Frågor och svar textil

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

I Nacka har vi samarbete med tre frivilligotganisationer som hanterar all inlämnad textil i en ström, både hel och trasig. Utöver att lämna in textilen för återanvändning vid återvinningscentraler, återvinningsstationer eller i gatumiljö kan du också lämna textilier direkt över disk hos din närmsta second hand butik.

Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall.

Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.

När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent. 

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år (källa: Naturvårdsverket). Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent. Siffror från Nacka visar att 6,7 kg kastas i restavfallet per person och år varav ungefär en tredjedel skulle kunna gå att återanvända.

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

I detta stycke ges några klargörande exempel på vad som anses vara kommunalt avfall och verksamhetsavfall.

- När det i en verksamhet uppstår enstaka trasiga gardiner eller mattor i exempelvis fikarummet, så är det ett kommunalt avfall som kommunen har insamlingsvansvaret för. Om det däremot handlar om större, enahanda flöden av textilavfall, är Avfall Sveriges bedömning att avfallet inte utgör kommunalt avfall.

- När det i en verksamhet sporadiskt uppstår en mindre mängd arbetskläder, som den avser att göra sig av med, så är det ett kommunalt avfall och kommunen har insamlingsansvaret. Om det däremot handlar om större, enahanda flöden av textilavfall, är Avfall Sveriges bedömning att avfallet inte utgör kommunalt avfall.

- När det inom hälso- och sjukvården uppstår trasiga arbetskläder som utgör en del av sjukvårdsverksamheten (18-kod enligt bilaga 3, avfallsförordningen) så utgör avfallet annat avfall än kommunalt avfall och kommunen har inget insamlings- eller behandlingsansvar för avfallet.

- När det från hotell- eller tvätteriverksamhet uppkommer stora mängder
textilavfall i form av ex. sängkläder och handdukar/duschlakan (d.v.s. större enahanda flöde), så utgör avfallet annat avfall än kommunalt avfall, som kommunen inte ansvarar för.

- När det vid renovering av verksamhetslokaler uppkommer stora mängder textilavfall, så kan det bedömas som ett verksamhetsavfall som kommunen inte ansvarar för.

- När textilavfall uppkommer i en klädbutik (detaljhandel) med nyproducerad textil, eller i en second hand-butik (även det detaljhandel) med insamlade textilgåvor, så är det ett kommunalt avfall och kommunen har insamlingsansvaret.

- När textil på ett centrallager eller en sorteringsanläggning (grossistverksamheter) bedöms vara textilavfall, så är det annat avfall än kommunalt avfall som kommunen inte ansvarar för

I Nacka samlas all textil in i ett blandat flöde, dvs man lämnar hela och trasiga textilier i samma behållare, även exempelvis kläder från Shein och Temu. Undantaget är blöta, mögliga eller uppenbart kontaminerade textilier som lämnas som brännbart på kretsloppscentralen.

Det insamlade materialet hanteras i Nacka av tre återbruksorganisationer som Nacka vatten och avfall har skrivit avtal med, Myrorna, Human Bridge eller Artikel2. De ska sortera den inkomna textilien enligt gällande lagstiftning.

Produkter som beställs från dropshippingföretag, eller från aktörer vars affärsmodell på flera sätt liknar dropshipping, kan innehålla högre halter av kemikalier än vad som är tillåtet i EU. Produkterna är inte kontrollerade och godkända i enlighet med Reach, som är EU:s kemikalielagstiftning för att skydda människor och miljö från farliga kemikalier. Det innebär att dessa produkter när de lämnas som avfall kan klassas som farligt avfall och därmed ska hanteras som farligt avfall. Det är våra avtalade återbruksorganisationer som har till uppgift att hantera det insamlade textilavfallet enligt lagstiftningen. Det innebär att de kan behöva sortera ut delar av textilavfallet som farligt avfall.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.

Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall.

Kommunerna inväntar också utformningen av ett framtida producentansvar.

Insamling av textil finns på samtliga kretsloppscentraler i Nacka, samt vid återvinningsstationer och ytterligare singelbehållare på totalt 56 olika platser i Nacka. Från och med den 1 januari 2025 ska alla textilier, både trasig och hel, som inte längre används sorteras ut och lämnas på dessa platser i en väl försluten påse. I Nacka finns tre avtalade mottagare som säkerställer att det insamlade materialet hanteras så hållbart som möjligt, i första hand för återbruk.