Rutiner vid sjukfrånvaro

På varje arbetsplats ska det finnas skriftliga och väl förankrade rutiner för sjukanmälan.

Sjukdag 1

Medarbetaren ska anmäla sjukfrånvaro direkt till sin chef eller till den person som chefen angivit.

Sjukdag 2-7

Chefen tar kontakt med medarbetaren senast den andra sjukdagen. Syftet med samtalet är omsorg om medarbetaren och personalplanering samt att utreda behov av rehabiliterande åtgärder.

Vid akut stressrelaterad problematik, kontakta HR och företagshälsovården samma dag eller senast dagen efter för att boka in tidiga insatser och professionellt stöd. Nacka kommun har ett dedikerat team med sjuksköterskor på Feelgood för att undvika långa telefonköer och väntetider. Dessa nås via tfn: 010-810 92 10.

Informera alltid medarbetaren om Personalstöd - ditt stöd i vardagen. Det är en tjänst där medarbetaren kan få stöd oavsett om orsaken är arbetsrelaterad eller av privat natur i psykologiska, sociala, juridiska och ekonomiska frågor. Personalstödet är tillgängligt dygnet runt och du hittar kontaktinformation här.

Vid de fall medarbetaren redan har kontakt med vårdcentralen och en rehabiliteringskoordinator bör chefen initiera ett möte med trepartssamtal.

Chefen prövar även rätten till sjuklön genom bedömning av medarbetarens arbetsförmåga. Sjuklön betalas till medarbetaren endast om denne har rätt till det.

Sjukdag 8

Från och med sjukdag 8 (kalenderdag) ska medarbetaren styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg. Chefen, eller av denne utsedd person, bevakar att fullständigt läkarintyg kommer in. Det är av yttersta vikt att chefen alltid tar del av den information som finns i läkarintyget. Chefen ansvarar för kontakten med medarbetaren för att vid behov göra fortsatt planering.

Undersök om det i läkarintyget finns en utsedd rehabiliteringskoordinator för medarbetaren. Om så är fallet bör denne kontaktas och vid behov bokas ett rehabiliteringsmöte in tillsammans med medarbetaren.

Om medarbetaren blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod har avslutats, så räknas dagarna ihop till en och samma sjuklöneperiod. Det gäller oavsett om medarbetaren insjuknar i samma sjukdom eller i något annat.

Bedömning av rätten till sjuklön

Under de första 14 dagarna i en sjukperiod är det chefen som prövar rätten till sjuklön.

Arbetsgivaren är bara skyldig att betala ut sjuklön från och med den åttonde dagen om medarbetaren styrker med läkarintyg att arbetsförmågan är nedsatt. Om ett läkarintyg inte innehåller tillräckliga uppgifter för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom behöver arbetsgivaren inte acceptera läkarintyget. Det är arbetstagaren som ska styrka arbetsförmågans nedsättning. Vid tveksamheter i bedömning av rätten till sjuklön tar chef kontakt med HR.

Arbetsgivaren betalar ut sjuklön bara när medarbetaren har en sjukdom eller ett medicinskt tillstånd som är jämställt med en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Nedsatt arbetsförmåga av andra skäl ger inte rätt till sjuklön. Ingen sjuklön utgår för sociala problem eller generella livsproblem.

En sjukdom kan påverka arbetsförmågan i vissa arbetsuppgifter, samtidigt som det går bra att utföra andra arbetsuppgifter trots sjukdomen. Ett brutet ben kan till exempel innebära hel arbetsoförmåga i ett rörligt arbete, men inte i ett stillasittande. Läkarintyget är ett underlag för bedömning och ger inte medarbetaren automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning.

Högriskskydd
En medarbetare kan ansöka om s.k. särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan för en sjukdom som enligt medicinsk dokumentation kan bedömas medföra risk för tio eller fler sjukfall under ett år. Ett beslut om högriskskydd innebär att medarbetaren slipper karensavdrag och att arbetsgivaren får ersättning för sina sjuklönekostnader.

Läs mer om sjuklön och högriskskydd i information från Försäkringskassan.

Fullständigt läkarintyg

Funktionsnedsättning
Under punkt 5 i läkarintyget beskriver läkaren vilken funktion som är nedsatt på grund av sjukdom och vilka observationer som har gjorts. I läkarintyget måste finnas en tydlig beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som har observerats vid undersökning eller vid utredning och en gradering av omfattningen så långt det är möjligt.

Aktivitetsbegränsning
Under punkt 6 beskriver läkaren diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser, dvs. vilka aktivitetsbegränsningar som finns och hur de påverkar arbetsförmågan. I läkarintyget måste ges konkreta exempel på aktivitetsbegränsningar i förhållande till personens specifika arbetsuppgifter.

Mer information från Försäkringskassan om vad läkarintyget ska innehålla.

Öppenhet förenklar rehabiliteringen. Dock har medarbetaren, om denne så vill, rätt att dölja sin diagnos (punkt 4).