Det finns alltså mycket positivt att hämta från enkätsvaren men eleverna är mer kritiska när det gäller återkopplingen från lärarna. Generellt visar enkätresultaten samma mönster och resultatnivåer som tidigare, bland annat att eleverna är mer nöjda med skolan ju yngre de är. Mest kritiska är således eleverna i gymnasieskolan och i synnerhet gäller det flickorna. Gymnasieskolans enkätresultat har dock förbättrats sedan föregående år och de ligger även högre än genomsnittet i Stockholms län.
I utbildningsnämndens kvalitetssystem ingår att genomföra och analysera den årliga enkätundersökningen som vänder sig till elever i årskurs 3, 6 och 8 i grundskolan, årskurs 2 i gymnasieskolan och till föräldrar med barn i förskolan, pedagogisk omsorg, förskoleklassen, årskurs 3 och 6 samt grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Enkätfrågorna utgår från de övergripande målen i läroplanerna och ett flertal av nämndens resultatindikatorer mäts därför utifrån enkätsvaren. Här redovisas enkätresultaten mycket kortfattat. Gå gärna in och läs hela ärendet där du kan ta del av redovisning gällande de övergripande enkätresultaten per skolform och läroplansområde, i jämförelse med andra kommuner, över tid och eventuella könsskillnader. Utbildningsnämndens resultatindikatorer som mäts utifrån enkätresultat redovisas i särskilda tabeller samt över tid.
Länk till tjänsteskrivelsen
I genomsnitt anser 93 procent av föräldrarna att de är nöjda med verksamheten på deras barns förskola. Antalet förskolor med föräldrar som instämmer till 100 procent att de är nöjda med verksamheten har sjunkit jämfört med förra året, från 26 till 17 förskolor. Men liksom förra året har drygt hälften av förskolorna mellan 96–100 procent nöjda föräldrar.
Resultaten för den pedagogiska omsorgen är liksom tidigare år på en mycket hög nivå. Föräldrarna instämmer till 94 procent eller mer i alla enkätfrågorna.
I år har det skett större positiva förändringar inom läroplansområdet Omsorg, utveckling och lärande. Till exempel har andelen föräldrar som anser att verksamheten arbetar medvetet för att utveckla barns förståelse för matematik ökat med åtta procentenheter till 96 procent.
De påståenden i enkäten som föräldrarna i allra störst utsträckning instämmer i är att barnet går på den skola de vill, att barnet trivs, har kompetenta lärare och är trygg i skolan. Den del i enkäten som avviker med låga resultat gäller barnens ansvar och inflytande i utbildningen. Påståendet om att barnet är med och planerar sitt eget skolarbete är det som föräldrarna i lägst utsträckning instämmer i, 49 procent, samtidigt som det också har störst andel ”vet ej”-svar, 41 procent. Detta mönster är detsamma som i förra årets enkät.
I tjänsteskrivelsen hittar du diagram som visar det genomsnittliga resultaten för förskoleklassen utifrån läroplanens målområden respektive övergripande frågor.
Länk till tjänsteskrivelsen
I grundskolan besvarar eleverna i årskurserna 3, 6 och 8 enkäten. Resultaten för 2020 skiljer sig inte nämnvärt från resultaten år 2018 eller 2019 när de summeras utifrån målområde. Normer och värden, som bland annat innehåller frågor om trygghet och studiero, är det område där flest elever uttrycker sin nöjdhet. Det målområde som eleverna är minst nöjda med gäller deras ansvar och inflytande i utbildningen. Liksom tidigare år är det de yngsta eleverna som är nöjdast med skolan.
I årskurs 3 uttrycker överlag eleverna större nöjdhet med skolan än vad deras föräldrar gör. Sammantaget är dock nöjdheten hos eleverna såväl som hos föräldrarna lika hög vad gäller ”Normer och värden”, ”Kunskaper/Utveckling och lärande” samt övergripande nöjdhet med verksamheten. Minst nöjda är såväl elever som föräldrar vad gäller elevernas ansvar och inflytande i utbildningen. I enkäten till föräldrarna beror det på att många svarat att de inte vet.
Föräldrarna är i det här fallet mer nöjda med skolan än eleverna. Elevernas ansvar och inflytande i utbildningen får låga omdömen från såväl elever som föräldrar.
Även i år uppnås målet att Nacka ska vara i kvalitetstoppen när det gäller att vara bland de tre bästa kommunerna i Våga visa-samarbetet vad gäller andelen nöjda elever i årskurserna 3, 6 och 8. Störst andel nöjda elever finns i Danderyd, följt av Täby. Därefter kvalar Nacka in på tredje plats av de totalt tio kommuner som genomför Våga visa-enkäten i grundskolan.
Eleverna i årskurs 3 är mycket nöjda med sitt fritidshem. Eleverna tycker det är bra personal (95 procent), känner sig trygga och trivs (93 procent). De känner sig nöjda med sitt fritids (92 procent) och tycker i hög utsträckning att de får vara med och bestämma där (88 procent). Skillnaderna i resultat jämfört med de två föregående åren är marginella och uppgår till en procentenhet som mest.
Föräldrarna håller i högst utsträckning, 88 procent, med om att personalen är kompetent. Nästan lika stor andel, 87 procent, instämmer i att fritidshemmet är stimulerande och utvecklande för barnet – generellt och vad gäller den sociala utvecklingen. När föräldrarna tillfrågas specifikt om de anser att verksamheten är stimulerande och utvecklande för barnets lärande – en ny fråga i årets enkät – är det dock 79 procent som håller med. Bara 56 procent instämmer i att de får information från fritidshemmet om barnets utveckling.
För nästan samtliga enkätfrågor har resultaten förbättrats jämfört med de senaste åren, men resultaten är trots det på en fortsatt låg nivå för många av frågorna.
De frågor som eleverna ger mest positiva omdömen om handlar om lärarnas bemötande och kompetens och är bland de högsta i hela enkäten. För några av frågorna så är resultaten i år de högsta jämfört med de senaste fem åren. Även om resultaten har förbättrats så är de för vissa frågor mycket låga. Lägst andel elever inom detta område, drygt fyra av tio, kan instämma i enkätfrågorna som handlar om utvecklingssamtalets meningsfullhet och motivation att vilja lära sig mer. Knappt hälften av eleverna instämmer i att de blir informerade om sin kunskapsutveckling.
Liksom tidigare år anser en hög andel elever att de är trygga i verksamheten, nio av tio elever instämmer i det. Utbildningsnämndens mål är dock inte nått.
Gymnasieenkätens lägsta resultat handlar, liksom tidigare år, om hur eleverna anser att de ges ansvar och inflytande. Endast var tredje elev tycker att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen och hur de arbetar under lektionerna. Resultaten för dessa två frågor har dock förbättrats med ett par tre procentenheter jämfört med förra året och resultaten är något högre jämfört med genomsnittet i Stockholms län.
Sidan uppdaterades: