En gemensamhetsanläggning bildas av lantmäterimyndigheten. Ofta förvaltas anläggningen av en samfällighetsförening. Vid förvaltning av gemensamhetsanläggningar är ni bundna av det anläggningsbeslut som finns.
Man får inte göra avsteg från det anläggningsbeslut som finns, till exempel genom beslut på styrelsemöte eller årsstämma i samfällighetsföreningen.
Det behöver tydligt framgå i anläggningsbeslutet att laddstolpar, eller motsvarande teknisk funktion är en del av gemensamhetsanläggningens ändamål, för att utbyggnad av laddinfrastruktur ska vara tillåten. Behöver ni stöd i att tolka ert anläggningsbeslut för att veta vad som ingår i gemensamhetsanläggningen så hänvisar vi till den privata marknaden (rådgivare/ombud).
Vill samfällighetsföreningen ändra på det anläggningsbeslut som finns, för att till exempel lägga till nya ändamål, behöver ni ansöka om omprövning av gemensamhetsanläggningen.
Ett tidigare fattat anläggningsbeslut ändras genom en lantmäteriförrättning. För att ansöka om omprövning räcker det att ägarna av minst en av fastigheterna som ingår i gemensamhetsanläggningen, skriver under ansökan.
De som ansöker ska känna till att man tar en ekonomisk risk, då det är de som står för den uppkomna förrättningskostnaden om ärendet ställs in eller om ansökan återkallas. Av det skälet är det bra om så många som möjligt undertecknar ansökan.
Efter beslut på föreningsstämma har en samfällighetsförening rätt att ansöka om omprövning av en gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar.
Läs mer och ansök om förrättning här.
Lantmäterimyndigheten prövar både juridiska, tekniska och ekonomiska frågor. Vad gäller den juridiska prövningen så behöver villkor i anläggningslagen vara uppfyllda för att omprövning ska kunna ske. Är inte ägarna av alla fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen överens om att laddstolpar ska installeras, kan man i vissa fall genomföra omprövningen ändå. I de tekniska frågorna ingår klargörande av vad anläggningen består av och hur den fungerar. Ekonomiska frågor kan vara kostnad för ny anläggning och lantmäteriförrättningen samt ersättning mellan fastighetsägare.
Samfällighetsföreningen har rätt att skicka in ansökan efter beslut på stämma, men representerar inte fastighetsägarna i förrättningen. Alla ägare av de fastigheter som påverkas av åtgärden har rätt att tycka till, och är någon missnöjd med de beslut som tas kan dessa överklagas till domstol. Lantmäterimyndigheten håller normalt sammanträde där det finns möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter.
En lantmäteriförrättning debiteras på löpande räkning. Den taxa som gäller nu är vanligen 1600 kronor/timme. Varje förrättning är unik och kostnaden påverkas av hur många delägare det är, om man är överens eller inte samt hur tydligt underlag lantmäterimyndigheten får in.
En grov uppskattning är cirka 1 500 – 5 000 kronor/fastighet om det är många berörda fastigheter. Om det är få berörda fastigheter är det sannolikt att kostnaden per fastighet blir högre, kanske 5 000 – 10 000 kronor/fastighet.
En omprövning kan i normalfall inte kan ske till en lägre kostnad än 80 000 kronor. Jämförelsevis kan en avstyckning av en villatomt kosta cirka 75 000 kronor.
Om lantmäterimyndigheten beslutar om omprövning fördelas kostnaden på alla som har nytta av anläggningen.
Handläggningstiden påverkas bland annat av hur de fastighetsägare som är berörda av förrättningen agerar i processen, hur många olika yrkanden som finns att pröva och hur bra underlag som kommer in. Inför en ansökan till lantmäterimyndigheten är det bra om ni inom föreningen har diskuterat ny laddinfrastruktur, till exempel hur många parkeringsplatser med laddstolpar ni vill ha och den tekniska lösningen.
En uppskattad handläggningstid för den här typen av ärenden är cirka 5–10 månader.
Prövningen sker i huvudsak enligt samma villkor som vid omprövning.
Ansökan måste undertecknas av ägarna till en eller flera fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningen.
Här finns information om ansökan till lantmäterimyndigheten, Nacka kommun.
En samfällighetsförening kan förvalta flera gemensamhetsanläggningar, även om det inte är samma fastigheter som ingår i de olika gemensamhetsanläggningarna. Ibland finns en befintlig samfällighetsförening som kan förvalta även den nya gemensamhetsanläggningen. Om det inte finns en lämplig befintlig samfällighetsförening, kan en ny förening bildas i samband med att gemensamhetsanläggningen bildas.
Detta är generella svar kring laddstolpar i samfälligheter. Önskar ni rådgivning som är inriktad på just er gemensamhetsanläggning är ni välkomna att boka tid hos lantmäterimyndigheten på fastighetsbildning@nacka.se eller 08-718 78 66. Rådgivning kostar 1 000 kronor/timme, exklusive moms.
Laddstolpar i gemensamhetsanläggningar är ett relativt nytt område där det ännu inte finns så många vägledande rättsfall.
Nedan är information om några domar som finns, både omprövning av gemensamhetsanläggning genom lantmäteriförrättning samt samfällighetsföreningars beslut på föreningsstämma.
Lantmäterimyndigheten tog beslut om att ompröva en gemensamhetsanläggning. Omprövningen avsåg utökning av anläggningens innehåll till att även omfatta laddning av elfordon. Anläggningen skulle enligt beslutet bland annat bestå av laddpunkter vid föreningens samtliga 59 parkeringsplatser. Förrättningen överklagades av en fastighetsägare som i stället ville att domstolen skulle besluta om 30 stycken laddplatser. Domstolen avslog överklagandet och anslöt sig helt och hållet till lantmäterimyndighetens bedömning, som i förrättningen jämfört huvudyrkandet om 59 stycken platser med alternativyrkandet om 30 stycken platser. Myndigheten kom bland annat fram till att merkostnaden för 59 stycken platser var motiverad med hänsyn till fastighetsvärden, bidrag från Naturvårdsverket och framtida diffusa omprövnings-/etapproblematik. Dessutom görs bedömningen att huvudyrkandet medför en sådan ringa ökning av kostnaden mot vad åtgärden underlättar i form av framtida tillbyggnad/nyttjande.
I målet har domstolen prövat en föreningsstämmas beslut att installera laddstolpar. Det vill säga om installation av laddstolpar ryms inom eller går emot gemensamhetsanläggningens ändamål.
Samfällighetsförening förvaltar en gemensamhetsanläggning som tillkom vid en anläggningsförrättning år 1981 och som består av bland annat gator, garage, parkeringsdäck, parkeringsytor, samt el- och teleanläggningar. Vid föreningsstämman 2019 fattades beslut om att genomföra en modernisering av elnätet i garagen och att installera laddstationer i vart och ett av de 95 garagen. Beslutet upphävdes efter att ha klandrats av ett flertal medlemmar. Mark- och miljödomstolen konstaterade att installation av laddstationer inte kunde rymmas inom ändamålen el- och teleanläggningar eller garage i anläggningsbeslutet.
I målet har domstolen prövat en föreningsstämmas beslut att installera laddmoduler (i form av lastväxlar) vid elcentraler för att möjliggöra för fastighetsägarna att på egen bekostnad installera egna laddboxar. Det vill säga, om installation av laddmoduler ryms inom eller går emot gemensamhetsanläggningens ändamål.
Samfällighetsföreningen bildades i samband med en anläggningsförrättning 1975. Anläggningen består enligt anläggningsbeslutet av bland annat garagebyggnader, parkeringsplatser, elledningar med centraler samt belysning och elkraft i garagen. Vid föreningsstämma år 2020 fattade stämman beslut om att skapa en möjlighet att ladda elfordon vid garageplatserna genom installering av laddmoduler vid befintliga elcentraler. Beslutet klandrades med motivering att det inte är nödvändigt att tillföra anläggningen laddmoduler för att uppfylla gemensamhetsanläggningens ursprungliga syfte.
Domen avser laddmoduler som monteras i elcentralen och är en sorts säkerhetsanordning i form av en lastväxel som säkerställer att elnätet inte överbelastas vid användning av elen till bland annat elbilsladdning. Att vid behov installera en laddmodul i en elcentral, bör betraktas som ett naturligt led i förvaltningen av den befintliga anläggningen. Det av föreningsstämman fattade beslutet kan därför inte anses strida mot föreningens ändamål.
I sin dom angav Mark- och miljööverdomstolen att ”Det klandrade stämmobeslutet innebär att samfällighetsföreningen, vid behov, får installera laddmoduler i de elcentraler som finns vid respektive garagelänga, totalt elva stycken. Detta ska möjliggöra för medlemmarna att på egen bekostnad installera laddboxar för elbilsladdning vid sina respektive garageplatser och då även betala en engångsavgift för att få tillgång till laddning som i förlängningen ska täcka samfällighetens kostnad för laddmodulerna. En laddmodul är en styrenhet som känner av det totala effektuttaget och fördelar elen mellan olika uttag för att säkerställa att säkringar och ledningar klarar effektuttaget.” Vidare skrev Mark- och miljööverdomstolen ”att installera laddmoduler, en form av säkerhetsanordning i form av en lastväxel som säkerställer att elnätet inte överbelastas vid användning av elen till bland annat elbilsladdning, är en uppdatering av en teknisk utrustning.”
Målet avsåg laddmoduler (som sätts i elcentralen), inte laddboxar eller laddstolpar. Det är inte laddboxar som prövas utan en uppgradering av elsystemet som gör att kapaciteten ökar och blir säkrare, och som då kan rymmas inom det befintliga anläggningsbeslutet.
Man kan alltså inte säga att domen säger att laddboxar eller laddstolpar ryms inom det befintliga ändamålet. För att säkerställa att elsystemet kan användas för elbilsladdning utan att överbelastas har föreningen enligt domen mandat att installera laddmodulerna.
Sidan uppdaterades: