‹ Gå tillbaka till startsida Digitaliseringsrapport 2022
För att säkerställa att vår digitalisering utvecklas ändamålsenligt är det viktigt att vi hela tiden förhåller oss till den digitala mognaden hos de som vi är till för. Digitaliseringen av samhället i stort ställer krav och förväntningar på vårt sätt att leverera välfärdstjänster, men användandet av tillgängliga digitala tjänster begränsas också av olika faktorer som vi måste vara redo att hantera.
Hur ser det dagliga internetlivet ut för våra medborgare?
Nästan alla internetanvändare använder sociala medier och ungefär hälften av dem brukar lägga upp eget material. Drygt 4 av 10 internetanvändare använder sociala medier för att följa olika varumärken och företag. De allra flesta skickar också meddelanden till varandra, framförallt via text men en mindre andel via röst och video.
De största begränsningarna i vårt internetanvändande beror på behovet att skydda sin integritet, vilket gör att man väljer bort vissa typer av appar eller interaktioner. Nästa största anledning till begränsning är otrygghet, det vill säga rädslan för att utsättas för bedrägerier eller att bli hackad.
För den äldre åldersgruppen är tekniken det största hindret, allt ifrån att förstå terminologi till att klara av att hantera olika enheter och appar.
*Källa: Svenskarna och internet
**Källa: Svenskarna och internet
Digital transformation är en investering som kräver både pengar och mänsklig kapacitet. För att få ut så mycket som möjligt av investeringen är det viktigt att se det som en pågående resa. Viktiga delar inkluderar att bygga en organisation som är agil, nyfiken, anpassningsbar och hanterar osäkerhet väl, samt att kontinuerligt övervaka förändringar i omgivningen, inklusive teknologitrender. Teknologi driver de flesta av de nuvarande trenderna och vissa av dem kan transformera våra sätt att arbeta, socialisera, resa och leva.
Exempel på trender som påverkar utvecklingen är artificiell intelligens, metaverse och blockkedjan:
Artificiell intelligens används redan i dag i många sektorer och vi möter AI-stödda verktyg i vår vardag, som våra smartphones. Inom nästa decennium kommer AI att förändra sätten vi arbetar, fattar beslut och tar hand om vår hälsa.
AI kan ibland användas för att rakt av ersätta en människas arbete, till exempel för att tolka röntgenbilder och föreslå diagnos. Men AI kan också användas för komplexa uppgifter som människor inte har möjlighet att utföra. Till exempel kan en AI förutse behov av personal inom kundservice genom att analysera inkomna frågevolymer.
AI används allt mer för att detektera människors emotionella tillstånd, som via våra smartphones och hemteknologier. Detta kan utvecklas till nästa stora paradigm inom marknadsföring och kommunikation genom att inte bara detektera, men även påverka användarnas känslor med hjälp av AI-stödda algoritmer, något som ännu är helt oreglerat.
Nationer tävlar intensivt om att bli den ledande inom AI. Kinesiska kommunistpartiet har som mål att dominera området innan 2030.
Deepfakes blir alltmer sofistikerade och används både för marknadsföring och mindre etiska syften. I vissa amerikanska stater föreslås det förbud mot deepfakes, men det är svårt att reglera området eftersom teknologin blir allt mer avancerad och det blir svårt att upptäcka en deepfake.
Quantum computing kan möjliggöra så kallad singularitet inom nästa decennium, där AI:s intelligens överträffar mänsklig intelligens. Många ledande personer, inklusive Elon Musk, har varnat för utvecklingen inom området.
Metaverse kan beskrivas som en samling digitala världar som du kan besöka med hjälp av en avatar, en digital representation av dig själv. Trenden och möjligheten att tjäna pengar på området är stark, till den grad att Facebook har ändrat sitt namn till Meta för att ta ledarskapet inom utvecklingen. Virtual reality (VR) och augmented reality (AR) är teknologierna som ligger till grund för utvecklingen, men området är fortfarande i sin tidiga fas.
År 2032 kommer många att arbeta delvis eller helt inne i virtuella världar, en trend som har accelererats av pandemin och som redan har verktyg som Teams, Zoom och Oculus. Finansieringen av företag inom området digitala samarbeten och verktyg har flerdubblats de senaste två åren.
Nya, icke handhållna kommunikationsenheter för nästa generation utvecklas med tanke på Metaverse. Nya försök med wearables som glasögon från bland annat Apple når en mer mogen marknad än Googles "Google Glass".
Teknologin inom området möjliggör att vi skapar olika digitala versioner av oss själva, vilket innebär att vi kan delta i olika digitala sammanhang med våra avatarer. Detta utmanar vår uppfattning om vad en person är i den fysiska världen och den digitala.
Under det kommande decenniet kan AI nå "singulariteten", d.v.s. överträffa mänsklig intelligens, vilket ytterligare kommer utmana vår uppfattning om personlighet.
Under det kommande decenniet väntas stora förändringar i det finansiella systemet, drivna av utvecklingen inom blockkedjeteknik. Kryptovalutor, som ofta sammanförs med problem såsom penningtvätt och hållbarhetsproblem, får mer stabilitet tack vare så kallade stablecoins, som är kryptovalutor som är kopplade till en annan valuta eller tillgång.
Vanliga människor börjar använda nya typer av valutor, och länder kommer att släppa digitala versioner av sin statsvaluta. Kina har redan lanserat en digital valuta, e-CNY, och i Sverige diskuteras e-kronan. En undersökning från Deloitte från 2021 visade att 76% av tillfrågade ledare ansåg att digitala valutor kommer att bli ett seriöst alternativ till traditionella valutor.
Blockkedjetekniken leder till radikal decentralisering inom en mängd områden, inklusive det finansiella systemet. Personer som har haft makt och ägande baserat på traditionella strukturer kan ersättas av öppet decentraliserat ägande, vilket innebär att mellanhänder och värdekedjor blir överflödiga.
Blockkedjan och kryptovalutor erbjuder alternativ till traditionell börshandel genom att skapa plattformar där människor kan handla aktier och värdepapper direkt utan behov av en tredje part.
En ny typ av organisationer, DAOs (decentraliserade autonoma organisationer), växer fram. Dessa organisationer, som är byggda på blockkedjeteknik, är plattformar som ägs av sina medlemmar och saknar centralt ledarskap. Syftet är att skapa öppna och säkra plattformar som möjliggör samarbete med andra, okända personer, och att därmed ta bort risk. Web 3.0, det nästa paradigmet för internet - ett öppet och decentraliserat internet - kan bli verklighet tack vare blockkedjetekniken.
En avgörande faktor för hur vår digitalisering utvecklas är organisationens förmåga att snabbt ställa om och anpassa vår verksamhet med teknikens hjälp vartefter behov förändras. Denna förmåga kallas ”digital mognad”, och innefattar både vår digitala förmåga (arbetssätt kopplat till digitalisering) och vårt digitala arv (tekniska förutsättningar).
Modellen DiMiOS: Från och med 2022 gör vi årligen en mätning av vår digitala mognad över hela organisationen, inklusive kommunstyrelsen. Mätningen görs enligt modellen DiMiOS, som är särskilt framtagen för offentlig sektor och grundad på evidensbaserad forskning. DiMiOS används nationellt i över 200 offentliga verksamheter, vilket också ger oss möjlighet att jämföra och dra lärdomar från andra kommuner och offentliga verksamheter som mäter enligt samma modell.
Mätningen genomfördes under våren 2022 i hela organisationen genom ett riktat e-postutskick till utvalda representanter för varje verksamhet. Målgrupp för mätningen var roller som är med och styr och planerar verksamhetens utveckling och digitalisering, eller på annat sätt arbetar inom denna ram, t. ex. med systemförvaltning. Totalt skickades mätningen till 204 mottagare, och svarsfrekvensen var 75%.
Mätningen 2022 är Nackas första enligt DiMiOS-modellen.
Vi ser därför resultatet som en initial temperaturmätare och ett utgångsläge från vilket vi årligen kommer följa vår utveckling framåt.
Målsättningen är inte att årligen öka vår digitala mognad, utan snarare att vi ska använda analysen av mätningens resultat som ett verktyg för att kunna göra riktade insatser i de områden där vi har störst utmaningar.
Nacka kommuns digitala mognad är 56%, vilket är något högre än det nationella snittet.
Omräknat till Nackas digitaliseringsindex (skala 0-10) blir det 5,6.
Den digitala mognaden nedbruten per verksamhetsområde visar i att den skiljer sig ganska mycket: Dels skiljer sig den genomsnittliga mognadsgraden åt, från 38% upp till 67% inom vissa verksamheter.
Dels skiljer det sig åt inom vilka områden mognaden är större, och var andelen ”Vet ej”-svar är högst. Som exempel framkommer att vi har olika styrkor och utmaningar inom våra olika verksamheter. Vissa har bättre förutsättningar för att jobba effektivt och kundnära med utveckling, medan vi i andra har väldigt bra samarbete och kontroll på våra tekniska förutsättningar.
Vi ser en högre grad av digital mognad hos Personalenheten, som var första verksamhet att etablera objektstyrning för sina systemstöd.
På kommunövergripande nivå syns tydligt några områden där vi har större utmaningar att arbeta med, och det handlar främst om områdena balansering och teknik:
Med en specifik fråga kring digitalisering som finns med i medarbetarundersökningen får vi viktig information för att förstå hur medarbetarna ser på och påverkas av kommunens digitaliseringsinsatser.
Frågan är formulerad ”Jag har effektiva digitala stöd för mina arbetsuppgifter”.
En uppföljning av resultatet kan bidra till att identifiera områden där medarbetarna behöver nya verktyg, mer support eller utbildning och att avgöra om det finns några hinder eller utmaningar som hindrar dem från att använda digitala verktyg och tjänster på ett effektivt sätt.
I vårt digitaliseringsindex viktar vi medarbetarperspektivet lika tungt som digital mognad i komponenten förutsättningar.
Resultatet för 2022 är 3,8 av 5. Omräknat till Nackas digitaliseringsindex blir det 7,6.
Positiva 4–5 %
Neutrala 3 %
Negativa 1–2 %
Sidan uppdaterades: