Trender och omvärld 2023

Beteendetrender

• Är inte alla på internet nu?
• Offentliga Sverige på internet
• Svenskarna och AI

För att säkerställa att vår digitalisering faktiskt utvecklas ändamålsenligt är det viktigt att vi hela tiden förhåller oss till den digitala mognaden hos de som vi är till för, Nackaborna.

Digitaliseringen av samhället i stort ställer krav och förväntningar på vårt sätt att leverera välfärdstjänster, men användandet av tillgängliga digitala tjänster begränsas också av olika faktorer som vi måste vara redo att hantera.

Här sammanfattar vi därför olika omvärldsperspektiv på digitalisering som vi behöver förhålla oss till:

Är inte alla på internet nu?

Nu börjar vi närma oss en verklighet där i princip alla svenskar är uppkopplade och har förmåga att använda digitala tjänster. Därför känns det nästan mer relevant att prata om hur stor andel av befolkningen som inte använder internet, och orsakerna till varför?

I Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet visar mätningarna att andelen svenskar som använder internet nu är 96%, varav de flesta använder det dagligen.

Seniorer

De som idag inte använder internet återfinns främst i gruppen seniora över 75 år, och skälen till det är flera. Men kanske i motsats till mångas uppfattning handlar det inte alltid om att man aldrig lärt sig nyttja internet och dess möjligheter. I många fall har man tidigare använt internet, men slutat med det på grund av saker som sjukdom eller fysiska hinder.

Det är ändå värt att nämna att även om de flesta icke-användarna återfinns i gruppen seniora, så ökar användningen även här för varje år. Hela 85% i denna grupp använder internet, och i gruppen mellan 65-75 använder hela 94% internet.

Utlandsfödda

En annan del av digitalt utanförskap handlar om utmaningar för utlandsfödda svenskar. Det rör sig framför allt om språksvårigheter eller hinder för att kunna nyttja e-tjänster där krav finns på e-legitimering med Bank-ID. Särskilt utmanande är det i den offentliga sektorns digitalisering, där språkbarriären är ännu högre på grund av byråkratiska formuleringar.

Det offentliga Sverige på internet

När möter svenskar främst det offentliga Sverige på internet? Enkelt sagt handlar det om nyttjande av olika e-tjänster, e-legitimation och digital post. Andelen som använder denna typer av tjänster har stadigt ökat över tid, men nu börjar kurvan mattas av lite.

Nästan alla (93%) använder e-legitimation varav alla utom 8% använder Bank-ID, 70% procent använder digital brevlåda – dominerat av Kivra, och 80% använder e-tjänster inom sjukvården. Det sistnämnda är något som faktiskt minskat något sedan föregående år, troligtvis på grund av att covid-19-pandemin är över.

Av de som inte använder e-legitimationer och därmed kopplade tjänster idag anges främst brist på tillit till säkerheten och risk för stöld av ens digitala identitet, och/eller avsaknaden av en statlig e-legitimation.

Svenskarna och AI

Utvecklingen inom AI går explosionsartat snabbt. Vi har alla tillsammans använt AI sedan länge tillbaka genom olika tjänster som bygger på AI-teknologier i grunden som t.ex. Spotifys rekommendationsfunktion.

Det som är nytt för 2023 är demokratiseringen av AI som verktyg för gemene man, genom lanseringen av framförallt ChatGPT och andra gratisverktyg som låter vanliga användare interagera direkt med en generativ AI som kan producera texter, bilder och annat material.

3 av 10 svenskar har använt ett sådant verktyg under 2023, varav merparten har gjort det för privata syften. 25% har använt ChatGPT, och ett fåtal procent har använt andra verktyg som till exempel DALL-E eller Midjourney.

Än så länge är kunskapen om AI och därmed inställningen till det väldigt diversifierad. Av unga mellan 18-34 år har 60% använt ett AI-verktyg, medan motsvarande andel hos 65+ är 5%.

*Källa: Svenskarna och internet

Tekniktrender

• AI-driven automation
• Cybersäkerhet och dataintegritet
• IoT och smarta städer
• Blockchain för transparens och säkerhet
• Hur kan vi nyttja möjligheterna med ny teknik?

Tekniklandskapet är i ständig och allt snabbare förändring, och för offentliga verksamheter är det viktigt att vara medveten om och anpassa sig till de senaste trenderna för att effektivt kunna tjäna medborgarna och stärka välfärden.

Här presenterar vi fyra viktiga trender för 2024 som vi behöver ta oss an:

AI-driven automation

AI-driven automation är en trend som fortsätter att omforma offentliga verksamheter. Genom att använda oss av avancerade algoritmer och maskininlärning kan vi automatisera och förbättra olika processer. Det kan sträcka sig från automatisering av administrativa uppgifter till att optimera trafikflöden, förutsäga brottsmönster eller förbättra vårdleveranser. Ett exempel på tillämpning av AI-driven automation är kundtjänstsystem som använder sig av natural language processing (NLP) för att förstå och svara på medborgarnas frågor.

För att offentliga verksamheter ska kunna få ut nyttan av möjligheter som AI ger krävs investeringar i ny teknik och kompetens, samtidigt som vi säkerställer att tekniken används på ett etiskt och transparent sätt. Det kräver också verksamhetsutveckling och nya arbetssätt för att kunna skapa och underhålla AI-systemen så att säkerhet och integritet för de vars data vi hanterar upprätthålls.

Cybersäkerhet och dataintegritet

Med den ökande digitaliseringen blir cybersäkerhet och skydd av data alltmer akut för offentliga verksamheter. Cyberattacker blir mer sofistikerade och målinriktade, och det är av yttersta vikt att organisationer håller sina system säkra för att skydda medborgarnas personuppgifter och andra typer av känslig information.

Att investera i avancerade säkerhetslösningar, använda sig av kryptering, genomföra regelbundna säkerhetsrevisioner och utbilda personalen i säkerhetsprotokoll blir avgörande. En proaktiv strategi för att hantera hot och incidenter är nödvändig för att säkerställa att offentliga verksamheter kan fortsätta att fungera smidigt och tryggt.

IoT (Internet of Things) och smarta städer

IoT är en trend som kommer att fortsätta att växa och påverka offentliga verksamheter, särskilt när det gäller utvecklingen av smarta städer. Genom att ansluta enheter och infrastruktur till internet möjliggör IoT övervakning, insamling av data och automatisering av olika system.

Inom offentliga sektorn kan detta betyda allt från smarta belysningssystem som justerar sig efter omgivningen till sensorer som övervakar luftkvalitet eller trafikflöden. För att dra nytta av IoT måste offentliga organisationer skapa robusta nätverk, hantera enorma mängder data och säkerställa att integriteten hos de insamlade uppgifterna bevaras. Dessutom krävs en noggrann planering för att garantera att den använda tekniken gynnar samhället som helhet.

Blockchain för transparens och säkerhet

Blockchain-teknologin har potential att revolutionera transparensen och säkerheten inom offentliga verksamheter. Genom att använda distribuerade databaser kan blockchain säkerställa integriteten hos insamlad information och transaktioner. Detta är särskilt viktigt inom områden som offentliga register, röstning, och hantering av kontrakt.

Genom att implementera blockchain-teknologi kan offentliga verksamheter öka tillförlitligheten i sina processer, minska risken för bedrägerier och skapa öppenhet gentemot medborgarna. Men för att införa blockchain måste organisationerna säkerställa en lämplig infrastruktur, utbilda personal och samarbeta med experter för att utforma säkra och effektiva system.

Hur kan vi nyttja möjligheterna med ny teknik?

Sammanfattningsvis innebär dessa trender att vi behöver ha vissa grundförutsättningar på plats, om vi ska kunna möta de förväntningar och krav som trenderna medför:

• Systematisk kontroll och hantering av data är kärnan för att utnyttja de möjligheter som teknikutvecklingen medför inom offentliga verksamheter.
• Genom att säkerställa att data samlas in, lagras och används på ett säkert, etiskt och effektivt sätt kan organisationer dra nytta av tekniktrendernas fördelar samtidigt som de upprätthåller medborgarnas förtroende.
• Att investera i säkerhet, kontinuerlig utbildning och att följa regelverk är avgörande för att skapa en infrastruktur som stöder framstegen inom AI och andra teknologier på ett ansvarsfullt sätt.