Under året har antalet personer som söker hjälp på grund av våld i nära relationer ökat. Erika och Jonna har diskuterat om varför det är så, eftersom ingen som sökt hjälp har uttryckt en konkret koppling till pandemin.
- Om vi jämför med samma period förra året så ser vi en ökning, både vad gäller personer som blir placerade på skyddat boende och de som får en kvalificerad kontaktperson. Våld i nära relationer har också uppmärksammats i media vilket kan ha bidragit till att både de som är utsatta samt deras omgivning reagerar och påtalar behov av hjälp i högre utsträckning. Eller så är det så att det är fler som skulle sökt hjälp oavsett hur läget ser ut just nu, säger Erika.
- Vi har också sett att våldet har eskalerat och blivit grövre. Det kan ju bero på att det är fler som jobbar hemifrån eller har blivit permitterade. Tidigare kanske man hade en arbetsplats att gå till som blev en fristad, men om man jobbar hemifrån med en våldsutövare försvinner den möjligheten. Att vara hemma med en våldsutövare kan också göra att det blir tydligare att situationen är ohållbar och att man inte längre har något annat val än att lämna, både för sin egen säkerhet och eventuella barns säkerhet. Om man tidigare haft tankar på att lämna kan detta vara det som gör att man tar steget.
När man kontaktar socialtjänsten för hjälp ringer man på vardagar till Mottagningsgruppen och på kvällar och helger till Socialjouren. Erika och Jonna tar sedan över när det handlar om personer över 18 år.
Ärendena som kommer in kan till exempel vara en ansökan från den som blir utsatt eller en anmälan från anhöriga, grannar, polis eller andra professionella.
- När du ringer Mottagningsgruppen eller Socialjouren gör de en första bedömning. Om läget är akut kan du få skyddat boende samma dag, berättar Erika.
- Det kan också vara så att man ansöker om en kvalificerad kontaktperson. Ibland är det personer som ringer som blev utsatta för några år sedan, och nu är redo att bearbeta vad som hänt, säger Jonna.
En kvalificerad kontaktperson fungerar som en stödperson och anpassas efter den som behöver hjälp. Bland annat handlar det om att få emotionellt stöd för att kunna bearbeta det man varit med om beroende på var i livet som man befinner sig. Det handlar också om stöd kring säkerhetstänk och säkerhetsplaneringar. Många personer har också ett stort behov av praktiskt stöd eftersom de ofta har kontakt med många olika myndigheter, som förutom socialtjänst kan vara Försäkringskassan, Skatteverket, polis och rättsväsende, och hälso- och sjukvården.
Erika och Jonna berättar att många tycker att det verkar krångligt att ta kontakt med socialtjänsten
- Men vi försöker så snabbt som möjligt sätta in det stöd som behövs och vi är mycket noga med vilka kontaktvägar vi använder så att vi inte utsätter personen för mer risk, säger Jonna.
- Vi upplever att många varit nöjda med hjälpen som helhet. De har tyckt att det är betydelsefullt att prata med någon som kan mekanismerna, som har förståelse och som absolut inte är dömande. Dessutom har vi tystnadsplikt och det råder sekretess, berättar Erika.
Många känner oro för att barnen ska omhändertas om man söker hjälp, och våldsutövaren använder ofta det som hot. Men i de allra flesta fall blir det inte så, utan det inleds en utredning. Det görs för att barn påverkas mycket av att leva med våld, och kan vara i behov av egna stödinsatser.
I snitt går en kvinna tillbaka tre till fem gånger innan hon är redo att lämna för gott. Det är därför viktigt att veta att man får kontakta socialtjänsten hur många gånger man vill.
- Huvudsaken är att du tar kontakt med oss. Vi vill hjälpa dig till ett liv fritt från våld!
Sidan uppdaterades: