Bild ovan: Ekudden, exempel på grupp av höga hus på en höjd. Området bygges 1958-1965. Det kompletterades med ytterligare två höghus med 14 våningar 2012.
Hämta dokumentet (PDF-dokument, 8,6 MB)
(Texten är en artikel ur Stadsbyggnadsnytt 1 2016.)
Att bygga högt är en tydlig trend i dagens stadsbyggande. Förslag om riktigt höga hus väcker också nästan utan undantag debatt.
I Stockholm är linjen att hålla igen höjdskalan inom stadskärnan (malmarna), men att lite längre ut tillåta byggnader som till och med kan bli högre än Kaknästornets 155 meter. Nu finns ett politiskt antaget dokument där Nacka kommun ger sin syn på ämnet: Förhållningssätt till höga hus i Nacka stad. Dokumentet ska framför allt underlätta arbetet för dem som arbetar med stadsbyggandet och bidra till att Nacka stad blir en bra helhet.
I dokumentet påpekar man att de flesta högre husen på västra Sicklaön, där Nacka stad ska växa fram, idag är placerade gruppvis i slänter eller på höjdpartier. De har som mest 16 våningar. Det ensamma tornhuset vid Forum är det högsta med sina 63 meter.
För att bringa ordning i vad man menar sätts gränsen för ett högt hus vid 12 våningar eller cirka 35 meter, i linje med europeisk standard. Hus på över 100 meter får kallas skyskrapor.
En rad för- och nackdelar med att bygga högt från den senaste tidens debatt tas upp i dokumentet.
Exempel på fördelar:
Och några av nackdelarna:
Slutsatsen blir att det finns ett antal områden inom Nacka stad där höga hus skulle kunna passa in och bli positiva inslag, men att flera aspekter måste värderas noga innan husen ritas in i detaljplanerna.
Översiktsplaneraren Henrik Svensson har varit med i jobbet med att ta fram dokumentet.
Varför skulle det vara positivt för Nacka att få höga hus i de här områdena?
– Jag tror att höga hus kan bidra till en varierad bebyggelse i Nacka stad och bli ett spännande inslag tillsammans med topografin och den generella 5-6-våningsskalan.
Vad avgör om det verkligen kommer att byggas höga hus i de lägena?
– Markägares och byggherrars intresse är en viktig parameter. Kommunen ska också känna sig övertygad om att de höga husen på varje enskild plats kommer att tillföra något till stadsbilden och till människorna som bor och verkar i Nacka stad.
Varför passar de inte på andra platser?
– Platserna är ju exempel på lämpliga platser efter att förhållningssättet har tillämpats och de är valda med hänsyn till siktlinjer, närhet till kollektivtrafik, kulturmiljön, topografin och är en del i flera stora stadsutvecklingsprojekt.
Får ni planerare in många förslag om höga hus – i mer eller mindre lämpliga lägen?
-Ja, det kommer in både lämpliga och mindre lämpliga förslag. Det finns en tendens att en markägare/byggherre tycker just att den egna tomten är "den bästa" att inrymma ett högt hus, men utan att ta hänsyn till helheten. Det är en av anledningarna till att förhållningssättet tagits fram.
Är det en ekonomisk fördel att bygga på höjden – för byggherrar och kanske även för kommunen?
-Det kan såklart vara ekonomiskt fördelaktigt för en byggherre att sälja lägenheter med fin utsikt, men man ska också komma ihåg att det kostar mer att bygga högt. Över 16 våningar finns brandkrav för hissar och annat som fördyrar ett husbygge. Om kommunen äger marken så kan vi förstås få in mer pengar om många kvadratmetrar möjliggörs på höjden i och med markanvisning till en byggherre. Dock kan parkering vara svårt att få till på små ytor.
En karta pekar ut nio områden där höga hus kan passa. Riktigt höga hus vill man alltså bara ha på tre platser (se punkterna ovan).
Sidan uppdaterades: