Trafik
Kommer en ny avfart från Värmdöleden till planområdet?
Svar: Nej.
Hur planeras trafiken att ledas till och från hallarna?
Svar: Befintligt trafiknät ska nyttjas och angöring bedöms ske via Värmdövägen – Ektorpsvägen.
Hur ser planeringen av biltrafiken ut och har beräkningar gjorts för hur trafiken beräknas påverka Skuru och Kristinedalsvägen?
Svar: Trafiken som kommer från Skurubron bedöms främst ta Värmdövägen och Ektorpsvägen för att nå detaljplaneområdet. Signalregleringen vid Kristinedalsvägen gör att den sträckan oftast tar längre tid än att åka via Värmdövägen och Ektorpsvägen. Tidigare i år har det byggts tre farthinder för att säkerställa lägre hastighet. Vägen är smal och tyvärr är den svår att bredda.
Hur säkerställer kommunens att besökare (som medför tung utrustning och därav vill parkera nära ishallen) till dessa evenemang inte parkerar olämpligt i samband med dessa större evenemang?
Svar: Vi ska erbjuda goda parkeringsmöjligheter på området och drop-off platser. Vi kommer att ha dialog med föreningarna och möjliggöra för ungdomar att lämna hockeytrunkar i hallen. Anläggningarna kommer att behöva kommunicera gällande parkering och var parkering finns vid evenemang. Vi måste förutsätta att personer som besöker anläggningarna följer de trafikföreskrifter som finns, men om det blir problem på nämnda vägar kan extra parkeringsbevakning bli aktuellt.
Finns några beräkningar på hur framkomligheten till Nacka sjukhus genom Ektorps Centrum kommer att påverkas?
Svar: Enligt Trafikprognos 2040 kommer inga kapacitetsproblem att uppstå längs med Ektorpsvägen.
Hur påverkas trafiksituationen i Ektorps centrum. Redan idag svårt att komma ut på Värmdövägen från Ektorpsvägen med mycket trafik från öster och många fotgängare över Värmdövägen. Såvitt vi kan bedöma måste hela trafikplatsen vid Ektorps centrum byggas om, till exempel med en gångtunnel under Värmdövägen samt eventuellt öppna Tallmovägen för genomfart.
Svar: Din synpunkt har vidarebefordrats till Trafikenheten som hanterar framkomligheten i dagens trafiksystem. Det är trafiken som går på Värmdövägen som prioriteras eftersom flertalet av Nackas busslinjer trafikerar där. Trafiken till idrottshallen bedöms inte ha betydande påverkan på dagens situation.
Eftersom ni planerar för ett ganska stort antal parkeringsplatser så framgår det inte i miljöanalysen att ni tagit någon som helst hänsyn till den ökade biltrafiken som framförallt kommer att påverka Ektorpsvägen.
Svar: Studier visar att den förväntade ökning av trafiken längs med Ektorpsvägen är marginell och därför inte behöver studeras vidare.
Parkering
Hur ska kommunen säkerställa att besökare Inte ställer sig på den närliggande Ektorps skolas parkering i stället eller på småvägar i närliggande villaområden?
Svar: Anläggningarna kommer att behöva kommunicera gällande parkering och vilket utbud av parkering som finns. Vi måste förutsätta att personer som besöker anläggningarna följer de trafikföreskrifter som finns. Om det blir problem på andra platser kan extra parkeringsbevakning bli aktuellt.
Jag ser att ni i planbeskrivningen på sidan 20 att ni har antagit att den dimensionerande faktorn för läktarbesökare är 5-10 dagar per år. Hur kom ni fram till det? (Jag roade mig med att titta på Nacka Hockeys spelprogram på deras hemsida och räknade till inte mindre än 25 hemmamatcher i seriespelet bara i september. Visserligen är de idag spridda på olika hallar i Nacka men man kan väl anta att när man har nya fräscha hallar kommer att vilja utnyttja dessa i högre grad. Vidare har man även cuper som t.ex. Nacka Trophy där man bjuder in 9 andra lag. Detta blir snabbt räknat 10 * 22= 220 spelare + ledare och publik närmare 450 - 500 personer som skall cirkuleras om man antar en förälder per spelare, vilket torde vara lågt räknat.)
Svar: Antagandet bygger på de tillfällen då samtliga läktare och planer är utnyttjade till max. Mindre matcher som inte fyller läktarna är således inte inräknade. Om parkeringen skulle baseras på besökare till fullsatta läktare skulle den dimensionerande situationen uppstå omkring 5-10 dagar per år. Parkering är dyrt och ytkrävande och därför anses det inte hållbart att dimensionera parkeringsytorna efter en situation som inträffar några få gånger per år. Vi ska erbjuda bra parkeringsmöjligheter på området och drop-off platser. Vi kommer också att ha en dialog med föreningarna och möjliggöra för ungdomar att lämna sin hockeytrunk i hallen. Anläggningarna kommer att behöva kommunicera gällande parkering och var parkering finns vid evenemang. Vi förutsätter att personer som besöker anläggningarna följer de trafikföreskrifter som finns, men om det blir uppstår problem på nämnda vägar kan extra parkeringsbevakning bli aktuellt.
Hur många nya parkeringsplatser räknar ni med att bygga vid dessa nya hallar?
Svar: Det uträknade parkeringsbehovet utifrån verksamheterna är 68 platser men planen möjliggör för cirka 112 platser. Markparkeringen mellan hallarna 42 st, i tennishallen 22, st, under ishallen 40 st, och 8 st korttidsparkeringar ger 112 platser.
Planeras någon ny GC-väg från anläggningarna mot Nacka Centrum och nya tunnelbanan?
Svar: Nej. Det finns utbyggda gång- och cykelförbindelser mot centrala Nacka och tunnelbanan.
Varför inte fler än 40 p-platser under ishallen – ökad flexibilitet vid evenemang etc.
Svar: Planen möjliggör fler men de 40 som är illustrerade är lämpliga utifrån markhöjden.
Buller
Kommer en fullständig analys av bullerpåverkan, inkluderandes ljud från anläggningen, göras? Om inte, hur säkerställs att den sammantagna ljudnivån från vägtrafik och anläggningar inte innebär en försämrad bullernivå för boende i närområdet?
Svar: Ljud från fläktar får inte överskrida Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller. En separat bullerutredning för detta bör tas fram i samband med bygglovet. Ljud från trafik och verksamhetsbuller har så olika karaktär att man inte kan addera det på ett rimligt sätt. De bedöms därför var för sig. Dock är riktvärdena strängare för verksamhetens buller, så det är till de boendes fördel att den uppdelningen görs. Det kan tilläggas att det inte garanteras att projektet inte innebär en försämring för boende jämfört med bullersituationen i nuläget, eftersom nya ljudkällor tillkommer. Självklart ska gällande riktvärden klaras även i fortsättningen.
Jag undrar om ni har utrett hur den förändrade ljudbilden påverkar omgivande bebyggelse och det vilda djurlivet? Jag vet att ni skrivit att det kommer bli en ljudbuffert för de hus som ligger på samma sida Värmdöleden, men har någon utredning gjorts hur ljudet kommer studsa mot bebyggelsen på andra sidan Värmdövägen?
Svar: Beräkningar visar att det kan bli ca 0,5 dB högre nivåer för flerbostadshusen söder om väg 222. Det anses normalt inte som en hörbar förändring. För småhusen lite längre österut beräknas ingen skillnad uppstå. Detta beror på att direktljudet från vägen är så pass högt att det reflekterade ljudet inte bidrar till en ökning då det försvinner i bruset.
Nu när Nacka har över 100 000 invånare finns hårdare lagar och regler kring buller, hur har kommunen tänkt säkra att de boende runtom inte kommer påverkas av mer buller från ökad bilism runtom?
Svar: Kommunen tar fram en kommuntäckande åtgärdsplan för buller i enlighet med direktiv från EU. Där tas alla kommunens vägar med och ljudnivåer beräknas för boende. Behov av nya åtgärder och förslag på sådana är en del i det arbetet.
Har ni utrett hur de höga smällarna från hockeypuckar in i väggen påverkar de vilda djur som lever i skogen?
Svar: Sådana ljud ingår i verksamhetsbuller, och om det är störningar ske de hanteras utifrån hur sådant buller regleras. Det finns inga riktvärden för buller avseende naturmiljöerna, däremot vid bostäder. Det kan behöva utredas vid bygglovsskedet hur ljud inifrån hallen kan påverka omgivningen. Detta beror på vilken konstruktion som väljs och hur mycket ljud byggnaden dämpar.
Vi bor mycket nära där tennishallen planeras. Vi är störda av trafiken från väg 222 och undrar hur mycket av trafikbullret som detta bygge antas kunna ta bort?
Svar: Utifrån bullerkartan uppskattar vi det till cirka 5-10 decibel. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en uppskattning. Det har inte gjorts en komplett bullerberäkning som tagit hänsyn till alla faktorer, och därför måste siffrorna tolkas med viss försiktighet.
Dagvatten
Kommer den planerade dagvattendammen vid ”Papegojbacken” att påverka nyttjandet av intilliggande pulkabacke och även sommartid används fältet till brännboll och annan lek?
Svar: Nej, åtgärden hamnar inte i gräsytan utan nedanför i terrängen, så pulkabacken bör inte påverkas. Möjligen skulle det kunna komma till ett nytt dike, men vi känner till pulkabacken och tar hänsyn till den i vår planering. Det som planeras är inte en damm med öppen vattenyta utan en enklare översilningsyta, alltså en gräsyta dit vattenleds från vägar och andra hårda ytor vid kraftiga regn mm.
Finns någon konsekvensanalys för säkerheten vid dammen?
Svar: Säkerheten bör inte påverkas av dagvattenanläggningen som nu planeras i skogen nedanför gräsytan. Det blir alltså inte någon öppen dammyta. Men vi avvaktar den förprojektering som sker just nu och ser hur ytan blir utformad och får bedöma säkerhetsfrågan då.
Utförs någon analys av markens beskaffenhet och eventuella saneringsbehov vid dammen?
Svar: Gräsytan där består av fyllnadsmassor som kan innehålla olika material. I och med att dammen har utgått och ersatts med en enklare översilningsyta (gräsyta dit vatten leds) blir det inte en damm med öppen vattenyta. Översilningsytan är tänkt att placeras nedanför gräsytan där inga fyllnadsmassor finns, vilket innebär att behovet av att undersöka marken inte är lika stort. Men provtagning sker ändå just nu i den ytan och vi avvaktar resultatet.
Stort frågetecken kring dagvatten-problemet, med mycket knapphändig information om den föreslagna dammen vid Papegojbacken. Dammbygget omnämns inte överhuvudtaget i den Underrättelse som skickats ut. Inte heller i sammanfattningen i Planbeskrivningen, utan först på sid 25 i samma dokument. Ingen information alls ges om hur den skulle utformas. Hur tänker ni ta denna fråga vidare?
Svar: Dagvattendammen ingår inte i själva detaljplaneområdet men är delvis en konsekvens av den tänkta exploateringen med idrottshallar. Delvis behövs den också för att förbättra vattenkvaliteten i Skurusundet, ett arbete som Nacka vatten och Avfall driver. Dammen finansieras därför både av byggnadsprojektet och av Nacka vatten. Förslaget är dock inte en damm som det var tänkt tidigare, och inte heller ska den placeras i själva gräsytan, Papegojbacken. Istället blir det en enklare översilningsyta, alltså en gräsyta dit vattenleds från vägar och andra hårda ytor vid kraftiga regn mm, som utnyttjar de naturliga förutsättningarna nedanför gräsytan i skogskanten. Vattnet är tänkt att ledas dit, renas och sedan ledas vidare. Detta omtag innebär att den utformningen av dagvattenanläggningen inte är klar.
Natur
Jag undrar också hur man motiverar och får tillåtelse att hugga ner skog och träd och ta naturreservat för att bygga parkeringsplatser?
Svar: Naturreservatet är utanför planområdet. En avvägning har gjorts mellan de olika målen i översiktsplanen, där utvecklingen av västra Sicklaön med bostäder och verksamheter väger tungt. Konsekvenserna för naturmiljön är negativa för själva planområdet, och till viss del för spridningsstråket mot Bastusjön. Konsekvenserna blir dock mindre när planområdet sätts i ett större sammanhang. Den sammanvägda bedömningen är därför att planförslaget kan genomföras trots påvisade konsekvenser på naturvärdena.
Nyckelviksskogen kommer bli ännu hårdare belastad om detta skulle bli av, kanske mopeder som kör genom skogen till och från träning, vad gör kommunen för förebyggande åtgärder för att motverka nedskräpning och buller och hålla skogen i gott skick?
Svar: Kommunens bedömer att den typen av eventuella negativa konsekvenser kommer att kunna hanteras. Området har daglig tillsyn och rutiner för städning. Nyckelviken har också många besökare, som utgör ”extra ögon” i området. Planförslaget innebär inte något direkt intrång i reservatet, dock kan reservatet beröras av negativa effekter som en konsekvens av ett genomförande av planförslaget.
Tillgänglighet
Har ni anlitat någon/kommer att anlita någon som är specialist på fysisk tillgänglighet?
Svar: Inte i planskedet, men det kan bli aktuellt när man ska ta fram ritningar för anläggningarna. Vi för även kontinuerlig dialog med de föreningar som vi vet kommer att vilja ha verksamhet i hallarna.
Blir det angöringsplatser för färdtjänst/taxi nära entréerna?
Svar: Ja, detaljplanen måste alltid säkerställa god tillgänglighet.
Generellt sett är antalet HKP (1 resp 4) för få, om man kommer flera stycken o vill träna paratennis och paraishockey samtidigt. Dessutom bör det finnas HKP för åskådare att nyttja också.
Svar: Antalet handikapparkeringsplatser kan ändras om ett större behov finns. Det går att ändra skyltning och måla om parkeringsytan så att fler RH-platser tillskapas.
Är alla aktivitetsytor i hallen på samma plan?
Svar: Skisserna är endast exempel på hur hallarna kan se ut. Utformningen av hallarna är en fråga som hanteras senare i processen.
Hur många universaltoaletter?
Svar: Det regleras inte i detaljplanen utan blir aktuellt inför en eventuell bygglovsansökan.
Hur många omklädningsrum? Tänk på utrustning: handduschar, höjd på skåp/klädkrokar mm.
Svar: Det regleras inte i detaljplanen utan blir aktuellt inför en eventuell bygglovsansökan.
Åskådarplatser, satsa på flexibilitet med lösa stolar.
Svar: Det regleras inte i detaljplanen utan blir aktuellt inför en eventuell bygglovsansökan.
Synnedsättning – ledstråk, kontraster, taktila infotavlor etc
Svar: Det regleras inte i detaljplanen utan blir aktuellt inför en eventuell bygglovsansökan.
Finns det förvaringsmöjligheter för utrustning (hockeykälkar) i ishall?
Svar: Detta blir en senare fråga men förmodligen ja, särskilt med tanke på begränsade parkeringsmöjligheter och att spelare som kan förvara utrustningen i ishallen t.ex. oftare kan få skjuts i stället för att behöva köra egen bil. Vi har resonerat liknande relaterat till ishockeyn och att de som går på ishockeygymnasiet ska ges möjlighet att förvara sin utrustning i hallen.
Blir sargen vid avbytarbåset sänkt till ishöjd och försett med plexiglas?
Svar: Det regleras inte i detaljplanen, men det är något vi har i Nacka ishall i dag och vi vet att det krävs för att kälkhockey ska kunna bedrivas. Angående plexiglasfrågan vet jag inte om jag förstår den helt. Att sätta plexiglas framför avbytarbåsen är inte aktuellt men på resten av sargen samt mellan och bakom respektive avbytarbås bör det vara standard.
Kommer man att kunna använda infarter för ismaskiner för att köra in med kälkar?
Svar: Detta blir en senare fråga som vi räknar med att kunna lösa i dialog med de föreningar som vill nyttja hallarna
Övrigt
Hur stor del av dygnet kommer hallen med GC-väg och parkering att vara upplyst?
Svar: Det regleras inte i detaljplanen.
Hur ser processen ut – kan ni förklara i lekmannatermer? Om man vill påverka, när och hur har man möjlighet att göra det? Hur kommer de olika synpunkterna som kommer in till 2 okt att hanteras? Vilka möjligheter finns att fördjupa eller komplettera sitt yttrande efter 2 okt? Blir det något ytterligare samråd efter 2 okt?
Svar: Den aktuella detaljplanen har tidigare varit på samråd och granskning men då endast innehållit tennishallen. Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott beslutade vintern 2019 att även pröva möjligheten att inrymma ishallar varför planen arbetades om och ställdes ut för ny granskning. Det finns möjlighet att komma med synpunkter nu under granskningen fram till 2 oktober 2020. Därefter kommer samtliga inkomna synpunkter att gås igenom och planförslaget kan komma att omarbetas. Därefter ska planen behandlas politiskt i miljö- och stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen och slutligen antas i kommunfullmäktige. Det beräknas ske under första halvan av nästa år. Den som har inkommit med synpunkter har rätt att överklaga beslutet efter att planen antagits.
Man kan uppfatta det som att utvidgningen av projektet från tennishall längs med motorvägen till dubbla ishallar in mot bostadsområdet gick väldigt snabbt och utan tydlig information till allmänheten. Kan ni berätta mer om hur det gick till när projektets omfattning ändrades så drastiskt och motiven till det?
Svar: Politiken har uttryckt ett önskemål om att pröva möjligheten för att inrymma fler idrottsanläggningar på västra Sicklaön. Därför bedömdes det lämpligt att pröva en utökning av planen för idrottshallar vid Ektorpsvägen. Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott beviljade den 10 december 2019 medel för att pröva möjligheten om att lokalisera ishallar i aktuellt område. En dialog har förts med berörda parter. Berörda idrottsföreningar blev inbjudna till dialog i våras.
Hur ser den politiska kartan ut? Vilket/vilka partier är det som driver frågan om det nya utvidgande idrottshallsbygget? Finns partier som motsätter sig det utvidgade bygget?
Svar: Information om mandatfördelningen finns på Nacka kommuns webbplats. Alliansen är i majoritet. Om du önskar ta del av material kring hur olika partier agerat i olika beslut ombeds ni att ta kontakt med Stadsbyggnadsservice, eller kontakta våra olika politiska partier för att ha en direkt dialog med dem.
Vilka formkrav finns för yttranden som lämnas in till 2 okt? Om flera hushåll står bakom ett gemensamt yttrande, kan man lista de deltagande personerna i en deltagarlista eller krävs fysiska namnteckningar? Vilka personuppgifter för deltagande personer krävs – räcker med namn eller krävs personnummer, adress, fastighetsbeteckning och kontaktuppgifter?
Svar: Det går bra med en lista på de personer som står bakom yttrandet. Det räcker med namn och kontaktuppgifter men om man vill kan man även ange adress.
Hur kommer dessa byggnader att se ut?
Svar: Samtliga visionsbilder på förslaget finns att studera på projektets webbsida.
Sidan uppdaterades: