkter

Så vare då

Lyssna till hela berättelsen om Lilla Nyckelviken illustrerad med tidstypisk musik

Huvudb-Lilla-Nyckelv.jpg

Lilla Nyckelviken ligger cirka 400 meter väster om Stora Nyckelviken och den större herrgården som ligger där. Här finns en liten herrgård i miniatyr från 1700-talet. Glasverandan på sidan av huset är troligtvis tillbyggd under 1800-talet. Vattnet nedanför är Lilla Värtan och vi ser både Fjäderholmarna och Blockhusudden. På berget ovanför huset kan du njuta av en av Nyckelvikens mest bedårande utsikter.

Lyssna på inledningen

Historik

På 1500-talet tillhörde Nyckelviken Järla gård. Den tidigaste daterade uppgiften om någon boende i Nyckelviken finns i en mantalslängd från 1653 där ”Nils i Nyckelviken” nämns. Lilla Nyckelviken hette från början Korphyttan och kanske låg här en gång i tiden just en hytta. På kartor från sent 1600-tal nämns Lilla Nyckelvikstorpet men huset är inte utsatt på kartan.

Vi vet att Lilla Nyckelviken ingick i köpet när Herman af Petersen, grosshandlare och direktör på Ostindiska kompaniet, köpte Nyckelviken 1746. I köpehandlingarna framgår det inte hur torpet såg ut men det kan vara den röda stugan, som idag ligger bredvid herrgården, som omnämns i handlingen. Troligen är det också Herman af Petersen som låter bygga den lilla herrgården.

Lilla Nyckelviken var under några år i början av 1900-talet pensionat. 1944 köper direktör Birger Sundström egendomen och renoverar och anlägger en trädgård. 1956 säljer han huset till Nacka kommun som redan äger Stora Nyckelviken.

Roda-stugan-Nyckelv.jpg

Lyssna på historiken

Krogen

Mittemellan det röda huset och herrgårdsbyggnaden låg under 1700-talet ett välbesökt värdshus. Dit kom celebriteter som Johan Tobias Sergel och Carl Michael Bellman. Sergel har tecknat sig själv en junikväll 1790 tillsammans med sina vänner på Lilla Nyckelvikens krog. På teckningen sitter Sergel slumrande på en stol till vänster i bild.

Illustration Fest i Lilla Nyckelviken

Att krogen var populär berodde på att den låg längs farleden till och från Stockholm. Under 1700-talet så fanns det också andra närbelägna krogar på öarna runtomkring. Huset som krogen låg i såldes och nedmonterades och flyttades 1956 till Stora Skuggan på Norra Djurgården där huset användes som privatbostad.

Krogen på Lilla Nyckeviken

Carl Michael Bellman, som precis som Sergel festade på Lilla Nyckelviken, diktar om Nacka i en av sina epistlar, nr 55:

”Mollberg gutår! Hör Näktergalen
Långt kring Nacka, lyss åt Hammarby,
Än högt i sky
Än ner i dalen
Trotsar han dit qval och gny
Sången är ny
Sjung vid Pocalen
Floras lof med brusig hy.”

Epistel 55 handlar om Movitz kägelspel på Faggens krog vid Hammarby tull, idag Gaveliusgatan 5 på Södermalm. Movitz är tillsammans med sina vänner Mollberg, Wingmark och Flora en sommarafton 1770.

Lyssna på hela epistel 55

Lyssna på berättelsen om krogen

Jenny Lind

Sommaren 1865 bodde sångerskan Jenny Lind, som kallades ”den svenska näktergalen”, med sin familj här på Lilla Nyckelviken. Då fanns en stor ask med en liten påbyggd estrad nere vid stranden och där klev Jenny Lind upp och sjöng. Det finns flera vittnesmål om detta och om hur förbipasserande båtar stannade upp och lyssnade till hennes sång. Jenny Lind var inbjuden att bo i huset av familjen Beskow som då bodde i herrgården i Stora Nyckelviken. Jennys tre barn lekte med andra barn i området och det sägs att hon bjöd alla barn på både gröt och sång!

Akvarellmålning föreställande Lilla Nyckelviken

Den 21 augusti 1865 anordnade Jenny Lind och hennes familj en barndans. Festen inleddes med kaffe och efter det dans vid halvtre-tiden. Vid åttatiden på kvällen serverades supé innan gästerna tog ångbåten hem vid halv tio.

Jenny Lind upptäcktes redan som 9-åring när hon satt och sjöng för sin katt i ett fönster på Hamngatan i Stockholm. En tjänsteflicka som gick förbi på gatan stannade upp, lyssnade och blev hänförd av hennes skönsång. Tjänsteflickan arbetade hos en dansös vid Operabaletten som också kom och lyssnade på Jennys sång. Det ledde till att hon fick provsjunga för Greve Pake, som då var operachef, han rördes till tårar av hennes sångröst och hon fick en plats i operans elevskola. Jenny Lind hyllades som ett av operans underbarn och det var inte bara sångrösten som lovordades utan också hennes dramatiska gestaltningsförmåga.

Det finns ingen inspelning med Jenny Lind så vi vet inte hur hon lät. Men hennes sångröst har beskrivits bland annat på följande sätt:

”Hennes röst var en glänsande och stark sopran med ett omfång som omfattade två oktaver och sex toner, och de olika registren gick med sådan skicklighet över i varandra att även det mest tränande örat kunde inte uppfatta övergången. Särskilt beundrat, bland annat av Chopin, var hennes underbara pianissimo…. Även drillen var en anmärkningsvärd företeelse i hennes sång den liknande mer en fågels drillande än ljudet av en människostämma.”1

Ingela Tägil, Filosofie doktor i musikvetenskap och författare, har skrivit en omfattande biografi om Jenny Lind nyligen med fokus på hennes sång- och röstteknik. I sin bok skriver hon: ” Det var den höga höjden och den lyriska klangen som alltid framhölls som hennes stora fördel och hennes senare mest framgångsrika rollprestationer var höga koloraturroller.”2

Det var många som var hänförda och förtjusta i Jenny Lind, bland annat författaren H.C. Andersen som friade till henne ett flertal gånger utan framgång. I sagan Näktergalen beskriver han sin olyckliga kärlek: ” Då ljöd i detsamma, tätt intill fönstret, den allra vackraste sång: det var den lilla levande Näktergalen, som satt på grenen utanför; den hade hört talas om sin kejsarens nöd, och hade därför kommit för att sjunga tröst och hopp åt honom; och allt eftersom den sjöng, bleknade gestalterna mer och mer, blodet rörde sig allt snabbare och snabbare inom kejsarens svaga kropp, och döden själv lyssnade och sade: Fortsätt, lilla näktergal! Fortsätt!”3

Jenny blev även erbjuden att köpa Lilla Nyckelviken för 25 000 kr men tyckte det blev för dyrt med tanke på hur lite tid hon på grund av sitt arbete hade möjlighet att vistas i Sverige. Så här skrev hon i ett brev om saken:

”Jag nekar ej att det kostat mig ett hjärtats offer att ej köpa Lilla Nyckelviken.”

Som tack för att Jenny Lind och hennes familj fick bo i Nyckelviken skänkte hon en stor oljemålning av G.W. Palm till Sofie Margareta Beskow. Den målningen ingår nu i Nacka kommuns konstsamling.

Lyssna på berättelsen om Jenny Lind

Lyssna på sångerskan Selma Kurz:

Ah non giunge ur Bellinis Sömngångerskan

Vansinnesscenen ur Donizettis Lucia di Lammermoor

So anch'io ur Donizettis Don Pasquale

Jenny Lind

Nyckelviken idag

Idag hyrs Lilla Nyckelviken ut av Nacka kommun till en restauratör och används bland annat till festliga firanden och konferenser. När du är här i Nyckelviken passa då på att besöka Stora Nyckelviken. Där hittar du bland annat Nacka hembygdsmuseum som är säsongsöppet vår och sommar. På museet kan du uppleva hur det kunde se ut hos en torpare på 1800-talet, se utställningar om Nackas tidigaste historia och äldre hantverk. I Stora Nyckelviken finns också ett stall med kor, hästar, höns, kaniner, får och grisar och en visningsträdgård med växthus och lusthus. Trädgården är också ett stycke kulturhistoria. Den är planerad efter samma mönster som när den skapades på 1700-talet.

Lyssna på berättelsen om Nyckelviken idag

Ridning-Nyckelviken.jpg

Uppläsare: Katarina Weidhagen. Formgivare: Annica Roos. Ljudtekniker: Göran Stegborn. Producent: Jenny Frisell.

Litteraturkällor

  • Nyckelviken: representationsgård, föreningsgård, friluftsområde / utg. av Nacka kommun; red.-kommitté: Sven Z. Sundin.. Nacka: Utg.: 1974

  • Näktergalen: en saga / av H C Andersen ; bilder: Elisabeth Nyman ; svensk text: Britt G Hallqvist. Stockholm : En bok för alla, 2004

  • Nacka kommun (Sverige). Biblioteks- och kulturnämnden (utgivare). Publicerad: Nacka : Biblioteks- och kulturnämnden i Nacka, 1963-2008

  • Fredmans epistlar [Musiktryck] ; Fredmans sånger i urval / Carl Michael Bellman ; musikarrangemang av Roland Bengtsson, Stockholm : Prisma : 1962

  • Näktergalen : en biografi över Jenny Lind / Ingela Tägil. Publicerad: [Stockholm]: Natur & Kultur, 2020

Musik i ljudinspelning

  • Ah non giunge ur Bellinis Sömngångerskan. Selma Kurz 1911 för EMI.

Vansinnesscenen ur Donizettis Lucia di Lammermoor. Selma Kurz 1913 för Edison.

So anch'io ur Donizettis Don Pasquale 1913 för EMI.

Produktionsbearbetning Jesper Norda ljuddesign på uppdrag av Jenny Lind-expert Ingela Tägil.

  • Giovanni Battista Pergolesi Jean-Pierre Rampal Stuttgart Chamber Orchestra: “Flute Concerto in G major”. Universal Music Division Decca Reccords France.

  • Torbjörn Näsbom:” Tack till Far” (Youtube)

  • Mozart:” Eine Kleine Nachtmusik” Serenade in G (Orphues chamber Orch.)

  • Eddie Bond:” Rockin Daddy”

  • Torsten Mossberg: ”Nå, skruva fiolen”

  • Karl-Magnus Fredriksson: ”Glimmande Nymf”

  • Jonas Isakson och Andreas Nyberg:” Epistel 55”

  • Torsten Mossberg, Jonas Isakson, Andreas Nyberg:” Epistel 55”

  • Telemann:” Tafelmusik” Musica Antiqua Köln Reinhard Goebel. Universal Music Group.

  • Jeff Taylor:” Jenny Linds Polska”. Green Holl Productions.

  • Glière: “Coloratura Soprano Concerto Op. 82. City of London Sinfonia. Eileen Husle Richard Hickox. Chandos.

  • Erik Gustaf Geijer: ”Svanvits sång”. Catharina Olsson Thomas Schuback. Musica Sveciae.

  • Johan Svendsen: ”Variations on a Norwegian folk tune”

Bilder på elskåp i Lilla Nyckelviken

  • Fest på Lilla Nyckelviken den 29 juli 1790 - en pennteckning ritad av bildhuggaren och konstnären Johan Tobias Sergel (1740-1814). Teckning i Nationalmuseums ägo. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Jenny Lind, oljemålning av J.G. Sandberg. Originalet på Gripsholm. Foto: SPA Nationalmuseum. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Notbild ur Regnava nel silenzio, Lucia di Lammermoor av Donizetti. Källa: Musik- och teaterbiblioteket.

  • Lilla Nyckelvikens huvudbyggnad. Akvarell av Aug. Olsson ca 1915 i Nacka kommuns ägo. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Tapeter från Lilla Nyckelviken. Foto: Karl Gabor. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Jenny Lind, olja på duk, Louis Asher, 1845. Nationalmuseum.

  • Illustration, Jonathan Lindström ur Lilla Nackaboken.

  • Vykort Lilla Nyckelvikens huvudbyggnad, ca 1900, fotograf okänd. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Röda stugan, foto Karl Gabor, 2004. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Lilla Nyckelvikskrogen, foto Per-Anders Ericsson, 1973. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Stora Nyckelviken herrgården, Foto Axel Lindahls fotografiaffär, 1889. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Systrarna Schön (Augusta, Amelie Louise), ca 1900, fotograf okänd. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Barnkoloni, ca 1900, fotograf okänd, Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Krocket, 1916, fotograf okänd. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Badhus, ca 1930, fotograf okänd. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Barnsång, 1959, fotograf okänd. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

  • Ridtur, 1965, fotograf okänd. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

[1] Citat: Nackaboken (1968) / Carl Munthe, s. 60

[2] Citat: Näktergalen: en biografi över Jenny Lind / Ingela Tägil, s. 18

[3] Citat: Näktergalen: en saga / av H C Andersen, s. 7

Sidan uppdaterades:

Vill du kontakta oss?