I samband med inflyttningen till boendet görs en undersökning av din hälsa. Syftet med den är att du ska få hälso- och sjukvård utifrån dina behov. Du får träffa läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Ditt hälsotillstånd ska undersökas minst en gång per år, eller oftare om det förändras. Du är alltid delaktig i de beslut som tas om vilken vård som du ska få. Även dina närstående kan vara delaktiga, om du så önskar.
Om du har frågor som rör sjukvård kan personalen på boendet hjälpa dig att få kontakt med läkare, sjuksköterska eller rehabiliteringspersonal. Du kan välja att lista dig hos den läkare som besöker boendet regelbundet eller behålla den husläkare du redan har. Det är dock ovanligt att husläkare gör hembesök på boendet. Om du vill kan närstående vara med på möten med vårdpersonal.
En läkare eller sjuksköterska gör en bedömning av ditt behov av medicinsk fotsjukvård. Det är ditt boende som bekostar fotsjukvården med bedömningen som grund. Vanlig sjukvård bekostas av dig själv. Du har också rätt till en årlig, kostnadsfri, munhälsobedömning. Du väljer själv vilken tandläkare och tandhygienist du vill gå till när du behöver tandvård och står själv för kostnaden.
Ditt boende har samma ansvar för din rehabilitering efter skada eller funktionsnedsättning som primärvården har för personer som bor hemma. Det betyder att rehabiliteringspersonalen på boendet gör en bedömning av vilka insatser du ska få, efter till exempel en fraktur.
Ditt boende ska arbeta med vardagsrehabilitering utifrån ditt behov, intresse och dina vanor. Ett exempel på vardagsrehabilitering är att träna på förflyttning. Det kan handla om att vara med i olika rehabiliteringsgrupper eller att du tränar med omsorgspersonal, fysioterapeut eller arbetsterapeut. Du ska få hjälp med vardagliga bestyr, men inte med det som du vill och kan göra själv. Det kan till exempel handla om att städa din lägenhet, duscha eller klippa naglarna. Eftersom dagsformen och ditt hälsotillstånd kan variera ska det finnas förståelse hos personalen för att du ibland orkar vissa saker, och ibland inte.
För att kalla på personalens hjälp kan du få ett trygghetslarm. När du larmar ska personalen svara så snabbt som möjligt.
Sidan uppdaterades: