Riksintressen
Nacka har fyra områden som är riksintressen för kulturmiljövård: Storängen, Erstavik, Saltsjöbaden samt området vid Nackas norra kust som ingår i Stockholms farled och inlopp. Läs mer om dem här
Kulturmiljöprogram
Nackas nuvarande kulturmiljöprogram 2011 togs fram 2009-2011 parallellt med översiktsplanen. Kulturmiljöprogrammet redovisar de miljöer i kommunen som är mest värdefulla för kulturmiljövården.'
Programmet är också ett strategiskt kunskapsunderlag för den kommunala samhällsplaneringen och bygglovshanteringen. För alla som är intresserade av Nackas bebyggelseutveckling och kulturmiljöer erbjuder programmet också spännande läsning.
Under det pågående arbetet med ny översiktsplan för Nacka kommer kulturmiljöprogrammet att aktualiseras och digitaliseras som ett av kunskapsunderlagen till översiktsplanen.
Kulturmiljöprogram
Nackas nuvarande kulturmiljöprogram 2011 togs fram 2009-2011 parallellt med översiktsplanen. Kulturmiljöprogrammet redovisar de miljöer i kommunen som är mest värdefulla för kulturmiljövården. Programmet är också ett strategiskt kunskapsunderlag för den kommunala samhällsplaneringen och bygglovshanteringen. För alla som är intresserade av Nackas bebyggelseutveckling och kulturmiljöer erbjuder programmet också spännande läsning.
Under det pågående arbetet med ny översiktsplan för Nacka kommer kulturmiljöprogrammet att aktualiseras och digitaliseras som ett av kunskapsunderlagen till översiktsplanen.
Q-märkta och k-märkta byggnader
Byggnader som har höga kulturhistoriska värden kan klassas som kulturhistoriskt värdefulla eller särskilt värdefulla. Det innebär att förändringar ska vara varsamma och inte förvanska byggnadens kulturvärden.
Byggnader som är särskilt värdefulla eller är utpekade i kulturmiljöprogrammet omfattas generellt inte av lättnader i bygglovsplikten. Det betyder att du måste söka bygglov även för exempelvis attefallsåtgärder som annars inte är lovpliktiga.
q och r
Byggnader som är särskilt värdefulla kan i detaljplaner få rivningsförbud och/eller skyddsbestämmelser. Ett litet q innebär att byggnaden är kulturhistoriskt särskilt värdefull och inte får förvanskas. Det kan till exempel vara rivningsförbud eller att den befintliga utformningen och detaljer ska bibehållas.
k
Vissa byggnader som inte uppfyller alla kriterier för att klassas som särskilt värdefulla kan ändå ha kulturvärden som ska bevaras och omfattas då av varsamhetskravet. Du måste ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag när du vill göra ändringar. Vad det innebär preciseras genom bestämmelser som står i detaljplanen och kan till exempel ange vilken färg en byggnad får ha eller hur fönstren får se ut.
Q
Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett område eller en byggnad får användas. Den innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Det betyder att det kan vara bostäder, kontor, butiker eller annat, så länge bevarandet av byggnaden inte motverkas.
| Dokument | Beskrivning |
| Kulturmiljöprogram (PDF, 56 MB) | Hela programmet. Innehållsförteckningen fungerar som länkar till olika avsnitt. Inledningskapitlet "Kulturmiljövårdens intressen", litteraturförteckning och index finns enbart med här. |
| Gården, torpet, kulturlandskapet (PDF-dokument, 6 MB) | Exempel i programmet: Erstavik, Källtorp-Tenntorp, Skogsö, Boo gård, Kils gård, Velamsund. |
| Sommarherrgården (PDF-dokument, 3,7 MB) | Exempel i programmet: Svindersvik, Stora och Lilla Nyckelviken, Eriksvik, Tollare. |
| Sommarnöjen vid farleden (PDF-dokument, 11,4 MB) | Exempel i programmet: Knarrnäs/Fredriksro-Tegelön, Vikingshill-Rörsundsvik, Fågelsången-Grävlingsberg, Eolsudde, Hasseludden-Hamndalen, Stäket-Lännersta, Gustavsvik-Stäket-Bergholmen, Älgö och Gåsöarkipelagen, Visborgs minne. |
| Industrimiljöer (PDF-dokument, 6,2 MB) | Exempel i programmet: Nacka ström, Saltsjöqvarn, Kvarnholmen, Järla Sjö, Järla-Birka, Sickla-Marcusplatsen, Nacka strand-Augustendal. |
| Villasamhällen vid järnvägen (PDF-dokument, 12,9 MB) | Exempel i programmet: Saltsjöbaden, Saltsjöbaden-Garvkroken, Neglingehöjden-Kaptensbacken, Tattby, Solsidan, Storängen, Saltsjö-Duvnäs. |
| Folkhemmet och rekordåren (PDF-dokument, 9,7 MB) | Exempel folkhem: Skogalund, Ektorp-Ugglevägen (Ekängen), Trollebo, radhus vid Gillevägen, Sickla strand, Talliden-Finntorp, Solsidan. Exempel rekordår: Alphhyddan, Morabergsvägen, Neglinge, Stensö, Västra Orminge, Henriksdalsberget, Storkällans kapell och krematorium, Fågelhöjden. |
| Farleden som riksintresse och Enskilda byggnader (PDF-dokument, 1 MB) | Enskilda byggnader uppdelat på Sicklaön, Boo, Saltsjöbaden, Nackareservatet-Erstavik-Älta. |
Q-märkta och k-märkta byggnader
Byggnader som har höga kulturhistoriska värden kan klassas som kulturhistoriskt värdefulla eller särskilt värdefulla. Det innebär att förändringar ska vara varsamma och inte förvanska byggnadens kulturvärden.
Byggnader som är särskilt värdefulla eller är utpekade i kulturmiljöprogrammet omfattas generellt inte av lättnader i bygglovsplikten. Det betyder att du måste söka bygglov även för exempelvis attefallsåtgärder som annars inte är lovpliktiga.
q och r
Byggnader som är särskilt värdefulla kan i detaljplaner få rivningsförbud och/eller skyddsbestämmelser. Ett litet q innebär att byggnaden är kulturhistoriskt särskilt värdefull och inte får förvanskas. Det kan till exempel vara rivningsförbud eller att den befintliga utformningen och detaljer ska bibehållas.
k
Vissa byggnader som inte uppfyller alla kriterier för att klassas som särskilt värdefulla kan ändå ha kulturvärden som ska bevaras och omfattas då av varsamhetskravet. Du måste ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag när du vill göra ändringar. Vad det innebär preciseras genom bestämmelser som står i detaljplanen och kan till exempel ange vilken färg en byggnad får ha eller hur fönstren får se ut.
Q
Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett område eller en byggnad får användas. Den innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Det betyder att det kan vara bostäder, kontor, butiker eller annat, så länge bevarandet av byggnaden inte motverkas.
Sidan uppdaterades: