Här kan du lyssna på hela historien om Ektorp
Folkets hus i Ektorp
Lyssna på berättelsen om Folket Hus i Ektorp
Demokratin i Sverige
Lyssna på berättelsen om hur demokratin växer fram i Sverige
I slutet av 1800-talet blev behovet av samlingslokaler för ”vanligt” folk större och tiden präglades av ett stort föreningsengagemang i alla åldersgrupper. Man ville förbättra samhället och arbetarnas villkor. Fackförbund, ungdomsföreningar, kulturföreningar med flera bildades. Det första Folkets Hus i Sverige uppfördes i Malmö 1893. Initiativen med Folkets Hus väckte ilska i de grupper som hade makten och det finns flera dokumenterade händelser för hur rörelsen försökte stoppas, exempelvis i Sandviken där man blev av med både sitt arbete vid bruket och sin bostad om man engagerade sig i Folkets Husföreningen.
Runt om i Sverige blev Folkets hus en naturlig samlingspunkt för arbetarrörelsen och här hölls många strejkmöten och fackföreningsmöten. Till Folkets Hus i Ektorp kom kända politiker som Hjalmar Branting, Kata Dalström och Hinke Bergengren och föreläste. Ektorps Folkets hus blev därför en plats där demokratin och folkstyret, som vi kanske tar för givet idag, växte fram.
Hjalmar Branting har bland annat sagt följande om rörelsen Folkets Hus:
”Folkets Hus skall bli deras fästning, från vilken de skola försvara vad de redan vunnit, men framför allt med andens och kraftens vapen draga ut till nya landvinningar. Där skall i deras samlingssalar det oförfärade fria ordet ljuda, med kritik av det gamla fallfärdiga och belysning av det nya, bättre, som nya tider fodra.” [i]
”Det är solidariteten som rest denna byggnad och solidariteten skall den själv tjäna. Här i samlingslokalerna skall den förkunnas...”[ii]
Vid sekelskiftet 1900 hade man i Sverige ett system där antalet röster reglerades efter inkomst, hade man ingen eller för låg inkomst så hade man ingen rösträtt. Sverige var ett av Europas fattigaste länder och endast sex procent hade rösträtt. Rösträttsfrågan växte sig stark i slutet av 1890-talet och vid sekelskiftet är opinionen för allas lika rösträtt så stark att till och med de konservativa inser att en rösträttsreform inte går att undvika. I takt med att konflikterna ökade mellan de olika parterna så ökade byggnadstakten av Folket Hus i Sverige och nådde sin pik vid storstrejken 1909. Det är också det året som det nya valsättet antogs och 1911 infördes allmän rösträtt för män. Kvinnor fick rösträtt först 1918 och i praktiken i valet 1921. Därför fyller demokratin i Sverige 100 år 2021.
Lyssna på berättelsen om kultur-och nöjeslivet i Ektorp
Kultur och nöjesliv
Folkets Hus användes inte bara för att diskutera politik och demokratiska rättigheter utan var också en plats för kultur och nöjesliv med aktiviteter som dansaftnar, konserter, logeaftnar, bioföreställningar, basarer, orkesterrepetitioner med mera.
Just musik och sång har haft en särskilt framträdande plats i alla Folkets Hus i Sverige och man sjöng ofta både på möten och fester. I första hand var det arbetarrörelsens sånger, exempelvis Arbetets söner, Socialisternas marsch, Internationalen och Ungdomsmarschen som sjöngs.
Nöjesevenemang var också ett sätt att finansiera Folkets Hus genom hyresintäkter. Basarer användes för att samla in pengar till verksamheten. Då blev det mycket jobb för de kvinnor som bakade, kokade kaffe och tillverkade de föremål och kläder som skulle säljas på basaren.
I Nacka lokalhistoriska arkiv finns bokningskalendern för Folkets Hus i Ektorp under dess verksamma år och bland inhyrda aktörer är Ektorps Socialdemokratiska ungdomsklubb en av de föreningar som ofta bokar någon av salarna för möten. De betalar vanligtvis 3 kr i hyra men den 13 november 1910 anordnar de en ”nöjesafton” och betalar de istället 6 kr. Sextetten Ekblomman repeterade också ofta i huset. I Folkets Hus var det solidaritet som präglade verksamheten och föreningar betalade ofta efter sin förmåga. Bland övriga föreningar som vistades i Folkets hus i Ektorp fanns: Logen Verdandi (drev bland annat nykterhetsfrågor), Musikföreningen Banan, Socialdemokratiska kvinnoföreningen i Ektorp, Ektorps konsumtionsförening, Barnlogen, Bergmanska teaterföreningen, Järla musikkår och Järla idrottsförening. Från en inköpsrapport från en nyårsvaka 1913 kan vi utläsa att man bland annat köpte in kaffe för 15 kr och 80 öre, läskedrycker och smörgåsar för 5 kr och 15 öre, äpplen för 3 kr och 11 öre samt konfekt för 3 kr och 60 öre.
Folkets hus är starkt kopplade till Folkets parker som under hela 1900-talet var en betydande plats för Sveriges kulturliv med konserter, dansbanor, teater etcetera. I slutet av 1800-talet hyrde arbetarrörelsen ett område vid Danvikstull i Sickla där man arrangerade möten och fester. Så småningom blev det Sickla folkpark. Från början var tanken med parken att ”inrätta en djurgård och uppfödning av sådana mindre tamdjur, som vore förtjänta av att spridas inom landet.” [1] Djurgården kombinerades med en park för nöjen och arbetsträdgårdar där man fick köpa en jordlott för 10 kr. I parken hölls även föredrag om arbetarrörelsen och fester med dans och sillsexor.
Lyssna på berättelsen om Ektorps historia
Kort om Ektorps historia
Under första delen av 1800-talet var Ektorp en del av gården Stora Sickla. I Ektorp låg ett torp, det så kallade Ektorpet, som avyttrades från gården 1871.
På 1890-talet började Ektorps dåvarande ägare Gustaf Ludvig Edin att sälja tomter i området. De flesta som köpte tomter var arbetare med yrken som järnvägsarbetare, snickare, murare eller grovarbetare. Arbetarna hade sökt sig till Ektorp eftersom byggandet av Saltsjöbanan gav arbetstillfällen. De nyinflyttade började bygga sina egnahem, oftast enklare trähus, och utan stöd och hjälp från stat eller kommun. Vägarna till Ektorp var bristfälliga men samhället Ektorp började växa och under en 10-årsperiod fanns ett 60-tal hus, vilket gjorde det till ett av Stockholms allra första villasamhällen. Grosshandlare Edin sålde virke till nybyggarna och gjorde på så sätt goda affärer men han engagerade sig också i det samhälle som växte fram och i hans testamente går att utläsa att han donerade pengar till kollektivtrafik till och från Ektorp, till Nacka församlingsarbete med att förse fattiga barn i Ektorp med kläder och han startade även en fond med syfte att bygga ett sjukhus i området.
1906 bildades egnahemsföreningen Egen grund som köpte marken av grosshandlare Edin. Föreningen bestod då av 8 medlemmar samt en kommitté från nybildade Folkets Hus representerade av J.G. Brundin och C. Lord. Inom kort blev Högåsen bebyggt av villor och trädgårdar. 1908 bildades Ektorps fastighetsförening med Alfred Wahlberg som ordförande. Under 1900-taletes första hälft var många Ektorpsbor aktiva i att vårda och förbättra området.
Senare på 1900-talet, efter Folkets Hus i Ektorps glansdagar, år 1954 presenterade Nacka stads myndigheter planer på att göra om Ektorp till ett område med flerfamiljshus och riva många av de gamla villorna. Boende i området protesterade och ville istället att de äldre husen skulle underhållas, saneras och förbättras. De boende var däremot positiva till att ett modernt centrum skulle byggas. Under de kommande åren i slutet av 50-talet beslutar byggnadsnämnden i Nacka att villasamhället i stort ska få vara kvar och att man ska genomföra en sanering avseende vatten och avlopp samt förbättra vägarna. Beslut tas också att Nacka sjukhus och Ektorps centrum ska byggas.
Idag finns det fyra samlingsplatser för Nackaborna, två Folkets Hus – Boo Folkets Hus och Fisksätra Folkets Hus och även två kulturhus – Kulturhuset Dieselverkstaden i Sickla och Älta kulturknut.
Källförteckning:
- Nacka lokalhistoriska arkiv
- Historik över Ektorp av Bo Swedén. Ektorps Fastighetsägareförening, 1958.
- Svensk historia av Alf Henrikson. Bonnier, 1963.
- Halva kungariket är ditt: svenska folkets kulturarv av Lars Hjertberg. Statens fastighetsverk, Gullers, 2008.
- Historieforskning på nya vägar av Klas-Göran Karlsson, Eva Helen Ulvros & Ulf Zander. Nordic Academic Press, 2006.
- Möten och människor i Folkets hus och Folkets park av Margareta Ståhl. Atlas, 2005.
- Kata Dalström: agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk. Historiska media, 2019.
- Lilla Nackaboken av Jonathan Lindström. Nacka kulturnämnd, 2014.
- Svenska Folkrörelser Hus och Parker av Gottfrid Palm, Bruno Edberg, Gustaf Karlsson, Algot Rosberg och Karin Hassler. Lindfors bokförlag, Esselte, 1939.
Bilder:
- Illustration av rallare: Jonathan Lindström.
- Hjalmar Branting talar i Sickla folkpark: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
- Affisch Julotta: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
- Övriga bilder: fotograf okänd, Nacka lokalhistoriska arkiv.
[1] Ur boken Svenska Folkrörelser Hus och Parker, Lindfors bokförlag, Esselte 1939 under redaktion av Gottfrid Palm, Bruno Edberg, Gustaf Karlsson, Algot Rosberg och Karin Hassler
[i] Citat av Hjalmar Branting 1898. Möten och människor i Folkets Hus och Folkets park / Margareta Ståhl. 1947-2005; Stockholm: Atlas.
[ii] Citat av Hjalmar Branting 1901 i samband med invigningen av Folkets Hus i Stockholm. Möten och människor i Folkets Hus och Folkets park / Margareta Ståhl. 1947-2005; Stockholm: Atlas.
Sidan uppdaterades: