Frågor och svar textil

Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall.

Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år (källa: Naturvårdsverket). Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.

När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent. 

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent. Siffror från Nacka visar att 6,7 kg kastas i restavfallet per person och år varav ungefär en tredjedel skulle kunna gå att återanvända.

För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.

Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall.

Kommunerna inväntar också utformningen av ett framtida producentansvar.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

I Nacka har vi samarbete med tre frivilligotganisationer som hanterar all inlämnad textil i en ström, både hel och trasig. Utöver att lämna in textilen för återanvändning vid återvinningscentraler, återvinningsstationer eller i gatumiljö kan du också lämna textilier direkt över disk hos din närmsta second hand butik.

Insamling av textil finns på samtliga kretsloppscentraler i Nacka, samt vid återvinningsstationer och ytterligare singelbehållare på totalt 56 olika platser i Nacka. Från och med den 1 januari 2025 ska alla textilier, både trasig och hel, som inte längre används sorteras ut och lämnas på dessa platser i en väl försluten påse. I Nacka finns tre avtalade mottagare som säkerställer att det insamlade materialet hanteras så hållbart som möjligt, i första hand för återbruk.