- I början av pandemin var det mycket oro både bland föräldrar och personal. Det var ju den tiden på året när många är sjuka, så många barn var hemma. Men det fanns också föräldrar som valde att ha friska barn hemma eftersom de var oroliga, berättar Åsa.
Smittrisken var inte det enda som personalen oroade sig över. Vad skulle hända med deras jobb om förskolan var tvungen att stänga?
- Eftersom jag är arbetsplatsombud för Kommunal så är jag informerad om vad som gäller. Det gjorde att jag kunde lugna genom att svara på frågor och ge information. Vi behövs ju verkligen i den här samhällskrisen. Om vi inte finns var ska då barnen vara som till exempel har föräldrar som arbetar inom sjukvården? Vi är beroende av varandra!
När det var dags att ställa om diskuterade personalen hur de skulle göra.
- Vi började med göra våra hygienrutiner ännu bättre. Sedan bad vi föräldrarna att hämta och lämna sina barn utomhus. Vi delade också upp barnen i mindre grupper. Sedan ordnade vi med fler undervisnings- och lekstationer utomhus. Eftersom vi köpt in nytt utematerial tycker också barnen att det är roligt att vara på gården. All utevistelse har faktiskt gjort att barnen mår bättre och är friskare nu.
Allt som går att göra inne går att göra ute
Åsa berättar att de har upptäckt att det faktiskt går att göra i princip allt som de brukar göra inne utomhus. De ritar, målar, läser och äter ute ibland. Till och med inskolningen av nya barn har fungerat, trots att de har en föräldraaktiv inskolning.
- Både vi och föräldrarna är positivt överraskade över att det gått så bra! Alla har också blivit mer kreativa och hittat nya lösningar, det är häftig!
Åsa berättar att en annan positiv konsekvens är att personalgruppen blivit mer sammansvetsad. De har kavlat upp ärmarna och hjälpts åt ännu mer nu än innan.
- Jag tycker att det känns som hela vårt samhälle hjälps åt på ett annat sätt nu, det har varit fint att se. Jag hoppas att alla försöker hålla kvar vid det även när pandemin är över.
Sidan uppdaterades: