Vanliga frågor

Matavfall är sådant som blir över när du har lagat mat eller ätit. Skal, ben, kärnor, kaffesump och äggskal är exempel på oundvikligt matavfall. Övrigt matavfall såsom matrester och mögligt bröd eller frukt är exempel på onödigt matavfall, eller matsvinn. Matsvinn är alltså sådant som under rätt omständigheter hade kunnat ätas upp.

I matavfallspåsen kan du lägga:

• skal från frukt, grönsaker, nötter och skaldjur,
• kärnor från frukt och grönsaker,
• kött-, fisk- och kycklingben,
• kaffesump, tepåsar och filter,
• äggskal,
• ofärgat hushållspapper,
• även råa och tillagade matrester går bra, men tänk på att försöka minska på matsvinnet!

Upp till 4 enbostadshushåll kan dela matavfallskärl. Även restavfallskärl kan delas mellan grannar. Kontakta kundservice för mer information.

Matavfallspåsarna rymmer ca 7 liter matavfall och är av papper, vilket är en förnybar råvara. Pappret är våtförstärkt och släpper igenom vattenånga men inte vattendroppar.

Plast- eller majsstärkelsepåsar får inte användas till matavfallet. Materialet gör det svårare att återvinna matavfallet och skapar problem i anläggningen. Sätt inte en plastpåse varken i eller runt papperspåsen, det förstör ventilationen och papperspåsen blir blöt och går sönder.

Påshållaren ska användas för att lufta påsen vilket gör att fukten från matavfallet avdunstar. Om påsen ställs i en tät behållare ventileras den inte och påsen blir då blöt och går sönder. Montera påshållaren på insidan av köksluckan under diskbänken, eller där det passar.
Påshållaren har måtten: bredd 255 mm, djup 197 mm, höjd 280 mm.

Enligt nationell lagstiftning är det obligatoriskt för alla hushåll och verksamheter att sortera matavfall från 1 januari 2024. Nacka kommun har fått dispens från kravet på obligatorisk matavfallsinsamling under 2 år och därmed gäller detta inte förrän från 1 januari 2026 i Nacka.

Här kan du läsa mer om vad som gäller och vad det innebär för dig.

Matavfallet ska inte lukta mer än när man lägger allt blandat i en soppåse. Det finns dock en risk att matavfallskärlet blir kladdigt lättare. Rengör därför kärlet regelbundet och lägg inte för blött avfall i kärlet. För att minska risken för flugor är ett tips att hälla lite ättika på kärlets kant. Det är också bra att skölja skaldjursrester och låta dem rinna av innan de läggs i kärlet, för att minska lukten.

Det går bra att lägga fallfrukt i matavfallskärlet. Tänk dock på följande: lägg gärna frukten i matavfallspåsar för att hålla kärlet fräscht (rengör annars oftare), sprid ut mängden fallfrukt mellan tömningarna - är kärlet för tungt kan det gå sönder vid tömning. Max en påse med fallfrukt per tömning.

Du vet väl att du även kan även lämna fallfrukt till kretsloppscentralerna!

Vid tömning får kärlen av arbetsmiljöskäl inte vara för tunga. För att undvika detta rekommenderas att kärlen endast fylls till cirka 75-80 procent.

Om du vill byta storlek på ditt gröna kärl kontaktar du kundservice på telefon 08-718 90 00.

Matavfallet hämtas av en entreprenör som handlas upp av Nacka vatten och avfall. I områden med enbostadshus töms matavfallet och restavfallet i samma bil, men i två olika fack. Ställ därför det bruna kärlet på samma sätt som det gröna inför tömning.

Det matavfall som samlas in i Nacka omvandlas till biogas och biogödsel. Läs gärna mer på sidan om mål och miljönytta.

Alla hushåll och verksamheter får sortera matavfall. En del förutsättningar behöver vara uppfyllda, t.ex. att det finns plats för matavfallskärl i soprummet. Läs mer under respektive anmälningssida:

• Enbostadshus
• Flerbostadshus
• Verksamhet

Nya påsar kan hämtas här eller beställas via detta formulär. Du kan även beställa påsar via kundservice, 08-718 90 00.

Du som bor i enbostadshus kan även enkelt beställa en påsbunt genom att klämma fast en tom matavfallspåse i locket på matavfallskärlet vid tömning.

Matavfallspåsen kan påverkas av luftfuktigheten. Upplever du att påsen känns spröd och lätt går sönder när du försöker vika kanten, spraya lite vatten på den med en blomspruta. Fungerar inte påsarna alls kan du gärna beställa eller hämta nya. Läs mer om påsen här.

Behov av att bilda gemensamhetsanläggning

I vissa typer av bebyggelse, generellt olika typer av radhus eller liknande, finns ett behov av gemensamma platser eller behållare för avfall vilket ofta hanteras genom en gemensamhetsanläggning eller samfällighet. För boende i samfälligheter som har gemensamma anordningar för avfallshantering eller som har egna behållare idag men behöver gemensamma lösningar för sin avfallshantering för att kunna ordna utrymmen för sortering av förpackningar och matavfall gäller särskilda förutsättningar. Beroende på hur avfallshanteringen är löst idag och hur de gemensamma ytorna och utrymmena i området är reglerade sedan tidigare kan olika typer av anläggningsförrättning behövas för att bilda gemensamhetsanläggningar genom så kallad lantmäteriförrättning.

Kommunal lantmäterimyndighet i Nacka

I Nacka finns en kommunal lantmäterimyndighet dit alla som bor eller verkar i Nacka kan vända sig med frågor om olika typer av fastighetsbildning. De har samlat information om hur det fungerar på sin webbplats.

Några steg på vägen för er som behöver ordna gemensamma lösningar för er avfallshantering

1. Ta reda på vad som gäller i just ditt område. Börja med att ta fram era dokument och stadgar själva, det spar tid och pengar ni kontakten med kommunen. Om ni inte hittar era dokument så kan ni be Stadsbyggnadsservice på kommunen om hjälp.
2. Prata ihop er i området om hur ni vill göra så att ni är överens innan kommunen kontaktas. Behöver ni ha möten i området för att veta vad de boende vill så ha det först.
3. Lantmäterimyndigheten i Nacka kommun svarar på kortare frågor, vid längre konsultation innan en ansökan skickas utgår timpris. Vilka förändringar som kan behöva göras beror på hur området är reglerat sedan tidigare, därför kan inga generella råd ges utan varje enskilt fall måste bedömas.

Är det inte dyrt att göra en så kallad lantmäteriförrättning?

Om det finns en befintlig gemensamhetsanläggning (fast inte för avfallsändamål) så kan det gå ganska snabbt, ca 5 månader från ansökan till handläggning påbörjas, sen 1-2 månader innan det är klart om den som söker har förberett sig och vet vad de vill. Har ni förberett er, har en färdig överenskommelse där det exempelvis är utpekat vilket område som ska nyttjas, att markägaren medgivit nyttjandet och vilken ersättning som ska utgå för marknyttjandet blir kostnaden för lantmäteriförrättningen oftast betydligt lägre än om dessa frågor behöver utredas inom förrättningens ram. Kostnaden delas per fastighet och priset för var och en varierar således beroende på antalet fastigheter i samfälligheten.

Ett tips kring ersättning till markägaren

En ersättning utgår i normalfallet till markägaren för upplåtelsen av den nödvändiga utrymmet. Ofta ägs den gemensamma marken av alla de som har del i samfälligheten. Om det är så innebär det att pengarna går runt och att andelsägarna betalar till sig själva. Tecknar alla en överenskommelse om att ingen ersättning ska utgå utgår ett moment ur förrättningen vilket gör att förrättningen går snabbare och därmed också att förrättningskostnaderna minskar.

Tidigare har matavfallsinsamlingen varit avgiftsfri men i takt med ökat antal matavfallsabonnenter ökar även kostnaderna för insamlingssystemet. En avgift om 5 kr per tömning har införts dels för att spegla kostnaderna för systemet, dels för att öka förståelsen för problematiken kring matsvinn.

Varje år slänger vi ca 19 kilo ätbar mat per person i soporna. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid. Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3 000-6 000 kr per år på att minska sitt svinn. Svinnet kostar även för miljön. Att producera mat ger bland annat upphov till växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar till övergödning. Allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska svinnet är därför att göra en insats för miljön. Med avgiften om 5 kr per tömning synliggör vi matsvinnet och tar ett ansvar för vår gemensamma livsmiljö.

Tömningsavgiften för restavfall är oförändrad för de som matavfallssorterar.

Enbostadshus har behovstömning av både restavfall och matavfall och möjlighet till tömning som mest varje vecka. Det innebär att man kan ställa ut kärlen vid behov, på tömningsdagen. Vi rekommenderar att matavfallskärlet ställs ut ofta för att minska risken för att matavfallet börjar brytas ner med fukt och lukt som följd.

För att undvika fastfrysning kan någon eller några tomma matavfallspåsar läggas i kärlets botten. Ställ gärna matavfallspåsen ute en stund så att den fryser innan den läggs i kärlet. Skaka på kärlet innan tömningen och peta loss fastfrusna påsar, detta är fastighetsägarens ansvar.

Kärlet som används till matavfallsinsamlingen rymmer 140 liter. Måtten är bredd 480 mm, djup 543 mm, höjd 1 065 mm.