19. Följa upp och utvärdera undervisningen och dess resultat

Det här avsnittet visar exempel på hur man kan utvärdera att undervisningen leder till det lärande som man har tänkt. Att följa upp lärandet vecka för vecka behandlades tidigare i avsnitt 8. Vill du ha en utförligare genomgång med fler praktiska exempel rekommenderar jag boken Uppföljning och utvärdering av förskolans undervisning, se slutet av avsnittet.

Förskolans samtida utvärderingsuppdrag i styrdokumenten omfattar fyra områden. Du ska utvärdera för att:

• Hela tiden förbättra och utveckla kvaliteten på din undervisning.
• Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga förbättra kvaliteten på hela verksamheten.
• Följa lärandeprogressionen och informera vårdnadshavare om barnets kunnande.
• Genomföra det kompensatoriska uppdraget som ger varje barn rätt till läroplanens innehåll.

En grundläggande del av förskolans utvärderingsuppdrag handlar om att såväl uppföljning som utvärdering ska leda till utveckling av verksamheten. Det är därför väsentligt att de utvärderingsverktyg som du använder också kan användas när du och dina kollegor ska analysera och reflektera över den egna verksamheten och hur den ska utvecklas.

En viktig del av utvärderingsuppdraget handlar om att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete så att du också vet att den undervisning som du bedriver leder till att varje barn får del av det lärande som läroplanen föreskriver. Det gör du exempelvis genom att i din planering av undervisningsaktiviteter utgå från läroplanens innehåll. Men du behöver också se till att alla barn verkligen får del av lärandet. Här kan du ta stöd i forskning eller andras beprövade erfarenhet för att försäkra dig om att din språk-undervisning har god kvalitet.

På några förskolor i Nacka utvärderas barnens progression fortlöpande genom att pedagogerna skriver sina iakttagelser i sin lärplattform. I Falkenbergs och Katrineholms förskolor använder man ett observations-underlag för att med jämna mellanrum följa upp att undervisningen har lett till lärande, se bilaga B 1 och 2. Spånga Tensta stadsdel i Stockholms stad har också arbetat fram ett liknande underlag för yngre barns språkutveckling, se bilden till vänster.

Observationsunderlagen kan användas för att hjälpa dig och dina kollegor att rikta blicken när ni observerar barnens språkanvändande och språkutveckling. Det är dock inte till för att bedöma barnen, de är till för att visa om pedagogernas språkundervisning verkligen har fungerat så att det har skett en progression i lärandet.

Observationsunderlaget kan också användas för att hjälpa dig att se hur du ska informera vårdnadshavare om barnets utveckling, ett annat av styrdokumentens uppdrag. Däremot brukar det inte vara lämpligt att visa själva observationsunderlaget för vårdnadshavarna, det leder lätt till att de tolkar det som att barnen jämförs med en ”normal” utveckling, vilket inte är syftet. Du kan dock själv förbereda hur du ska informera vårdnadshavarna muntligt genom att använda observationsunderlaget.

Observationsunderlaget kan också användas som hjälp när du och dina kollegor skriver underlag för övergångsinformation när femåringarna går vidare till förskoleklassen. Då kan observationsunderlaget hjälpa dig att hålla fokus på lärandet, istället för att hamna i subjektiva karaktärsbeskrivningar. Exempel på hur du kan använda observationsunderlag för att följa upp undervisningen, förbereda utvecklings-samtal och skriva övergångsinformation hittar du i boken Undervisningsstrategier i förskolan.

Det finns också andra verktyg som kan hjälpa dig att få syn på utveckling. Ett sådant är Läsutvecklingsschemat LUS, som finns återgivet i boken Handbok om läsning. Det bygger på de vanligaste stegen i barns läsutveckling, se ett utdrag i bilden nedan:

Bild 19.2. Utdrag ur Läsutvecklingsschemat (Allard & Sundblad, 1982).

I bilaga C 1 finns också ett motsvarande schema för skrivutveckling. (PDF-dokument, 312 kB)