Trender och omvärld 2024

Beteendetrender

• Svenskarnas digitala vardag
• Svenskarnas användning av AI
• Hur långt har vi kommit med AI i svenska kommuner?

För att säkerställa att vår digitalisering faktiskt utvecklas ändamålsenligt är det viktigt att vi hela tiden förhåller oss till den digitala mognaden hos de som vi är till för, Nackaborna. Digitaliseringen av samhället i stort ställer krav och förväntningar på vårt sätt att leverera välfärdstjänster, men användandet av tillgängliga digitala tjänster begränsas också av olika faktorer som vi måste vara redo att hantera.

För 2025 är det tydligt att AI är det teknikområde som mest präglar beteendetrender vi behöver förhålla oss till. Det, tillsammans med barns användning av AI och hur sociala medier påverkar oss, är särskilt fördjupade delar i rapporten Svenskarna och internet.

Här nedan sammanfattar vi i korthet vad som präglar svenskarnas vardag kopplat till digitalisering som vi behöver förhålla oss till:

Svenskarnas digitala vardag

Internet är en självklar del av livet för nästan alla svenskar – hela 95 procent är uppkopplade, och 91 procent använder nätet dagligen. För oss i kommunen är detta både en möjlighet och ett ansvar. Det innebär att vi måste utforma digitala tjänster som inte bara fungerar tekniskt, utan som verkligen möter våra invånares behov och förväntningar.

Sociala medier är fortfarande centralt för allt fler syften, särskilt bland yngre generationer. Över 80 procent av alla internetanvändare är aktiva på sociala medier varje dag. För unga är dessa plattformar inte bara en plats för socialt umgänge – de är också en källa för information, nyheter och ibland till och med kontakt med myndigheter. Det är avgörande att vi förstår och använder dessa kanaler för att nå den yngre målgruppen där de redan är.

Samtidigt ser vi en spännande utveckling i hur medborgare använder digitala tjänster. Digitala brevlådor – ett sätt att ta emot myndighetspost direkt i mobilen - är ett av de områden som växer snabbast, med 71 procent av svenskarna som redan använder dem. För kommunen är det en tydlig signal om att medborgarna är redo för mer digital självbetjäning, något vi kan bygga vidare på.

Men det finns också utmaningar. Trots den breda användningen av internet är inte alla med på tåget. Särskilt äldre kvinnor över 75 år och andra i åldersgruppen 65+ riskerar att hamna utanför. Dessutom visar rapporten* att behovet av stöd med digitala tjänster är brett. Var femte vuxen, oavsett ålder, behöver hjälp för att navigera i den digitala världen.

För oss handlar det om att skapa tillgängliga, användarvänliga lösningar och samtidigt ge stöd till de som behöver det. Det är vår chans att stärka inkludering, förbättra servicen och visa att digitalisering är till för alla – oavsett ålder eller bakgrund. Låt oss möta våra medborgare där de är, både digitalt och mänskligt.

Källa: Svenskarna och internet

Svenskarnas användning av AI

Artificiell intelligens (AI) har snabbt blivit en integrerad del av många svenskars liv. Användningen av AI varierar dock markant mellan olika åldersgrupper. Bland unga i åldern 12–19 år har 7 av 10 testat AI-verktyg, medan motsvarande siffra för vuxna är drygt 3 av 10. Trots ökad användning finns det en utbredd osäkerhet och skepticism, särskilt bland äldre. Många uttrycker oro över teknikens påverkan på framtiden och känner sig osäkra inför dess användning. Denna skillnad understryker vikten av att anpassa kommunens digitala tjänster för att möta både de yngre generationernas förväntningar och de äldres behov av stöd och utbildning för att öka trygghet och förståelse kring tekniken.

Det är också intressant att notera hur AI används i olika sammanhang. Även om den totala andelen AI-användare inte har ökat nämnvärt sedan föregående år, ser vi en fördjupning i användningsområdena. Allt fler använder AI-verktyg i arbete och studier, inte bara för privat bruk. Detta skifte indikerar att AI blir ett allt viktigare verktyg inom utbildning och arbetsliv.

Sammanfattningsvis står vi inför en tid där AI spelar en allt större roll i medborgarnas liv. För att vi ska kunna erbjuda relevanta och effektiva digitala tjänster är det avgörande att vi kan anpassa oss till denna utveckling, samtidigt som vi säkerställer att alla invånare känner sig inkluderade och trygga i den digitala omställningen.

Källa: Svenskarna och internet

Hur långt har vi kommit med AI i svenska kommuner?

Enligt rapporten "Svenska kommuners AI-initiativ" (november 2024) har cirka 90% av kommunerna påbörjat arbete med AI i någon form. Huvudsakliga syftena är förbättrad medborgarservice och ökad resurseffektivitet genom framför allt automation med stöd av AI.

De mest förekommande verksamhetsområden för AI-initiativ är:

• Utbildning och skola: 38 % av kommunerna har AI-projekt inom detta område, exempelvis för att anpassa undervisning efter individuella behov och förbättra administrativa processer.
• Medborgarservice och kommunikation: 35 % av kommunerna använder AI för att förbättra interaktionen med invånarna, såsom chatbots för att besvara frågor och automatiserade system för ärendehantering.
• Socialtjänst, vård och omsorg: 30 % av kommunerna implementerar AI för att effektivisera vårdprocesser, exempelvis genom prediktiva analyser för att identifiera riskgrupper och optimera resursanvändning.

Kartläggningen pekar dock också på att mognaden för AI är diversifierad hos Sveriges kommuner. Den understryker också behovet av att det finns former för styrning, skalning och delning av initiativ som drivs i olika kommuner. Utan en bra samordning riskerar vi att många uppfinner samma hjul igen, vartefter de kommer ikapp på mognadsresan.

Tekniktrender

• Avancerad AI och maskininlärning
• Hyperautomatisering och robotteknik
• Datadrivna processer och beslut
• Fullständig digitalisering av medborgartjänster
• Samarbete och delning av data mellan myndigheter
• Cybersäkerhet och skydd mot digitala hot

År 2025 kommer vi att se ytterligare steg framåt i den digitala transformationen, där teknik, hållbarhet, och medborgarorientering spelar centrala roller.

Precis innan årsskiftet presenterades dessutom AI-kommissionens färdplan för Sverige. Färdplanen innehåller 75 förslag för att stärka Sveriges AI-kompetens och användning. Många av dessa förslag är kostnadssatta, men de kräver politiska beslut för att bli verklighet​​. Vad som kommer realiseras och när är alltså inte klargjort i skrivandes stund, men kommer definitivt påverka våra möjligheter och utmaningar kopplat till AI-området i stort.

Här presenterar vi övergripande trender och vad de innebär för Nacka kommun:

Avancerad AI och maskininlärning

Under 2025 förväntas artificiell intelligens (AI) och maskininlärning spela en ännu mer central roll inom offentlig sektor, särskilt i ljuset av AI-kommissionens färdplan som regeringen ska besluta om. Tekniken har potential att hjälpa offentliga myndigheter att arbeta proaktivt i stället för reaktivt, genom att använda AI för att analysera data och fatta mer informerade och snabbare beslut.

Exempel på användning:

• AI-baserade prediktiva modeller för att förutse efterfrågan på samhällstjänster (t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst).
• Användning av AI för att optimera trafikflöden eller för att hantera resursfördelning i realtid.

Med en ny AI-policy beslutad i Kommunstyrelsen och tillämpningsanvisningar som guidar och leder våra verksamheter i dess verksamhetsutveckling, samt ett kommungemensamt arbete med att identifiera en AI-plattform för olika typer av anpassade AI-tillämpningar kan arbetet i kommunen accelerera.

Samtidigt finns det farhågor kring transparens och rättvisa i AI-baserade beslut, särskilt inom områden som rättssystem och socialtjänst. Det finns också etiska överväganden kring datainsamling och användning av AI i känsliga sammanhang som är utmaningar vi behöver adressera i nya tillämpningar av AI.

Hyperautomatisering och robotteknik

Hyperautomatisering – en kombination av AI, maskininlärning och robotprocessautomation (RPA) – kommer att bli ännu mer etablerad 2025. Detta innebär att offentlig sektor kommer att implementera mer avancerade automatiseringslösningar för att hantera hela arbetsflöden, från datahantering till kundservice och interna administrativa processer. Målet är att minska mänsklig inblandning, minska fel och förbättra effektiviteten.

Exempel på användning:

• Robotar som hanterar ansökningar om olika offentliga tjänster, som bostadsbidrag eller sjukvårdsersättningar, utan att behöva mänsklig inblandning.
• Automatiserade lösningar för att analysera och bearbeta stora mängder data inom områden som skatteförvaltning och socialförsäkringar.

I Nacka ser vi nu över avtal för robotiseringstjänster med ett mer dynamiskt synsätt. Vi vill möjliggöra olika typer av nischlösningar för mer träffsäkerhet i kommunens automatiseringsarbete. Vi har i Nacka sedan tidigare en uttalad ambition och förväntan i ledarskapet att identifiera automatiseringsmöjligheter för att öka effektivitet och förbättra kvalitet och tillgänglighet för Nackaborna.

Hyperautomatisering med bredare omfattning kräver dock investeringar i både teknik och utbildning av personal. Det kan också finnas motstånd inom organisationer, där det kan finnas oro för att teknologin ska ersätta människors arbetsuppgifter.

Datadrivna processer och beslut

Med tillgång till mer och mer data, kommer offentlig sektor att fokusera mer på att använda data för att fatta informerade beslut. 2025 kommer att präglas av en fortsatt satsning på att samla, analysera och använda data för att förbättra offentlig förvaltning. Detta kan innebära allt från att förbättra den sociala välfärden till att optimera trafikflöden och miljöåtgärder.

Exempel på användning:

• Analys av stora datamängder för att identifiera mönster och samband som hjälper oss att bättre förstå medborgarnas behov och beteenden.
• Dataanalyser som gör det möjligt för myndigheter att förutse framtida behov och problem, och på så sätt effektivisera resurshantering.

Med framtidsfondsfinansiering pågår redan arbetet med att bygga en kommungemensam dataplattform som grund för att möta verksamheternas olika behov av tillämpningar. Arbetet med att utveckla plattformen genomsyras av informationssäkerhet och förväntas bli en drivkraft i kommunens allmänna informationssäkerhetsarbete.

När vi går mot nya sätt att använda stora datamängder blir etik och integritetsfrågor extra viktigt. Offentlig sektor måste vara transparenta om hur data samlas in och används, samt säkerställa att medborgarnas integritet skyddas. Arbetet med informationssäkerhet är resurskrävande men en förutsättning vid hantering och bearbetning av stora datamängder.

Fullständig digitalisering av medborgartjänster

2025 kommer vi att se en ännu större digitalisering av offentliga tjänster. De flesta ärenden som medborgarna idag hanterar fysiskt eller genom traditionell telefonkontakt kommer att kunna genomföras digitalt via användarvänliga plattformar. Medborgare förväntas kunna hantera allt från skatter och socialförsäkringar till bygglov och tillstånd online.

Exempel på användning:

• En central, digital plattform där medborgarna kan ansöka om alla typer av offentliga tillstånd, följa status på ansökningar, och få rekommendationer baserat på deras historik.
• Automatiska uppdateringar om medborgarnas ärenden via SMS eller appmeddelanden, vilket gör det lättare att hålla koll på viktiga deadlines och beslut.

Nacka kommun ligger redan i framkant med fler än hundra e-tjänster redan levererade. Bakomliggande fortsatt arbete med digitala detaljplaner, en kommungemensam dataplattform med mera borgar för att utvecklingen kring kommunens digitala tjänster kommer att accelerera exponentiellt.

Den största utmaningen är att säkerställa att alla medborgare, oavsett ålder, socioekonomisk status eller teknisk förmåga, har tillgång till de digitala tjänsterna. Det kommer att behövas insatser för att utbilda och stötta medborgare som är mindre digitalt kunniga.

Samarbete och delning av data mellan myndigheter

2025 förväntas ett ännu mer utbyggt samarbete mellan olika offentliga myndigheter när det gäller att dela data och arbeta tillsammans på digitala plattformar. Detta samarbete kommer att göra det möjligt för myndigheter att tillhandahålla mer sammanhängande och personcentrerade tjänster.

Exempel på användning:

• Delade plattformar där olika myndigheter (exempelvis socialtjänst, hälsovård och utbildning) kan få tillgång till relevant data för att erbjuda bättre, mer samordnade tjänster.
• Effektivare handläggning av medborgarnas ärenden där information inte behöver matas in flera gånger utan kan delas mellan myndigheter via säkra system.

En av de bärande principerna i AI-kommissionens rapport och rekommendationer är ökad möjlighet till datadelning mellan kommuner. Förhoppningsvis kommer förtydliganden och förenklingar som driver på och möjliggör datadelning på en ny nivå inom kort. Myndigheter måste säkerställa att all data delas på ett sätt som följer dataskyddslagar som GDPR och samtidigt skyddar medborgarnas privatliv.

Cybersäkerhet och skydd mot digitala hot

Cybersäkerhet kommer fortsätta vara en central fråga inom offentlig sektor. Det är viktigt att skydda medborgarnas data och se till att våra digitala tjänster inte blir hackade. 2025 kommer offentlig sektor att behöva satsa mer på avancerade säkerhetslösningar som använder AI för att förutse och hantera hot i realtid.

Exempel på användning:

• Användning av AI-driven cybersäkerhet för att identifiera och blockera intrång och skadlig aktivitet på myndigheters digitala plattformar.
• Stärka skyddet av kritisk infrastruktur, som hälsodata, skolregister och finanssystem, genom implementering av avancerade säkerhetslösningar.

Nacka kommun har under 2024 sett en väsentligt ökad mängd attacker men har stått emot väl vilket borgar för en god säkerhetskultur och bra grundstruktur. Samtidigt förändras cybersäkerhetslandskapet snabbt, vilket gör det svårt att hålla jämna steg med nya hot. Offentlig sektor måste investera kontinuerligt i utbildning, teknik och uppdateringar för att skydda sig mot de allt mer sofistikerade cyberattackerna.

Omställningstrender

• Hållbarhet och grön digitalisering
• Ökad digital kompetens inom offentlig sektor

Hållbarhet och grön digitalisering

Med ökande globala krav på hållbarhet kommer 2025 att präglas av digitalisering som stödjer både miljömässig och social hållbarhet. Vi behöver implementera mer teknik som t ex AI för att optimera hur vi nyttjar olika samhällsresurser, samtidigt som vi också behöver ta hänsyn till energiförbrukning och miljöpåverkan som samma teknik också medför. Digitaliseringens inverkan på klimatet kommer att vara ett viktigt fokus, där offentlig sektor inte bara kommer att arbeta för att minska sin egna miljöpåverkan, utan även använda digitala verktyg för att främja hållbar utveckling i samhället.

Exempel på användning:

• Smarta städer som använder digitala verktyg för att minska energiförbrukning, optimera kollektivtrafik och främja hållbara byggprojekt.
• Digitala lösningar för att hantera och analysera miljödata som hjälper myndigheter att fatta beslut om klimatpolitik och hållbarhetsinitiativ.

Med ambitiösa klimatmål i Nacka kommun och vårt Smart Stad-program har vi stora möjligheter att realisera den hållbara omställningen genom att skapa digitala valbara möjligheter för Nackaborna. Dock kan investeringar i ny grön teknologi vara kostsamma och få effekter på andra sätt än vi tidigare haft erfarenheter av. Att integrera hållbarhetsprinciper i digitaliseringsstrategier kräver ett långsiktigt engagemang.

Ökad digital kompetens inom offentlig sektor

För att kunna tillvarata de möjligheter som digitaliseringen erbjuder, måste offentlig sektor fortsätta att stärka sin interna digitala kompetens. 2025 kommer utbildning i digitala verktyg, AI, dataanalys och cybersäkerhet att vara nödvändiga för att säkerställa att offentliga tjänstemän kan hantera nya teknologier.

Exempel på användning:

• Löpande fortbildning och kompetensutveckling för offentlig personal för att kunna använda nya digitala verktyg och teknologier effektivt.
• Skapande av digitala ledarskapsprogram för att främja förändring och innovation inom offentlig sektor.

Nacka kommuns styrmodell uppmuntrar till nyfikenhet kring den nya tekniken och tillsammans med omfattande utbildningsinsatser för medarbetare och viljan att dela med sig av vårt arbete till andra höjer vi den digitala mognaden.

Samtidigt finns en risk att delar av offentlig sektor hamnar efter i den digitala utvecklingen om det inte satsas tillräckligt på utbildning och kompetenshöjning.