7. Planera undervisningen

Förskolevardagen innehåller hela tiden situationer som kan användas för att utveckla barns språk, du behöver bara känna igen och ta tillvara på dessa. Du behöver också planera för särskilda språk-utvecklande aktiviteter som för barnens lärande vidare. Redan när du planerar för aktiviteter eller projekt bör du tänka igenom vad du vill åstadkomma för lärande i barngruppen.

Ofta planerar förskolepersonal för själva görandet, det vill säga de planerar in de aktiviteter som ska genomföras med barnen och skriver i bästa fall därefter in några läroplansmål som passar på aktiviteterna. Det ger dock mycket liten effekt på lärandet, även om kanske aktiviteterna i sig själva är roliga för barnen. För att planeringen ska leda till lärande behöver personalen tänka igenom lärandemålet med aktiviteterna först. Det räcker alltså inte att enbart planera för görandet, det vill säga vilka aktiviteter som kan vara roliga eller nyttiga för barngruppen, du måste veta vilket lärande som aktiviteterna ska åstadkomma.

Ett bra sätt är att planera baklänges – att börja med att tänka på vilket lärande som du vill kunna avläsa i barngruppen när undervisningen är klar. Genom att konsultera läroplanens mål, bestämma vilket lärande du vill se, och därefter ta ställning till hur du kommer att kunna veta att lärandet har skett, skaffar du dig en målbild. Därefter är det lättare att hitta aktiviteter som leder fram till det lärande som du har tänkt dig. Planeringssättet är forskningsunderbyggt och brukar kallas FÖPP – förskolepedagogisk planering (Wiggins & McTighe, 2011).

Följande steg kan alltså användas när du planerar:

• Syfte och mål: Vad vill vi uppnå i form av lärande i barngruppen (Lpfö 18)?
  - Vilka förmågor kommer barnen att utveckla?
  - Vad ska barngruppen förstå efteråt?
  - Vilka begrepp kommer att användas för att utveckla barnens tänkande?
• Utvärdering: Hur vet vi att vi nått det lärande i barngruppen som vi har tänkt oss?
  - Utifrån syfte och mål?
  - Vilka kriterier ska utvärderas?
  - Hur genomförs utvärderingen?
  - Vad upplevde barnen?
• Genomförande: Hur gör vi för att nå det lärande som vi planerat för?
  - Vilka aktiviteter?
  - Vem, vad och med vilket material? Tidsplan?
  - Hur följs barnens idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att påverka fortsatt undervisning/tema?

Baklängesplanen är omfattande i sina delar och lämpar sig bäst för längre projekt eller för återkommande aktiviteter på förskolan, som exempelvis högläsning och utestund, eller rutiner som måltidssituationen. En bra tumregel är att själva planerandet inte ska ta längre tid än genomförandet av aktiviteten, då går barnen miste om värdefull lärandetid. Även förutsättningarna för att lärande ska kunna fångas i stunden eller områden som barnen initierar kan behöva planeras och utvärderas. Det kan exempelvis ske genom att de situationsstyrda aktiviteterna i efterhand systematiseras i en plan, för
att aktiviteterna ska kunna förstås och analyseras utifrån uppdraget och därmed ligga till grund för ytterligare aktiviteter.

Ett exempel på en planering av den återkommande högläsningsstunden varje dag på en förskola är den här:

Planering för återkommande högläsningsaktivitet

Syfte och mål: Vad vill vi uppnå i form av lärande i barngruppen (Lpfö 18)?

Lpfö 18, s. 13: ”förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar” och ”förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld”

Lpfö 18, s. 14: ”intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa”.

Högläsningen varje dag ska utveckla barnens kommunikativa förmåga och analysförmåga. Barnen ska förstå hur berättelser är uppbyggda, hur de kan tolkas och hur de kan bidra i det egna livet.

Återkommande begrepp i högläsningsstunden är: Innehåll, huvudperson, handling, fråga, tolka, förutspå, sammanfatta. Dessutom väljs ca. fem begrepp ut som är specifika för den lästa högläsnings-boken.

Förskolepersonalen läser performativt med inlevelse och ställer öppna frågor och följdfrågor om innehållet för att utmana barnen till analys och tolkning.

Utvärdering: Hur vet vi att vi nått det lärande i barngruppen som vi har tänkt oss?

Utvärdering av syfte och mål sker genom observationer vid minst ett tillfälle under varje högläsningsbok där följande kriterier observeras i barngruppen:

Barnens upplevelse sammanfattas i slutet av boken genom att gruppen tillsammans dikterar en kort recension som sätts upp i läshörnan.

Genomförande: Hur gör vi?

Högläsningen sker samma tid varje dag, 15–20 minuter före maten. Koskällan ringer när det är dags. Läsningen varvas med dialogiska frågor som gruppen diskuterar. Boken står framme under dagen så att vem som helst kan ”tjuvläsa”.

De idéer, hypoteser, tankar och teorier som väcks under läsningen samlas upp av den personal som högläser och behandlas vid personalens planeringstid för att eventuellt kunna fångas upp i fortsatt undervisning.

I den här planeringen av högläsning har personalen fokuserat på samtalet om texten. Det är sådana målsättningar som har valts i läroplanen och det är också sådana förmågor och sådan förståelse som specificerats. Några specifika begrepp som barnen kan behöva använda för att tolka och analysera den gemensamma läsningen har också valts ut. Tanken med att välja några specifika begrepp är att personalen som läser kan poängtera och använda dessa samt uppmuntra barnen att använda dem så att barnen utökar sitt ordförråd och sin begreppsförståelse i samband med läsningen.

Det som har specificerats i syfte och mål återkommer i utvärderingsdelen. Här kommer personalen att observera, kanske genom att spela in eller filma ett högläsningstillfälle, och därefter analysera det lärande som synliggörs för att kunna vidareutveckla planeringen efter hand. För att få lite stöd i utvärderingen har man konstruerat ett enkelt observationsprotokoll som berättar vad man ska titta efter (hur ett sådant kan göras tas upp i avsnitt 20). Förskolans utvärdering här syftar till att utvärdera att undervisningen lett till det lärande som man avsett – syftet är att vidareutveckla undervisningens kvalitet. Sist specificeras hur undervisningsaktiviteten ska gå till. Här bör planeringen helst vara så utförlig att en kollega eller en vikarie ska kunna utföra aktiviteten om den personal som ansvarar inte är närvarande. Du kan läsa mer om planering i boken Undervisning i förskolan.