Resultat och upptäckter

Vilka har deltagit?

Utgångspunkten för framtidsdialogen är att nå alla – även de som inte annars hörs. Vi ser på resultatet att det finns en stark övervikt av deltagare i den övre medelåldern och att många markerat att de bor på Sicklaön.

Geografi

En övervägande del av de som deltagit i framtidsdialogen har markerat att de bor på Sicklaön. Därefter Saltsjö-Boo, "Jag bor inte i Nacka", Saltsjöbaden, Älta, Fisksätra och "Jag vill inte svara".

Det går att jämföra med folkmängd per kommundel (2023):

• Sicklaön: 42 000
• Boo: 36 000
• Fisksätra-Saltsjöbaden: 18 500
• Älta: 13 000

Här kan du hitta mer statistik om Nacka

Demografi

Många av de som hittills har deltagit i dialogen har markerat att de är mellan 40 - 59 år gamla. Vi har svårare att nå ut personer under 19 år och över 70 år.

Hur gör vi för att nå ut?

Genom att rikta kommunikationen på olika sätt kommer vi att sträva mot att få ett så representativt deltagande som möjligt. Några exempel på hur når ut med framtidsdialogen:

• Vi erbjuder alla barn och elever i Nacka att svara på dialogens frågor genom skolarbete.
• Annonsering - med både bred och snävare målgrupp, digitalt som i print.
• Vi är ute och pratar med folk i Nackasamhället på olika evenemang och andra tillställningar.
• Vi har lanserat en podd; Framtidspodden - mitt Nacka, med intressanta gäster som har olika koppling till Nacka.

Unikt med Nacka

Fråga: Vad anser du är unikt med Nacka som kan utvecklas vidare?

671 bidrag av 544 deltagare.

En överväldigande majoritet av bidragen fokuserar på Nackas natursköna miljö och närhet till både natur och vatten, vilket betraktas som en av kommunens mest värdefulla egenskaper. Många deltagare uttrycker en oro för att vidare urbanisering och nybyggnation kan äventyra dessa kvaliteteter.

En annan starkt återkommande kategori handlar om hållbarhet och grönska. Många bidrag påpekar vikten av att de befintliga gröna ytorna bevaras och utvecklas på ett hållbart sätt, där nytänkande och ekologiskt försvarliga lösningar prioriteras framför ytterligare exploatering.

Vid sidan av naturrelaterade teman framhäver bidragen också infrastrukturen och kommunikationerna i Nacka som ett viktigt område för förbättringar. Många anser att kollektivtrafiken, särskilt vattenbaserad trafik och cykelbanor, skulle kunna utvecklas för att minska behovet av bilresor och förbättra tillgängligheten till olika delar av kommunen. Att underlätta rörelsen mellan olika punkter i kommunen och till Stockholm i allmänhet nämns flitigt som en nyckel till ökad livskvalitet.

Bidrag som fokuserar på bostadsbyggandet visar på behovet av att balansera mellan utveckling och bevarande. Med stigande huspriser finns det en oro för att unga och nya hushåll inte kommer att ha råd att bo kvar i kommunen. Förslag om socialt hållbara boendelösningar, och vikten av att integrera bostäder med naturen lyfts som potentiella steg för en framåtriktad utveckling. Många uttrycker också ett behov av fler idrottsanläggningar och mötesplatser som kan gynna den sociala samhörigheten.

Dröm om Nacka som plats

Fråga: Har du någon dröm om Nacka som plats att bo, leva och verka på?

685 bidrag av 515 deltagare.

Ett återkommande tema i bidragen är betydelsen av att bevara och förbättra naturen och grönområdena. Många deltagare uttrycker en önskan om att skydda de naturliga miljöerna och integrera mer grönska i stadslandskapet för att upprätthålla en hög livskvalitet.

Hållbarhet och miljömedvetenhet är också centrala i många bidrag. Deltagarna efterlyser initiativ som stödjer klimatsmart utveckling, inklusive utökad kollektivtrafik och infrastruktur för cykling. Det finns en tydlig önskan om att minska bilberoendet och främja mer hållbara transportalternativ, vilket anses bidra till både minskade föroreningar och förbättrad folkhälsa.

När det gäller sociala aspekter finns det en stark önskan om att skapa en kommun som är inkluderande och diversifierad. Flera bidrag betonar vikten av tillgång till olika boendeformer och att säkerställa rimliga bostadskostnader för att attrahera och behålla människor från olika socioekonomiska bakgrunder.

Deltagarna uttrycker även vikten av att bevara Nacka som en trygg och inbjudande plats för både barn och vuxna. Utbildning och kultur är andra viktiga ämnen i bidragen. Många ser värdet i att investera i skolor och kulturfaciliteter, både som en väg till personlig utveckling och för att stimulera kreativa och kulturella möten. Det finns också ett intresse för att främja idrott och fritidsaktiviteter, bland annat genom fler idrottsplaner och rekreationsområden.

Vilka hinder finns?

Fråga: Vilka hinder ser du för att uppnå ditt Nacka?

721 bidrag av 517 deltagare.

Många bidrag uttrycker oro för överexploatering och den snabba byggtakten. Det framgår att många invånare känner att den pågående byggnationen riskerar att förstöra viktiga grönområden och därmed den naturliga miljö som gör Nacka unikt.

En annan central punkt är infrastrukturen, särskilt med avseende på trafik och kollektivtrafik. Många bidrag pekar på brist på fungerande infrastruktur som ett betydande hinder för att förbättra livskvaliteten. Invånarna beskriver trafikstockningar, bristande kollektivförbindelser och otillräckliga parkeringsmöjligheter som problem som försämrar områdets attraktionskraft.

Bland de sociala aspekterna är det tydligt att deltagarna värdesätter mångfald och inkludering, men samtidigt finns det en underliggande oro för ökande ojämlikhet och kriminalitet vilket kan spädas på av den snabba utvecklingen. Flera bidrag uttrycker en önskan om mer blandad bebyggelse för att främja en dynamisk och inkluderande samhällsstruktur.

Det efterfrågas också fler idrotts- och kulturmötesplatser som kan stödja ungdomar och skapa möjligheter för meningsfull fritid, vilket kan bidra positivt till social sammanhållning och trygga miljöer.

Vad behöver förändras?

Fråga: Vad behöver förändras i Nacka för att platsen ska utvecklas?

683 bidrag av 495 deltagare.

Bevarande och utveckling av grönområden är en starkt betonad aspekt bland deltagarnas bidrag, där många bidrag uppmanar till att skydda naturen och minimera exploatering.

Ett annat tydligt tema är behovet av förbättrad infrastruktur och kommunikation. Många deltagare nämner vikten av bättre kollektivtrafik och tillgång till pendelalternativ som inte är beroende av bil. Bidrag som rör trafik och mobilitet utgör en betydande andel av inputen, vilket antyder att invånarna söker mer hållbara och effektiva sätt att transportera sig inom och utanför kommunen.

Idrott och fritidsmöjligheter för både barn och vuxna lyfts fram som ett annat viktigt område. Deltagarna efterfrågar fler och bättre idrottsplatser och aktiviteter samt en förbättrad infrastruktur för att stödja fysisk aktivitet. Det finns en oro för att det nuvarande utbudet inte möter efterfrågan och att detta kan påverka invånarnas hälsa och trivsel.

Utöver dessa fokusområden uttrycker många deltagare behovet av ökad social och kulturell inkludering. Det är tydligt att det finns en vilja att stärka sociala bindningar och skapa fler platser och möjligheter för medborgerligt deltagande och kulturella aktiviteter. Många bidrag nämner vikten av gemenskap och samhörighet, vilket tyder på en önskan att stärka det sociala kapitalet i Nacka.

Deltagare uttrycker oro över kommunal planering och beslut, vilket indikerar en efterfrågan på mer transparens och dialog mellan kommuninvånare och beslutsfattare. Detta reflekterar en önskan om att invånarna vill bli mer inkluderade i processer som påverkar deras livsmiljöer.

Plats att inspireras av

Fråga: Finns det någon plats i Sverige eller världen som du tycker Nacka kan inspireras av?

630 bidrag av 501 deltagare.

De inkomna bidragen reflekterar en stark önskan att bevara Nackas natur och unika karaktär, med många som betonar vikten av att integrera natur och grönområden i stadsutvecklingen.

Stadsplanering och byggnation är också återkommande teman där deltagarna uttrycker både oro och förhoppning. Det finns flera förslag om att efterlikna eller inspireras av europeiska städer såsom Köpenhamn och Amsterdam, kända för sina främjande av cykling och hållbara stadsplaneringslösningar.

Ett antal bidrag visar på en strävan att balansera modernisering och bevarandet av områdets kulturarv och karaktär, vilket återspeglar en vilja att se Nacka utvecklas med respekt för dess historiska och naturliga egenskaper.

Infrastruktur och kollektivtrafik är centrala ämnen där många deltagare efterfrågar förbättringar. Det finns en tydlig önskan om att stärka kollektivtrafiken och minska beroendet av bilar, vilket återges i de positiva referenserna till cykelvänliga städer och förslag på fler gång- och cykelvägar.

Kulturella och sociala aspekter får också mycket uppmärksamhet. Deltagarna betonar behovet av fler mötesplatser, kulturella aktiviteter och sociala arenor som kan stödja en levande samhällsgemenskap. Det finns särskilda hänvisningar till vikten av interaktion och mångfald, med förslag på hur Nacka kan inspireras av internationella exempel för att berika det lokala kulturlivet.

Beskriv Nacka idag med tre meningar

Fråga: Beskriv Nacka idag med tre meningar

34 bidrag av 17 deltagare.

Bidragen som beskriver Nacka idag ger en mångfacetterad bild av kommunen. Många framhäver Nackas gröna och vattenrika miljöer som en del av dess identitet, samtidigt som vissa uttrycker oro över den ökande exploateringen och byggtakten. Brister i bostadsförsörjning, infrastruktur och lokaltrafik lyfts också fram, liksom behovet av fler och bättre aktivitetsytor samt en mer inkluderande politik för olika grupper. Nacka uppfattas som en bilberoende och något segregerad kommun, vilket utmanar dess livskvalitet.

Sammanfattningsvis visar bidragen en stark koppling till naturen och potentialen i Nacka, men även behovet av balanserade politiska beslut för att gynna alla invånare.

Hur skapar vi mer framtidshopp i Nacka?

Fråga: Hur skapar vi mer framtidshopp i Nacka?

33 bidrag av 23 deltagare.

I frågan om hur vi skapar mer framtidshopp i Nacka betonar flera behovet av ökad social sammanhållning, vänlighet och inkludering för att minimera stress och utanförskap. Åtgärder för klimatet och hållbar utveckling är också centrala, med förslag om att öka tempot i den gröna omställningen och engagera unga i miljöarbetet.

Konkreta förslag inkluderar förbättrad kollektivtrafik, visualisering av Nackas framtid och stärkt barn- och ungas välbefinnande genom parklekar och stöd i skolan. Kulturella och fritidsmässiga aspekter lyfts fram, med förslag om kulturhus och fritidsbanker. Trygghet och brottsbekämpning är också betydelsefullt för att Nacka ska bli en plats för framtidshopp.

Slutligen efterfrågas en mer balanserad utveckling där gröna områden bevaras och bostäder inte klumpas ihop, för att skapa en hållbar och trivsam plats att leva på. Att lyssna till dessa röster kan hjälpa Nacka att bli en mer inkluderande och hållbar kommun.

Hur kan vi göra Nacka tryggare?

Fråga: Hur kan vi göra Nacka tryggare?

19 bidrag av 14 deltagare.

Under diskussionen om hur Nacka kan bli tryggare lyfts det fram flera viktiga åtgärder och förslag. En genomgående tanke är att fysiska förändringar i miljön kan bidra till ökad trygghet, med betoning på förbättrad belysning längs gator och cykelvägar för att minska mörka och skyddade områden.

Hastighetskontroller och polisnärvaro, särskilt längs Augustendalsvägen, framhålls som viktiga för att adressera problem med höga hastigheter och störande beteende från bilar. Förslag om övervakningskameror och samarbete med polis och trygghetsvärdar för att avskräcka brottslighet lyfts också fram. Delaktighet från föreningslivet och kommunikation med invånarna anses vara nyckelfaktorer för att identifiera och åtgärda otrygga områden.

Aktiviteter som främjar möten mellan invånare, särskilt i Nacka strand, och förbättringar i infrastrukturen för barn och unga, inklusive idrottsanläggningar och fritidsgårdar, är också centrala för att skapa trygghet. Förslag om att implementera en "fritidsbank" för att underlätta tillgång till nödvändig utrustning för unga betonas också.

Sammantaget betonar bidragen behovet av en kombination av fysiska förbättringar, ökad närvaro av polis och trygghetsvärdar, samarbete mellan stadens aktörer och invånare samt specifika strategier för att engagera ungdomar och barn för att öka tryggheten i Nacka.

Hur skapar vi ett dynamiskt Nacka?

Fråga: Hur skapar vi ett dynamiskt Nacka?

9 bidrag av 7 deltagare.

I frågan om hur vi skapar ett dynamiskt Nacka lyftes nyfikenhet och lärande fram som viktiga för ständig utveckling. Inkludering och respekt för mångfald framhölls som grundläggande för ett dynamiskt samhälle, där frihet och valfrihet i offentliga tjänster betonades.

Trygghet och hållbarhet ansågs vara grundläggande förutsättningar. Äldrefrågor och barns välfärd betonades, med fokus på kultur som en bindande kraft. Deltagarna uppskattade dialogen som ett sätt att engagera invånare och framhöll att dynamik främjas genom socialt engagemang och hållbar utveckling.

Hur skapar vi ett företagsklimat i världsklass?

Fråga: Hur skapar vi ett företagsklimat i världsklass?

11 bidrag av 8 deltagare.

Analysen av bidragen till aktiviteten "Hur skapar vi ett företagsklimat i världsklass?" visar att deltagarna betonar kommunens roll som serviceorganisation för att underlätta företagsetableringar. Fokus ligger på tillgänglighet och stöd, med förslag om att skapa fler möjligheter till företagande genom tillgängliggörande av byggnation och lokaler samt flexibla arbetsytor.

Inkluderande arbetsplatser och samverkan med civilsamhället lyfts fram, liksom betydelsen av hållbarhet och socialt ansvarstagande. Deltagarna visar engagemang och innovativa tankar för att förbättra företagsklimatet i Nacka.

Hur ökar vi sammanhållningen i Nacka?

Fråga: Hur ökar vi sammanhållningen i Nacka?

26 bidrag av 21 deltagare.

Omtänksamhet och inkludering betonades i frågan om ökad sammanhållning som nyckelfaktorer, där skapandet av mötesplatser för spontan interaktion ansågs viktigt. Idrott och föreningsliv framhävdes för att knyta band över samhällsgränser. Arkitektur och miljö spelar en roll för tillhörighet och omsorg om platsen, med en oro för överexploatering. Kritik riktades mot upplevd orättvis behandling av olika områden och förslag inkluderade åtgärder för socialtjänst och bostadsförsörjning för att stödja dem utanför den privata bostadsmarknaden.

Sammanfattningsvis föreslogs en kombination av strategier som inkluderar omtanke, tillgängliga mötesplatser, balanserad stadsutveckling och ökad jämlikhet för att stärka sammanhållningen i Nacka.

Hur skapar vi ett mer hållbart Nacka?

Fråga: Hur skapar vi ett mer hållbart Nacka?

60 bidrag av 39 deltagare.

Analysen av bidragen till frågan "Hur skapar vi ett mer hållbart Nacka?" visar på flera centrala teman och deltagarnas åsikter och förslag. Miljöfrågor och hållbarhet är högt prioriterade, med betoning på att bevara naturområden och biologisk mångfald samt begränsa utbyggnaden av nya anläggningar till förmån för redan exploaterade områden.

Deltagarna framhåller behovet av hållbara transportmedel genom förbättrad kollektivtrafik och cykelvägar för att minska beroendet av privatbilism och främja en mer aktiv livsstil. En social dimension inkluderas också genom att införa hållbarhets- och miljöfrågor i skolornas läroplaner och främja medvetenhet genom gemensamma aktiviteter.

Deltagarna föreslår även åtgärder inom ekonomisk och administrativ styrning, där kommunen ska leda med visioner för hållbar utveckling och involvera lokala företag och organisationer. Transparens i kommunikationen och förbättrade feedbackmekanismer är också viktiga för att involvera invånarna i planeringsprocessen. Specifika förslag inkluderar att minska förtätning, bevara naturreservat och utforska alternativa och förnybara energikällor som vindkraft.

Sammantaget lyfter bidragen fram en mängd olika strategier och insatser för att stärka Nackas hållbarhet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv, med fokus på samhällets engagemang och aktiv deltagande i utvecklingen av ett hållbart Nacka.

Relaterade undersökningar och statistik

Statistik om Nacka

Det bor över 100 000 personer i Nacka. En fjärdedel av befolkningen är barn. Flest personer bor i kommundelen Sicklaön. Mer statistik om Nacka.

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet är en årlig studie av svenska folkets internetvanor. Resultat från Svenskarna och internet 2023.

Balansera - rapport från Atrium Ljungberg

I sin rapport Balansera - den nya arbetslivseran enligt unga tjänstemän i Sverige, gör Atrium Ljungberg ett djupdyk i vilka förväntningar på arbetsliv och ledarskap som finns från de yngsta medarbetarna i dag. Här hittar du rapporten Balansera.

Ungdomsbarometern

Ungdomsbarometern är Sveriges bredaste ungdomsstudie och undersöker allt från hobbys och medievanor till politiska övertygelser och tankar om framtiden. Här hittar du ungdomsbarometern.