Som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, vidta åtgärder och kontrollera genomförda åtgärder.
Undersökning, risk-/konsekvensbedömning ska genomföras inför planerade förändringar i verksamheten, regelbundet och vid behov samt om ett tillbud/arbetsolycka har inträffat.
1. UNDERSÖKA
Det är viktigt att skapa tillfällen för att granska arbetsmiljön. Ta hjälp av metoder så som samtal (t ex utvecklingssamtal, hälsosamtal vid upprepad sjukfrånvaro, avslutningssamtal), möten (t ex APT och SAMK), medarbetarenkäter, arbetsmiljöronder, rapporter och statistik över sjukfrånvaro, arbetad tid, personalomsättning, tillbud och arbetsskador. Underskatta inte dagliga enskilda samtal med medarbetarna. Ibland krävs dock mätningar eller medicinska tekniska kontroller.
2. RISK-/KONSEKVENSBEDÖMA
När en undersökning/kartläggning av arbetsmiljön genomförs ska samtidigt eventuella risker och brister identifieras och bedömas. En riskbedömning innebär att följande frågor ställs:
- Hur troligt är det att något ska hända?
- Vilka arbetsmoment medför särskilt stora risker?
- Kan flera medarbetare utsättas för riskerna?
- Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna?
- Vilken ohälsa eller olycka kan uppstå på kort respektive lång sikt om inte bristen/risken undanröjs?
Med hjälp av en s k riskmatris kan en riskuppskattning göras utifrån:
- å ena sidan konsekvens/allvarlighetsgrad och
- å andra sidan sannolikhet
...och där den sammanvägda risken (utifrån konsekvens/allvarlighetsgrad och sannolikhet) då kan bedömas som antingen hög, medel eller låg.
Exempel på riskkällor:
- Ensidigt och upprepat arbete
- Tunga lyft
- Olämpliga arbetsställningar
- Buller
- Trasig arbetsutrustning
- Våldsbenägna personer
- För stor/liten arbetsmängd
- För svåra/lätta arbetsuppgifter
- Otydligt uppdrag/roll
- Tidspress
- Nattarbete
Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter kan vara till stor hjälp i arbetet med att identifiera och analysera risker inom olika arbetsområden. Alla risker kanske inte kan undvikas helt och måste hanteras på annat sätt. Arbetsgivaren är skyldig att se till att medarbetarna har den kunskap och utbildning som behövs för att undvika de risker som kan vara förbundna med arbetet. Vid särskilt riskfyllda arbetssituationer ska det finnas skriftliga instruktioner och personlig skyddsutrustning. Det kan också handla om att ge extra stöd och handledning.
Riskbedömningar ska vara skriftliga och ta upp allvarliga risker såväl som mindre allvarliga. De brister som enkelt går att åtgärda bör omedelbart åtgärdas. Detta ska ske fortlöpande. Det som inte går att åtgärda inom ett par dagar ska skrivas in i en handlingsplan.
Konsekvensbedömning inför planerade förändringar i verksamheten
En riskbedömning som görs när ändringar i verksamheten planeras kallas konsekvensbedömning.För att motverka att risker byggs in i systemet är det viktigt att redan på planeringsstadiet bedöma om planerade ändringar i verksamheten kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Att genomföra en konsekvensbedömning motsvarar arbetet med att göra en riskanalys med efterföljande handlingsplan men med den skillnaden att det blir utifrån ett antaget framtida händelseförlopp.
Arbetsmiljöverket kräver att konsekvensbeskrivningen ska göras under planeringsfasen - innan förändringen har genomförts. Den ska vara skriftlig och innehålla följande uppgifter:
- Vilka ändringar som ska genomföras
- Var ändringarna ska genomföras
- Vilka arbetsgrupper som påverkas
- Vilka risker för ohälsa som dessa arbetstagare kan komma att utsättas för ur fysiskt, psykiskt och socialt hänseende
Om egen kompetens saknas för att genomföra risk-/konsekvensbedömning ska extern hjälp anlitas t ex genom företagshälsa. Berörda arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka.
Till mallar för riskbedömning/handlingsplan
3 & 4: ÅTGÄRDA OCH KONTROLLERA
Åtgärder som inte direkt kan vidtas efter en riskbedömning ska föras in i en skriftlig handlingsplan. En handlingsplan ska innehålla följande uppgifter:
- Åtgärder
- När åtgärderna ska vara genomförda
- Vem som ska se till att de genomförs
- Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder görs regelbundet på t ex APT och i SAMK. Det är naturligt att använda handlingsplanen vid dessa uppföljningar. En gång om året ska också en större uppföljning av hela det systematiska arbetsmiljöarbetet göras i SAMK. Chefen ansvarar för att detta görs och att skyddsombudet deltar i arbetet.
Handlingsplanerna är viktiga planerings- och arbetsunderlag för resultatenheternas arbetsmiljöarbete. Vid mer omfattande eller kostnadskrävande arbetsmiljöåtgärder kan åtgärden behöva införas i nästa års handlingsplan. Om det är en omfattande åtgärd bör den föregås av en konsekvensbedömning. De olika resultatenheternas handlingsplaner kan visa på brister som är av övergripande karaktär och behov av gemensamma insatser kan behövas. Detta dokumenteras i en övergripande handlingsplan inom aktuell verksamhet.
Sidan uppdaterades: