Katarina Taikons torg i Nacka
Katarina Taikon (1932-1995) var en svensk författare av romsk härkomst. På1960- och 70-talen var hon starkt engagerad i kampen för romers rättigheter och levnadsvillkor i Sverige. Under 2024 invigs Katarina Taikons torg på Henriksdalsberget, där hon i 20 år bodde i ett av flerfamiljshusen.
Kampen för romers rättigheter
Romerna har ända sedan de invandrade till Sverige på 1500-talet varit en utsatt grupp som motarbetats av myndigheter och bemötts med misstro och förföljelse. Det var något som Katarina själv fick erfara under sin uppväxt.
Hon bestämde sig för att göra något åt situationen. I hela sitt vuxna liv kämpade Katarina för romers rätt till bostad, arbete och skolgång - men också för romers rätt till sina egna traditioner och sin egen kultur.
Hon skapade opinion genom sitt författarskap, sin medverkan i press, radio och TV. Hon höll föredrag och uppvaktade politiker.
- Vanföreställningar om vårt folk och en djupt rotad misstro lever kvar än idag, säger Katarina i en intervju, och fortsätter:
- Nästan varje dag stöter jag på sådant i mitt arbete.
Katarina Taikonpriset
År 2015 instiftade Stockholms stad Katarina Taikonpriset. Priset uppmärksammar och belönar människorättsförsvarare som genom sitt arbete stärker och skyddar de mänskliga rättigheterna i Stockholms stad.
Familjen
Katarina Taikon föddes 1932 i ett romskt läger utanför Örebro. Hennes mor var inte rom utan bonddotter från Härryda i Västergötland. Katarina var det fjärde barnet i syskonskaran: Paul, Rosa, Paulina och Katarina. Katarinas pappa Johan Taikon drev ett tivoli och försörjde sig som kopparslagare och med förtenning av kopparkärl. Han var
också silversmed, ett hantverk som Katarinas storasyster Rosa också blev känd för.
Tvingades flytta runt
Romerna fick inte tillstånd att bosätta sig permanent utan tvingades flytta runt och tillfälligt slå läger på olika platser. De bodde i vagnar och tält. Runt Stockholm fanns på olika platser romska läger. Ett av dessa läger låg i Tantolunden under Årstabron. Hit flyttade familjen Taikon, till en bostad i ett fallfärdigt hus.
- Det som jag minns mest var att det var så innerligt kallt jämt. Men det värsta av alltihop var att under hela min barndom fick vi flytta så väldigt mycket. Vi fick vara tre veckor på varje plats. Och gav vi oss inte i väg så kom länsman och körde bort oss.
Boken "Zigenerska"
När Katarina började studera på Birkagårdens folkhögskola 1958, vid 26 års ålder, hade hon endast tre terminer vanlig folkskola bakom sig. Det var här hon lärde sig läsa och skriva. Inom kort skulle hon bli den första svenska romska författaren med stort genomslag både litterärt och i samhällsdebatten.
I oktober 1963 utkom Katarina Taikons bok "Zigenerska". För Katarina, och andra romer och representanter för utsatta grupper, var det viktigt att få berätta sin egen historia. I boken beskriver hon sin egen bakgrund och de svenska romernas historia med särskilt fokus på den samtida situationen och det faktum att romer trots sitt svenska medborgarskap saknade flera rättigheter just på grund av att de var romer.
Boken var en medial väckarklocka och startskottet till förändringar för romerna i det svenska samhället. Redan samma höst som boken publicerades började staden på
allvar att lösa bostadssituationen för de lägerboende romerna i Stockholm.
Böckerna om Katitzi
Men förändringarna gick långsamt. Svårast var att ändra människors attityder och fördomar, ”vanliga svenskars rasistiska förhållningssätt”, som Katarina själv uttrycker
det. Hon insåg att skulle en förändring ske så fick det bli genom den uppväxande generationen, barnen, och genom barnbokslitteraturen.
Berättelsen om Katitzi är egentligen berättelsen om Katarina själv. Den första boken i serien utkom 1969. Fram till 1980 skulle ytterligare tolv böcker i serien ges ut. I böckerna om den romska flickan Katitzi beskriver Katarina Taikon sin egen uppväxt:
- Katitzi för det första är ju jag.
Böckerna om Katitzi handlar inte bara om romer:
- Det handlar över huvud taget om barn som är utstötta och det har jag velat skildra.
Och böckerna blev lästa. De hörde till de mest populära barnböckerna under 1970-talet:
- Jag fick höra från biblioteken att jag hade 200 000 läsare bland barnen, säger Katarina:
- Det är ingen svårighet för barnen att fatta det här.
Romer i Sverige
Romerna härstammar från nordvästra Indien och består av flera olika grupper som talar olika varianter av språket romani chib. I mer än 500 år har romer varit en del av den svenska kulturhistorien.
Genom historien har svenska myndigheter på olika sätt hindrat och försvårat för romerna att invandra, vistas och verka i landet.
Erkänd nationell minoritet i Sverige
År 1952 fick romer status som svenska medborgare men först sju år senare fick de rösträtt och de romska barnen rätt till skolgång. Idag är romerna en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter vid sidan av samer, sverigefinnar, tornedalingar och judar.
Sidan uppdaterades: