Fisksätra

Tidiga Fisksätrabor och hedniska gravar

Järnåldern i Norden räknas från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr. Den sista delen av järnåldern från ca 800 e.Kr kallar vi för vikingatiden. Gårdslivet under järnåldern präglades av jordbruk, boskapsskötsel och självhushållning. Genom arkeologiska utgrävningar vet vi att Fisksätra var bebott redan under järnåldern. Man livnärde sig på fiske och jordbruk. Fisksätra har haft samma namn i minst 1000 år. Troligtvis fanns det under vikingatiden en utmarksäng här där man slog hö och tog löv för att utfodra sina djur. Ordet säter är nämligen ett vikingatida ord för just utmarksäng.

Gårds- och bygdegravfälten, vilka låg nära gårdarna, började växa fram inom jordbruksbygderna under den äldre järnåldern. I samband med att man byggde Fisksätra, 1968, gjordes arkeologiska utgrävningar. Man hittade två gravar från järnåldern, en som låg vid sporthallen och en vid entrén till Braxengatans tvättstuga. Gravarna i Fisksätra innehöll bland annat krukskärvor och järnfragment.

Bildtext: En förhistorisk grav fotograferad 1968. Graven är belägen på platsen för Braxengatans tvättstuga. Fotot visar en vy från söder. Landströmska bostället, som syns i bakgrunden, är rivet och ersatt med Braxengatans parkeringsplats. Foto troligen Kerstin Östmark.

Bildtext: Fornlämning påträffad i Fisksätra när det nya bostadsområdet planerades. Foto 1967.

Fisksätra gård

En av de första skriftliga källorna där Fisksätra nämns är från 1562. Den ger belägg för att här fanns ett skärgårdstorp. I källan omnämns det som ett ”frelse skerietorp” vilket innebar att den som bodde i torpet inte själv ägde sin mark utan fick betala en avgift, ett arrende, till en adelsman. I det här fallet till Hans Kyle på Erstaviks gård. Det årliga arrendet bestod av en summa pengar samt ett får, två höns, 10 ägg, åtta timmerstockar, sex lass ved och sex dagsverken. Jordbruket i Fisksätra var magert så det ingick inte spannmål eller smör i arrendet, som annars var vanligt i arrenden på den här tiden.

Under 1700-talet finns torpet inritat på flera sjökort eftersom det låg intill farleden. I samband med ryssarnas anfall 1719 brändes torpet ner. Ett nytt hus byggdes ungefär där änden på loftgångshuset med adress Harrgatan 15 ligger idag. Detta skulle bli ursprunget till Fisksätra gård. De som bodde på Fisksätra gård under 1700-talet, Matts Mårtensson och Matts Johansson, hade det knapert och fick understöd ur den kyrkliga fattigkassan. Jordbruket i Fisksätra lades ner i mitten av 1900-talet och gården revs för att ge plats åt höghusen.

Bildtext: Huvudbyggnaden på Fisksätra gård. Foto 1955.

Bildtext: Fisksätra gårds placering gentemot höghusen. Kvadraten anger gårdstomtens plats. De prickiga ytorna är åker. Ytorna med trestråiga tuvor och prickade gränslinjer är äng. De heldragna tjocka linjerna är gärdesgårdar. Illustration av Kalle Paulsson.

Bildtext: Drängstugan vid Fisksätra gård. Längst till höger Albertina Lindström, som hyrde stugan. Foto 1918.

Bildtext: Höbärgning på Fisksätra gård. Jordbruket lades ned 1951. Foto 1941.

Bildtext: Sista arrendatorsparet - Julia och Johan Jansson - på Fisksätra gård ses här bland korna i beteshagen. Foto sent 1940-tal.

Fisksätra holme

Under 1860-talet kom ångbåtstrafiken i gång på allvar i den inre delen av Stockholms skärgård vilket gjorde att förutsättningarna nu fanns för att bygga sommarnöjen. Naturen spelade roll för placeringen av de första sommarnöjena. Platser med vackra utsikter favoriserades. Av betydelse var också tillgången till mark att bygga på. Ägare till de stora herrgårdarna närmare Stockholm var mer benägna att sälja av mark än skärgårdsbönderna. På 1880-talet byggdes små sommarhus på Fisksätra holme. Ett av dessa hus ägdes av familjen Lindström. På holmen anlade familjen Lindström en handelsträdgård. Det fanns ingen bro till holmen under denna tid, som det finns idag. Husen stod kvar på holmen fram till omkring år 1970. Det går än idag att hitta synliga husgrunder och trädgårdsväxter i fritidsområdet längs holmens sydöstra strand.

Bildtext: Gustafsberg V lägger till vid bryggan på Fisksätra holme. Ångbåten sjösattes 1888 och sattes i trafik på rutten Stockholm – Skurusundet –Gustavsberg. Foto sent 1920-tal, Bertel Öberg.

Bildtext: Familjen Lindström vid drivbänkarna i den handelsträdgård som trädgårdsmästare Karl Johan Lindström drev på Fisksätra holme. På bilden ses han tillsammans med hustrun Albertina och deras barn. Foto 1905.

Jacob Bagges sommarnöje

Under sent 1800-tal uppfördes några sommarvillor på tomter avstyckade från dåvarande Fisksätra gårds mark. En av villorna byggdes som sommarnöje på 1880-talet av Jacob Bagge som var direktör på Tumba bruk. Trävillan låg i sluttningen ner mot Lännerstasundet. Nere vid sundet låg badhus, sjöbod och ångbåtsbrygga där båtarna mot Gustavsberg lade till.

Bildtext: Jacob Bagges sommarvilla i Fisksätra. Foto 1885. Fotograf Ateljé Enklaar.

Villa Caprifol

I slutet av 1800-talet lät Jacob Bagge bygga Villa Caprifol. Villan, som eldhärjades i början på 1920-talet, köptes 1928 av Siri Svensson som ägde och drev Blanche Café i Kungsträdgården. Siri Svensson lät återuppföra villan som stod klar 1930. Villa Caprifol hade en fantastisk trädgård och precis bredvid huset, mot skolan, låg en ankdamm full av fåglar.

Bildtext: Villa Caprifol 1973. Fotograf Kent Dahlin.

Fisksätra station och Saltsjöbanan

När järnvägar började byggas i Sverige under 1800-talets andra hälft förändrades resandet, transporter och staden Stockholm. Bra kommunikationer var en förutsättning för byggandet av den nya villastaden Saltsjöbaden, grundad 1893, samma år som Saltsjöbanan invigdes. Initiativet att bygga Saltsjöbaden och Saltsjöbanan togs av bankdirektör Knut Agathon Wallenberg (1853-1938) och bankiren Ernest Thiel (1859-1947) som ville skapa en exklusiv villa- och badort vid Östersjökusten nära Stockholm. De första tågen på Saltsjöbanan drevs med ånglok men redan 1911 elektrifierades banan som en av de första i landet. Utmed Saltsjöbanan växte flera villasamhällen upp i snabb takt som Storängen,1904 och Saltsjö-Duvnäs, 1907. Saltsjöbanan kom att få stor betydelse för Nackas utveckling. Utöver villasamhällen bidrog Saltsjöbanan även till att flera industrier anlades utmed banan, som till exempel Atlas Diesel i Sickla (idag Sickla köpkvarter) samt de Lavals ångturbiner i Järla (idag bostadsområde).

Bildtext: Makarna Knut och Alice Wallenberg. Källa: Wikimedia.

Den första hållplatsen i Fisksätra öppnade i juli 1904. När Fisksätras bostadsområde och centrum byggdes flyttades spåret och en ny hållplats tillkom. Under 2024 byggs Fisksätra station om till en tågmötesstation.

Bildtext: Fisksätra station. Foto 1961.

Bildtext: Fisksätra station. Foto ca 1970, Lennart Holmsten.

Rallare

Rallare kallades de personer som byggde järnvägarna. Från mitten av 1800-talet till 1930-talet arbetade tiotusentals rallare med att bygga järnvägen genom Sverige. Rallarna bodde ofta i bristfälliga baracker. Det var ett hårt jobb med långa arbetsdagar. Allt arbete skedde för hand. Innan rälsen lades ut måste berg och klippor som var i vägen sprängas bort. Först på 1940-talet började maskiner användas i större utsträckning. För att hålla takten i arbetet, till exempel när
man slog med släggan mot borrstål, sjöng rallarna ofta visor. Visorna kallas för rallarvisor.

Bildtext: Några av arbetarna som deltog i byggandet av Saltsjöbanan. Loket kommer från Nya AB Atlas i Stockholm. Foto 1893.

Fisksätra varv

Fisksätra motorbåtsvarv anlades 1919 av Axel Larsson. Under 1920-talet växte verksamheten och speciellt omtyckta var Vincobåtarna, ritade av Torild Larsson, son till Axel Larsson. 1945 började man serietillverka fritidsbåtar. I slutet av 1950-talet tillverkade man flera minsvepare av trä. 1969 flyttades båttillverkningen till Västervik.

I den svenska båtindustrins historia är varvet särskilt intressant genom att man där så tidigt som 1949 började göra experiment med plastskrovsbyggen. Några berömda plastbåtskonstruktioner har utgått från Fisksätra. Bland annat den stadiga segelbåten Fidra och dess variant Havsfidra som bär Fisksätras inlednings -och avslutningsbokstäver i sina namn. Idag finns det en båthamn vid Fisksätra varv och byggnaden Saltsjö Pir där det bland annat finns ett båtsnickeri och en kapellmakare.

Bildtext: Fisksätra Varv i bildens nedre vänstra kant. I övre delen av bilden, något till höger om mitten, syns delar av den motocrossbana som försvann när moderna Fisksätra byggdes. Mörtgatan ligger där idag. Foto 1963.

Motocrossbanan

Södra gärdet i Fisksätra, samt skogen upp mot nuvarande Båthöjden, användes 1957–1970 som motocrossbana. Det fanns en servering i Fisksätra gård och ett klubbhus för mc-åkarna strax nedanför där Ålgatan ligger idag. Innan huset blev klubbhus var det en bostad.

Bildtext: Motocross på Fisksätrabanan. Foto 1962.

Bygget av centrala Fisksätra

Husen i Fisksätra byggdes mellan 1971 och 1974. Området är en del av miljonprogrammet. Efter andra världskriget köpte Nacka kommun marken i Fisksätra av ägaren till Erstaviks gård för 700 000 kr. För att bostäder skulle kunna byggas behövde vägen till Saltsjöbaden förbättras, vatten, avlopp och elektricitet byggas ut. Nacka kommun utlyser en arkitekttävling för området. I september 1963 vann arkitekterna Ulf Snellman och Tore Forsman med sitt förslag på stadsplan till det nya Fisksätra. En anledning till att deras förslag vann var att de boende fick närhet till service och centrum med bibliotek och butiker under parollen ”Det går att gå”. Det blev trafikfria gårdar med garage under bostadshusen. En ny form av byggnadsrum med möjlighet till aktiviteter i det fria utan störande trafik och andra störningar som finns på en stadsgata.

När det stod klart att Saltsjöbadsleden skulle byggas kunde Fifab påbörja bygget av 2 600 nya bostäder i flerfamiljshus i Fisksätra. Bygget pågick under fem år och inflyttning började 1971. Både lamellhus (lägre flerbostadshus byggt som en friliggande byggnadslänga) och loftgångshus byggdes. Höjden på husen varierade mellan fyra och sju våningar. Fisksätra centrum invigdes 1974.

Bildtext: Arbete i samband med byggnationen av Fisksätra centrum. Foto ca 1973.

Miljonprogrammet

Ännu på 1950-talet rådde stor bostadsbrist i Sverige, inte minst i Stockholm. Trångboddhet och låg boendestandard där en tredjedel av alla bostäder saknade vattentoalett var ett stort problem. För att råda bot på problemen tog riksdagen fram ett program för bostadsbyggandet 1965-1975. Riksdagen beslöt att under en tioårsperiod bevilja lån till byggandet av ca 100 000
bostäder varje år. Bostadsprogrammet fick namnet miljonprogrammet. Landsbygden runt Stockholm skulle nu bebyggas och kommunikationerna skulle förbättras. För att kunna göra investeringar i exempelvis vatten och avlopp så byggde kommunerna gärna flerfamiljshus eftersom det innebar flera kommuninvånare och ökad kommunalskatt.

Miljonprogrammet är förknippat med en viss typ av stadsplanering med ett centrum där det finns affärer, samhällsservice och skolor. Trafiken är ofta separerad med gångvägar och bilvägar som sällan korsar varandra. Exempel på andra miljonprogram i Nacka är Henriksdal, Orminge och Stensö.

Bildtext: Detalj av ett av miljonprogrammets bostadshus i Fisksätra. Konstnären Lenny Clarhäll utformade 16 olika träskärmar för ett antal balkongverandor och bostadsentréer i centrala Fisksätra. Genom att ändra skärmarnas inbördes placering lyckades han skapa 68 olika varianter, vilket ger liv åt fasaderna. Balkongverandorna skapar en intim miljö och ger vision av låg bebyggelse. Foto sent 1980-tal Ateljé Adofsson.

Källor: Nacka lokalhistoriska arkiv, Nackaboken 1963-2008, Fisksätra genom tiderna del 1 av Alfonso E Marid, Lilla Nackaboken av Jonathan Lindström, Saltsjöbadens historia av Gunnar Lindberg.