Skolor, förskolor och fritidshem är skyldiga att bedriva en systematisk egenkontroll. Det är den verksamhetsansvarige (ytterst rektor eller förskolechef) som har ansvaret för att den fungerar. Formellt finns kravet på egenkontroll i miljöbalken och den förordning om egenkontroll som hör till lagen. Allmänna råd från i första hand Folkhälsomyndigheten förtydligar vad egenkontrollen behöver innehålla.
En självklar grund för att egenkontrollen ska fungera är kunskap. Det är nödvändigt att den verksamhetsansvarige och andra som ska ha en roll i arbetet känner till vad man är skyldig att göra. På områden där tillräcklig kompetens saknas på arbetsplatsen behöver man ha tillgång till utomstående experthjälp som kan kallas in vid behov.
Ansvar
Ansvarsfrågor är ett viktigt inslag i egenkontrollen. Det måste finnas en tydlig fördelning av ansvaret för olika delområden och arbetsuppgifter. Det kan till exempel innebära att ansvaret för städning är fördelat mellan lokalvårdare och pedagogisk personal och att ansvaret för drift och underhåll är tydligt fördelat mellan skolan/förskolan och fastighetsägaren. Det här blir särskilt viktigt när hyresförhållandena är "snåriga", exempelvis när en förskola finns i lokaler som kommunen hyr av enskild fastighetsägare. Då kan man behöva känna till vad kontrakt i flera steg säger.
Det ska också finnas rutiner om de kontakter som behöver fungera mellan personer med olika ansvarsområden.
Risker
En bra egenkontroll ska inte bara ta hand om faktiska problem, utan framför allt förebygga att de uppstår. Därför är det viktigt att man i verksamheten löpande bedömer vilka risker den innebär från miljö- och hälsosynpunkt. Till de viktigaste faktorerna som kan påverka hälsa och miljö negativt i skol- och förskolelokaler hör brister i ventilationen, otillräcklig städning, olämpliga material (på grund av till exempel innehåll av kemikalier), fukt, mögel, radon, buller, olämplig hantering av kemikalier och avfall.
Dokumentation
Skriftlig dokumentation är A och O i egenkontrollen. Den är bland annat en förutsättning för att ny personal och vikarier ska kunna se vad som gäller och själva kunna delta i förbättringsarbetet. Dokumentationen gör det också lättare att följa upp vad som gjorts. Det finns ett särskilt tydligt krav på att en aktuell förteckning ska finnas över alla kemiska produkter i verksamheten som kan innebära hälso- eller miljörisker.
Hur dokumentationen läggs upp får lov att variera – det viktiga är att den fyller sitt syfte på den enskilda arbetsplatsen.
Rutiner
För det löpande praktiska arbetet med egenkontroll behövs rutiner. De ska vara anpassade för den verksamhet som bedrivs, lokalernas förutsättningar och vilka risker för hälso- eller miljöpåverkan som kan uppkomma i verksamheten. Rutinerna ska vara skriftliga.
Exempel på vad det kan behövas rutiner för:
- Underhåll av lokaler, inredning och annan utrustning.
- Kontroll av ljudnivån.
- Trägolv och förvaring på hjul gör det lätt att hålla dammet borta.
- Städning – där det framgår var, hur, hur ofta och av vem städningen ska utföras.
- Regelbunden kontroll av ventilationen.
- Kontroll av normerna för hur många barn/elever som får vistas i olika rum, med tanke på ventilationens kapacitet.
- Se över och byt ut saker som kan innehålla skadliga kemikalier.
- Hygien och smittskydd.
- Säkerhetsrutiner för sannolika tillbud – t.ex. allergireaktion eller att en kvicksilverlampa går sönder.
- Hantering och förvaring av avfall och kemikalier.
- Hantering av klagomål.
Vägledning
Miljöenheten i 
Nacka har givit ut en 20-sidig broschyr som beskriver egenkontroll i skola, förskola och fritidshem mer utförligt och tar upp olika faktorer som kan påverka hälsan. Du kan hämta den här som pdf eller få den tryckt från miljöenheten.
Egenkontroll för hälsa och miljö
Folkhälsomyndighetens allmänna råd ska vara en grund för egenkontrollen. Det finns nu allmänna råd som gäller städning, buller inomhus, fukt och mikroorganismer, radon, ventilation och temperatur inomhus.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd
Miljöenheten har också tagit fram några enkla mallar för journalföring av klagomål, kemikalieförteckning och rapport om borttransport av farligt avfall som verksamheten kan anpassa till sina behov och använda.
Journal över klagomål (Word-dokument, 17 kB)
Kemikalieförteckning (Word-dokument, 19 kB)
Journal över borttransport av farligt avfall (Word-dokument, 19 kB)
Giftfria förskolor
I Nackas arbete med lokala miljömål ingår att förskolorna ska arbeta systematiskt för att skapa en giftfri miljö. Här kan du hämta en folder och en checklista som stöd i det arbetet.
Tillsynsbesök (inspektioner)
Miljöenheten arbetar löpande med tillsyn på förskolor och skolor. Vid miljöenhetens tillsynsbesök görs en utvärdering av hur egenkontrollen fungerar. Vanligtvis sitter vi först ner och går igenom dokumentationen i egenkontrollen och sedan gör vi en rundvandring i lokalerna för att titta på hur egenkontrollen ser ut att fungera i praktiken.
Avgifter
Miljöenheten tar ut en avgift vid handläggning av en anmälan och vid tillsyn av lokaler för barnomsorg och undervisning. För anmälan gäller en fast avgift. Avgiften ska betalas av den som planerar att starta verksamheten.
Utbildningsverksamheter betalar en årlig avgift för miljöenhetens tillsyn. Den bygger på en inklassning utifrån verksamhetstyp och storlek. Miljöenheten gör sedan en erfarenhetsbedömning i samband med tillsynsbesöken. Det som bedöms är bl.a. rutinerna för egenkontroll. Bedömningen kan leda till att den årliga tillsynsavgiften sänks. Tidigare betalade undervisningsverksamheter per timme. Syftet med förändringen är att tillsynen ska bidra mer till förbättringar i inomhusmiljön i skolorna och förskolorna.
Vad betalar du för?
Grunderna för hur avgiften ska tas ut finns i en taxa som kommunfullmäktige antagit. Utifrån taxans uppdelning i olika typer av verksamhet fattar miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslut om hur enskilda verksamheter ska klassas. Läs mer i miljötaxa.
Om du har frågor om avgifterna är du välkommen att kontakta miljöenhetens handläggare.
Sidan uppdaterades: