1. Förbereda för kollegialt lärande

Att förändra sitt arbetssätt är ganska svårt, visar det sig, särskilt om de arbetssätt som man ska utveckla är okända, inte stämmer överens med hur man har arbetat tidigare och kanske känns främmande (Katz & Dack, 2017).

Förändringsarbetet kan vara jobbigt och man kan till och med bli förvirrad och känna sig obekväm medan det pågår. Men det är en övergående fas, ett tecken på att förändringen är på väg att komma till stånd. De följande processarbetena är därför konstruerade för samspel och diskussion, så att arbetslaget gemensamt stöttar varandra i förändringen. Vill du prova aktiviteterna på egen hand är det bra att ibland också diskutera med ditt arbetslag eller med en kollega – det underlättar förändringen.

Ett mer djupgående och hållbart förändringsarbete innebär att man förändrar sin förståelse. Det sker inte på en gång utan kräver att man får längre tid på sig att utvecklas (Sandberg & Targama, 2013). Ett sådant utvecklingsarbete innebär att man förändrar sitt arbetssätt och även sina tankestrukturer. Utvecklingsarbetet behöver därför vara långsiktigt och systematiskt. Det här materialet är upplagt så att man kan arbeta med antingen tre eller fyra moduler, såsom följande bilder visar:

I den första varianten sker två av tillfällena individuellt och två innebär ett gemensamt kollegialt möte för att diskutera det man har läst och provat mellan de gemensamma tillfällena. Det innebär att arbetslaget tillsammans med rektor behöver finna tid för ca 1–1,5 timme varannan, var tredje eller var fjärde vecka, beroende på era förutsättningar och hur fort ni vill utveckla. Vid dessa tidpunkter behöver alla fast anställda i arbetslaget kunna delta. Dessemellan arbetar var och en på egen hand under ordinarie arbets- och planeringstid. Rektor behöver också utse en förskollärare som fungerar som lärledare, det vill säga leder lärande under de kollegiala tillfällena.

I den andra varianten sker två tillfällen individuellt och ett tillfälle innebär ett gemensamt kollegialt möte för att diskutera det man har provat mellan tillfällena och det man har läst samt planera för nästa uppgift att prova. Här görs det gemensamma arbetet vid samma tillfälle. Det innebär att arbetslaget tillsammans med rektor behöver finna tid för ca. 1,5–2 timmar var tredje eller fjärde vecka, beroende på förskolans förutsättningar och hur snabbt ni önskar utveckla. Liksom i den första varianten arbetar var och en på egen hand under ordinarie arbets- och planeringstid. Även här behöver en lärledare utses. Vilken av de två varianterna som förskolan väljer att använda sig av är upp till förskolan att välja, beroende på förskolans förutsättningar.

Ett exempel på kollegialt lärande om språkutveckling genomfördes på en förskola i Nacka. Personalgruppen delades in i tre grupper som träffades regelbundet under en tid. Grupperna läste texter om högläsning och om Före Bornholmsmodellen och provade att genomföra aktiviteter mellan tillfällena. Det ledde bland annat till att man utvecklade sätt att genomföra högläsning i mindre grupper före mellanmålet, som gav goda resultat i barnens engagemang och aktiva lyssnande.

Ett annat exempel på långsiktigt kollegialt lärande genomfördes av Borås, Malmö och Lunds kommuner i samverkan med Maria Heimer, utvecklare, författare, bibliotekarie och pedagog. Där inleddes utvecklingen med en föreläsning om högläsning av Maria. Därefter sågs arbetslaget i kollegialt lärande enligt samma modell som ovan. Varje arbetslag fick dessutom fem handledningstillfällen av Maria Heimer, utspritt under utvecklingsarbetet. Maria Heimer träffade också rektorerna regelbundet för att diskutera arbetets fortsättning.

I det här första processarbetet planerar ni förutsättningarna för det fortsatta kollegiala lärandet. Var och en förbereder sig genom att läsa texten ovan 1. Förbered för kollegialt lärande. Fundera över diskussionsfrågorna nedan. Markera gärna sådant du håller med om med utropstecken (!), frågor du har om innehållet i texten med frågetecken (?) och skriv gärna ner tankar som du får under läsningens gång i textens marginal. Det hjälper dig att hitta tillbaka till vad du tänkte när du läste, när ni senare diskuterar i gruppen.