Redan i slutet av första världskriget låg det en krog med en utedansbana här som hette Nya Björknäs Restaurang och den ägdes av byggmästare Stempbell. 1923 köpte källarmästare Hellberg stället och började göra omfattande renoveringar, men en eldsvåda grusade hans planer.
1931 tog Maria Håkansson över och hon drev restaurang Herrgårn ända fram till 1972. Restaurangen hade sina glansdagar under 1940-och 50-talet och hade ungefär 50 anställda och kunde ta emot 600 restauranggäster. Maria Håkansson köpte fastigheten 1939 och då byggde hon den nya danspaviljongen, Björknäspaviljongen som i folkmun kallades för Pavven. När den var färdigbyggd tog Marias son, Sven Håkansson, över driften av Pavven.
På valborgsmässoafton 1941 invigs Björknäspaviljongen och skådespelaren Håkan Westergren framför en prolog av Jules Berman, som för övrigt var reklamchef åt Karl Gerhard, där han bland annat läser:
Marken grönskar – träden knoppas
luften fylls av romantik
och man vågar åter hoppas
på en fridens politik.
Dansens toner mot Er klingar
kär musik från Bal Palais.
Dansa ut på lätta vingar
jazza, swinga, knä mot knä.
Här i Björknäs – ser Ni trakten
där det skaptas en oas
ljus och färg och blomsterprakten
skådas genom slipat glas.
Blott ett stenkast ifrån storstans damm
möter Er den vackra salen
där Ni alltid bjuds program
suveränt – nu börjar balen.
Dansen ut – ridå gå upp!
Det är Björknäspaviljongens premiär
Palais Orchestras fina trupp
ger oss atmosfär
av sol och fest
som hedersgäst.
Pavven var Nordens största dansställe med ett dansgolv på 400 kvm och plats för 1 200 dansande. Alkoholförbud rådde så tolv vakter såg till att det var ordning och reda på gästerna.
Vårsoaré 1958
Till Pavven kom man antingen med buss eller så tog man båt till Klintens brygga. Det var inte bara Nackabor som dansade på Pavven utan hit kom danssugna från hela Stockholmsområdet.
Under 40-talet var det många kända namn som spelade på Pavven. Exempelvis Sune Lundvalls och Sven Sjöholms orkestrar. På 50-talet och 60-talet kunde man lyssna till bland annat jazzmusikern Carl-Henrik Norin, Leif Kronlund och Simon Brems orkestrar. Svend Asmussen var en annan musiker som återkom vare sommar.
Under större delen av 60-talet blomstrade Björknäspaviljongen men efter det började publiken minska. Dansstilen och människors nöjesvanor förändrades och Tv-tittande blev en stor konkurrent.
Nacka hembygdsgille arrangerade många dansaftnar med gammeldans på Pavven och blev genom det kända för den stora allmänheten. Oftast skedde arrangemangen varannan fredag men under vissa perioder till och med varje fredag. Särskilt aktiva var Nacka hembygdsgille under åren 1975-1978 och i spetsen för detta var Tord Jonsby som exempelvis under 1976 arrangerade hela 19 dansaftnar med gammeldans i Pavven. Även Vera Jonsby var aktiv i att arrangera dansaftnarna och hon berättar så här:
”Danskvällen i mars 1976 med Sven Nyhus, Toradertrioen och Delsbopojkarna glömmer jag aldrig. Hela dansgolvet i Pavven kokade. För mig och tusentals andra var Pavven-andan liktydig med dansglädje. Vi hade ett otroligt samspel mellan musiker och dansare. Klädseln var jeans, långkjol, virkade västar och näbbstövlar.”
Ett nytt begrepp ”helgammalt” introducerades för att beskriva vad en danskväll på Pavven innebar och med det menade man att man blandade vanlig traditionell gammaldans med polskor.
Det pågick andra aktiviteter i paviljongen, inte bara dans och nöjesliv. Till exempel så användes Björknäspaviljongen under 1970-talet som arena för boxningsgalor och Nacka musikskola anordnade även elevuppvisningar här vid olika tillfällen.
1978 händer det som inte fick hända, Pavven brinner ner. Den för många generationer uppskattade Björknäspaviljongen försvinner och en epok gick i graven. I samband med branden revs också restaurangen. Idag är det här istället en plats för bostäder. Bostadsområdet byggdes på 80-talet och kallas för Herrgårdsområdet och för att komma in bland husen kan man välja att gå genom den fina stenporten som så många danssugna stockholmare en gång i tiden gjorde.
Källor:
Sidan uppdaterades: