Lärledarens uppdrag

Det här utvecklingsmaterialet är avsett att användas i kollegialt lärande över tid. Tillsammans med kollegor fördjupar man sin förståelse om arbete med undervisning genom att utbyta tankar och reflektioner samtidigt som man breddar och fördjupar sina kunskaper. Syftet med det kollegiala lärandet är att arbetslaget utvecklar en förståelse för vilka system och rutiner som är väsentliga i undervisning för lärande. Ett annat syfte är att tydliggöra vilket språkundervisande innehåll som barnen har rätt att möta i förskolan för att få bästa möjliga förutsättningar för lärande i ett livslångt perspektiv. Det kollegiala lärandets syfte är också att deltagarna ska erhålla ett antal arbetsredskap för hur de fortsättningsvis kan arbeta vidare med att utveckla andra delar av undervisningsinnehållet.

I Skollagen (SFS 2010:800) ges förskolläraren ett särskilt ansvar för just undervisningen och dess utveckling i förskolan. Uppdraget som förskollärare har alltså flera delar. Förskolläraren arbetar i barngruppen och leder undervisningen genom att planera, följa upp och utvärdera att undervisningen resulterar i lärande. Hen möter sina kollegor genom att coacha, undervisa och handleda för att öka allas undervisningskompetens.

Förskolläraren leder också det kollegiala lärandet, för att leda undervisningen framåt, i egenskap av lärledare. Lärledaren ska inte leda utvecklingen i gruppen, den har alla deltagare ansvar för, utan snarare fungera som en processledare som ser till att strukturen vid mötet hålls, så att gruppen inte kommer in på sidospår, genom att hålla i dagordning och eventuellt förbereda material. Lärledaren behöver inte vara mer insatt i området än kollegorna men bör vara lyhörd för deltagarnas åsikter och önskemål, det vill säga hålla i diskussionerna. Lärledarens uppgift är också att se till att gruppen inte stannar i förenklade slutsatser eller inte antar de utmaningar som lärandet innebär. Mötena bygger på att ta tillvara alla deltagares erfarenheter, kunskaper och engagemang. Under träffarna arbetar gruppen tillsammans i workshops. Det innebär gemensamma dialoger, reflektion med hjälp av olika tankeredskap och gemensamt utforskande för att utveckla förståelsen om övergångar och undervisning.

Det statliga uppdraget att leda kollegor i undervisning och utveckling bör också kompletteras med ett uppdrag från rektor (eller huvudman). Ett sätt att lägga en god grund för språkutvecklingsarbetet är att tillsammans med rektor göra klart vad som ska åstadkommas under den närmaste periodens utveckling. Det kan handla om att rektor och förskolläraren, eller förskollärargruppen, tar ställning till följande frågor:

• Vilken fråga ska besvaras?
  Det är ofta bra att formulera sitt utvecklingsarbete i form av en fråga, exempelvis Hur kan vi se till att alla barn, både pojkar och flickor, intresserat deltar i högläsning?
• Vad är det önskade tillståndet?
  Här beskriver man vad det är som ska uppnås med den kommande utvecklingen. Det blir också ett sätt för rektor att förmedla vad hen förväntar sig av en utveckling, det vill säga ett förändrat arbetssätt av all personal, något som är mycket viktigt att alla som deltar i utvecklingsarbetet förstår om det ska ske någon utveckling.
• Hur ser nuläget ut?
  Därefter beskrivs nuläget så att alla känner till utgångspunkten för utvecklingsarbetet.

Detta kan därefter förmedlas till all deltagande personal. Det är också viktigt att specificera närmare hur man vill samarbeta, exempelvis genom att ta ställning till följande frågor:

• Vad vill rektor ska ha hänt när det planerade utvecklingsarbetet är klart?
• Vilket innehåll eller vilka arbetsprocesser önskar rektor att förskolläraren tar med i arbetet?
• Vilken återkoppling önskar rektor och när?
• Vilka krav ställer förskolläraren på rektors medverkan?
• Vilken tid har förskolläraren till sitt förfogande?

Överenskommelsen bör skrivas ner så att man kan återkoppla till den när så behövs.

Samtidigt kan det vara bra att som lärledare göra en överenskommelse med det arbetslag som man ska lärleda. Det kan innebära att man låter den kollegiala lärgruppen diskutera följande frågor:

• Vad vill deltagarna ska ha hänt när utvecklingsarbetet är klart?
• Vilka innehåll eller vilka arbetsprocesser önskar de att arbetet ska innehålla?
• Vilka krav ställer deltagarna på varandra i det kollegiala lärandet?

Den sista frågan besvaras genom ett processarbete i gruppen, där var och en reflekterar över de förväntningar och farhågor som man känner inför samarbetet. Därefter diskuterar gruppen tillsammans under ca. 20 minuter vilka etiska ledstjärnor som ska gälla i gruppens samverkan och skriver ner dessa när man är överens. Det kan handla om att man ska komma i tid till mötet, vara förberedd, lyssna på alla eller att låta alla få talutrymme och mötas av respekt. Gruppen beslutar själv vad som är viktigt att komma överens om. På så sätt kan de etiska överenskommelserna också användas när gruppen behöver diskutera gemensamma förhållningssätt längre fram i arbetet.

Med ledningen kan den kollegiala lärgruppen också behöva göra upp vissa praktiska områden:

• Vem ska delta i utvecklingsarbetet?
• Hur mycket tid ska varje deltagare kunna lägga ner i utvecklingsarbetet?
• När ska träffarna ske?
• Vem är lärledare?
• Vilken lokal ska användas?
  Det behövs tillgång till smartboard, whiteboard eller blädderblock.

Genom att besvara frågorna innan det kollegiala lärandet inleds undviker man att värdefull tid går åt till att diskutera villkor för lärandet under träffarna.