Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

5. Metaspråklig uppmärksamhet

Förberedelser

Inför den gemensamma träffen förbereder sig var och en genom att läsa texten 5. Metaspråklig uppmärksamhet. Fundera över diskussionsfrågorna nedan.

Markera sådant du håller med om med utropstecken (!), frågor du har om innehållet i texten med frågetecken (?) och skriv gärna ner tankar som du får under läsningens gång i textens marginal. Det hjälper dig att hitta tillbaka till vad du tänkte när du läste, när ni senare diskuterar i gruppen.

En viktig del som barnet med tiden kommer att behöva är en förståelse för språkets tekniska del – hur stavelser, ljud och bokstäver, ord och meningar sätts samman till meningsfullhet. Det handlar exempelvis om fonologisk och lingvistisk medvetenhet om hur språket är uppbyggt och är tredje trappsteget i utvecklingen i bild 3.1, se text 3. Det handlar om att barnen utvecklar grammatisk kunskap och också uttal, exempelvis hur man sätter samman meningsfulla yttranden och hur man kan använda språket med andra. Här behöver barnet få möta och laborera med:

  • Rim och ramsor
  • Urskilja ljud i början eller slutet på ord.
  • Urskilja stavelser med hjälp av att exempelvis klappa samtidigt som ordet sägs.
  • Dela upp ord i beståndsdelar som ljud, bokstäver.
  • Skriftspråkliga konventioner som läsriktning.
  • Bokstäver
  • En bokstav är kopplad till ett visst ljud.

För de förskolebarn som har kommit så här långt i sin språkutveckling kan man med fördel arbeta en återkommande stund i veckan med detta. Exempel på färdiga arbetsmaterial är Före Bornholms-modellen och Bornholmsmodellen, som användes av några av förskolorna i studien. När det gäller färdiga material kan det dock vara bra att vara uppmärksam på några saker. Om du själv som pedagog inte har så goda kunskaper i hur man arbetar med exempelvis fonologi är det en fördel om du faktiskt följer materialets anvisningar, eftersom det är uppbyggt för en progression i lärandet. Om du lyfter ut enskilda övningar och endast genomför dessa kan barnen gå miste om progressionen i lärandet. I studiens observationer fanns exempel på detta, exempelvis att barnen ombads rimma, utan att de hade förkunskaper för det. Det riskerar att leda till att barnen inte förstår och tappar sugen för liknande aktiviteter.

Barnen måste alltså få en möjlighet att utveckla sin förståelse genom aktiviteter som har en progres-sion, istället för att exempelvis möta rimmandet direkt, utan förberedande aktiviteter innan. En sådan progression för rimmande skulle exempelvis kunna vara att använda ljudalstrande föremål (exempelvis burkar med föremål i, musikinstrument och liknande) för att utveckla lyssnandet, lyssna på ljud i början och slutet av ord, lyssna till flera rimsagor och verser, efter hand fylla i rimordet på slutet och hitta rim till sina namn. Därefter skulle olika rimord kunna paras samman och barnen kanske till slut kan använda sina rimkunskaper för att skapa rimmade dikter tillsammans.

Är du själv kunnig i metaspråklig uppmärksamhet kan du på egen hand bygga upp en progression på de områden som beskrivs i punktlistan. Om du inte är det kan du behöva följa de färdiga materialen i den ordning som föreslås. I en förskola i Nacka har en av barnskötarna gått specialistbarn-skötarutbildning och kan därför dels stötta pedagogerna i att finna material för att öva metaspråklighet, ordförråd och språkkunskaper, dels själv arbeta med enskilda barn som kan behöva en skjuts i språkutvecklingen.

Ett annat område att tänka igenom är att de exempel som tas är logiska ur barnens perspektiv. En bild som förskolepersonalen vill ska föreställa en ros, för att barnen ska kunna ljuda fram ordet: R-O-S, kan av barnen uppfattas som en blomma. Det är ett ord som det visserligen blir svårare att stava till men som ligger nära barnets förståelse. Antingen behöver man alltså gå igenom bilderna innan i barngruppen och enas om vilket begrepp som avses eller så väljer man bilder som barnen väl känner till och kan relatera till. Ibland är det lättare att höra ljuden i ordet ”dinosaurie” om man är motiverad, än att höra ljuden i ordet ”ros”…

En positiv läs- och skrivutveckling förutsätter att barnet har fått med sig de metaspråkliga färdigheterna. Att experimentera med språket på det här sättet gör också barnen språkligt medvetna i allmänhet. Det innebär att de också själva kan leka och skoja med språket, rimma på namn, skriva dikter tillsammans och även skoja genom att exempelvis bygga ihop nya sammansatta ord av ord som last-bil, te-kopp och hund-bajs. Vad betyder exempelvis last-bajs, te-bil och hund-kopp? Hur ser en sådan ut?

5.1. Frågor att fundera över

  • Hur arbetar ni idag på förskolan med den metaspråkliga uppmärksamheten som återges i punktlistan i texten? Är alla områden med i er undervisning? Vad kan utvecklas?
  • I texten återges en progression för att utveckla barnens rimmande. Hur skulle en liknande progression kunna se ut på de andra områdena som anges i punktlistan?
  • I texten ges några exempel på hur man kan skoja med språket. Vilka fler exempel på sådana lekfulla arbetssätt kan du komma på?

5.2. Prova att utveckla

Här ges några förslag på vad ni kan arbeta med under de två gemensamma träffarna.

Första träffen

Börja träffen med att diskutera texten en stund. Diskussionsfrågorna kan vara ett stöd.

Diskutera därefter någon eller några av observationsutdragen, exempelvis observation 11, 21 och 23.

Förbered den individuella uppgiften. Läs instruktionen samt diskutera hur den ska genomföras och vad som bör tas med till nästa tillfälle.

Förslag till individuell uppgift

Prova gärna att arbeta i flera omgångar med det här avsnittet, så att ni kan prova flera olika områden:

  • Genomför under några veckor aktiviteter i barngruppen utifrån de punkter som anges i textens punktlista. Reflektera över den progression, utveckling, som behöver ske för att barnen ska utveckla förståelse för området. Reflektera också över om övningarna relaterar till barnens erfarenhetsvärld och intressen.

Andra träffen

Under den här andra träffen analyseras resultatet av det som provats i verksamheten:

  1. Gå igenom de undervisningstillfällen som genomförs.
  2. Reflektera tillsammans över:
    - Ledde aktiviteterna till lärande?
    - Fanns det en progression i undervisningen?
    - Vad skulle kunna utvecklas till nästa gång?
  3. Avsluta med en kort runda där alla svarar kortfattat på frågan:
    - Vilka nya tankar och insikter har processarbetet givit er?
    - Hur kan ni använda det i ert vardagliga arbete?

5.3. Läs mer om området

Bornholmsmodellen. https://bornholmsmodellen.se/ Hämtad 2023-10-05.
Pihlgren, A. S. (2020). Läsa, skriva och räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur & Kultur.

Sidan uppdaterades: