Under september 2024 har Nackaborna haft möjlighet att nominera pedagoger som är anställda vid Nackas förskolor, skolor eller pedagogisk omsorg till utmärkelsen Lära.
Inför 2024 års nominering hade utbildningsnämnden valt ut områdena Källkritik och Språkutveckling. Från drygt 70 nomineringar valdes 10 kandidater ut som Nackaborna kan rösta på under november månad.
Den 13 januari 2025 tillkännager vi vilka kandidater som vunnit årets utmärkelse.
Nedan finner du de fyra kandidater som är nominerade inom området Källkritik. Klicka på varje block för att få läsa mer om kandidaterna inom varje kategori.
Vår lärare Markus får källkritik att vara roligt när det i vanliga fall är ganska tråkigt att lära sig om. Han har visat oss att det finns många olika typer av källor. Han har lärt oss att man kan använda källor på olika sätt och bara för att en källa berättar felaktiga saker om vad som hänt, kanske den visar något om tiden den kommer ifrån. Alla får diskutera och engagera sig kring en källa, och göra varierade uppgifter där vi tillämpar olika typer av källkritiska principer. Det känns som att han brinner för att undervisa och det motiverar oss att vilja lära oss och bli så bra vi bara kan.
Vi vill nominera Vendela Amsköld för hennes insatser som lågstadielärare på Saltängens skola. Hon lär eleverna att tänka källkritiskt och värdera information genom att utmana deras förmåga att tolka, ifrågasätta och argumentera. Ett exempel är hur hon låter barnen granska olika nyhetsartiklar, där de jämför källor och diskuterar trovärdighet. Vendela låter även eleverna analysera bilder och reklam för att förstå dolda budskap, och hon använder digitala verktyg för att eleverna själva ska kunna undersöka fakta och bedöma källornas pålitlighet. Hennes arbete med att låta eleverna reflektera över nyheter ger dem viktiga verktyg för att navigera i dagens medielandskap. Genom att medvetet välja lämpliga medier och pedagogiska verktyg, som diskussionsövningar och praktiska projekt, hjälper Vendela eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift.
Pedagogerna på Korallerna strävar efter att skapa en miljö där barnen uppmuntras att testa, utforska och experimentera, vilket stärker deras självständighet och kritiska tänkande. Genom att utmana barnen och ge dem möjligheter att uttrycka sig i tal och skrift, hjälper pedagogerna dem att utveckla förmågan att argumentera, kommunicera och reflektera kring källkritik. De vill att varje barn ska känna sig sett och uppmuntrat att förstå och analysera information, vilket ger barnen en stark grund för framtidens utmaningar.
På bilden (från vänster): Emeline Silva, Hanna Berild, Gina Sihlberg.
Skolbibliotekets personal arbetar intensivt och metodiskt med att utveckla sin undervisning i källkritik och har utvecklat olika koncept för att kunna undervisa om källkritik för nyanlända, källtillit i dagstidningar samt informationssökning och databaser. Detta förbereder eleverna för att hantera det snabba och komplexa informationsflöde som såväl vardagsliv som kommande studier och arbete innebär. En viktig insats för demokratin.
På bilden (från vänster): Emil Johansson, Karin Mossed och Elisabet Brandberg
Nedan finner du de sex kandidater som är nominerade inom området Språkutveckling. Klicka på varje block för att få läsa mer om kandidaterna inom varje kategori.
Ester är en otrolig inspirationskälla för mig när det gäller att lära mig svenska. Hon minns alltid våra namn och strävar efter att lära känna oss, vilket skapar en varm och stödjande atmosfär. Hon uppmuntrar oss att prata om oss själva, vilket hjälper oss att både lära oss språket och bygga relationer.
Ester parar ofta ihop oss, vilket leder till nya vänskaper och gör lärandet roligare och mer effektivt. Hon tar sig tid att hjälpa oss individuellt, lyssnar tålmodigt på våra problem och erbjuder hjälpsamma tips och extra material. Trots individuell uppmärksamhet, håller hon alltid koll på hela gruppen och organiserar lektionerna så att alla känner sig engagerade.
Vi älskar Ester, för hon ger oss motivation att gå upp på kalla vintermorgnar och ta oss till skolan. Efter hennes lektioner känner jag verkligen att jag har lärt mig något. Hon skapar en trygg miljö där vi inte är rädda för att säga att vi inte vet något, eftersom vi alltid kan lita på hennes stöd. Ester gör lärandet till en sann glädje.
Jenny har en fantastisk förmåga att lyssna, inkludera och utmana barnen på ett sätt som verkligen främjar deras utveckling. Hon har varit ett ovärderligt stöd i vår sons språkutveckling och använder läroplanen på ett skickligt sätt för att skapa en stimulerande lärmiljö. Ett exempel är hur hon delar upp barnen i mindre grupper, vilket ger varje barn chansen att komma till tals och känna sig delaktig. Genom att arbeta med olika projekt som utgår från böcker, låter hon barnen reflektera, ställa frågor, svara och skapa, vilket ger djupare lärande. Dessutom inkluderar Jenny oss föräldrar och ger oss konkreta tips på hur vi kan stötta och följa upp hemma, vilket gör att vi känner oss delaktiga i vår sons utveckling.
Fanny inspirerar till läsning genom högläsning, biblioteksbesök och läsloggar. Hon individanpassar läsningen och väljer böcker som barnen gillar. Fokus ligger på att återberätta och sammanfatta, ofta med papper och penna, vilket har gett bra resultat i nationella proven. Klassen får arbeta med varierande och roliga uppgifter som exempelvis att skapa en skoltidning, göra egna korsord och hålla presentationer. Hon låter barnen samarbeta i grupper och lära av varandra.Fanny gör ett fantastiskt arbete som en stödjande och förstående lärare för alla sina elever Hon anpassar varje lektion med noggrant utformade strategier vilket skapar en trygg och strukturerad miljö där varje barn kan utvecklas i sin egen takt.
Med sitt tålamod, sin förmåga att skapa individuella läroplaner och sitt engagemang för att bygga starka relationer, gör hon en betydande skillnad i barnens skolgång och deras framtida möjligheter. Kunskaperna och känslan de bär med sig från årskurs 1–3, att känna "jag kan faktiskt!", utgör en grund för dessa elevers självkänsla och självförtroende och kommer påverka deras framtida studiemotivation.
Språkintroduktionsarbetslaget på Nacka gymnasium har under flera år arbetat framgångsrikt och nytänkande med kommunens nyanlända elever i gymnasieålder.
Laget har varit en viktig del i det av Svenska Akademien finansierade forskningsprojektet Intensivsvenska. Genom ett nära arbete med forskare från Stockholms universitet har laget varit med och utvecklat metoden som gett mycket goda resultat på ett flertal skolor. Framgången med projektet har lett till att laget fått föreläsa på konferenser, på Humboltuniversitetet i Berlin och nu senast i Svenska Akademiens monter på bokmässan i Göteborg.
Lärare i laget finns nu med på lärarstudenters litteraturlistor och deras erfarenheter och kunnande delas flitigt under projektets fortsättning, projektet Samsyn. Arbetet har kretsat runt ett helhetsgrepp kring språkinlärning där varje ämne arbetar med språkfärdighetsträning. Ett fokus på elevernas förmåga att planera och förstå processerna kring sin inlärning bereder väg för en god utveckling av ordförråd, muntliga färdigheter och litterarisering.
Inget av det ovanstående hade varit möjligt utan arbetslagets stora humanism och tro på eleverna. Lärarna möter vitt skilda livsöden och överbryggar ibland stora kulturella skillnader, alltid med elevens bästa som ledstjärna. IM/IMS-arbetslaget representerar vad som är möjligt när en grupp mycket motiverade, erfarna och kunniga individer arbetar forskningsbaserat och vetenskapligt. Resultaten från de senaste åren talar för sig själva då en överväldigande majoritet av eleverna når ett betyg i svenska inom två år och kan fortsätta sina studier på ett svenskt gymnasium eller vuxenutbildning.
På bilden (från vänster): Marie Hardy, Ingrid Bröjersén, Josefin Andersson, Moa Eliasson, Dan Sundell, Sofia Eriksson, Åsa Vestlund och Claudio Pagnozzi.
Nominerad men ej med på bilden: Mirjam Vallin
Varje avdelning börjar morgonen med en kreativ samling mycket med fokus på just språkinlärning. De äldre barnen utgår från ”Före Bornholmsmodellen” och de yngsta jobbar mer med lek och ramsor. Vid samlingen utses en ordförande och barnen repeterar ofta sitt fullständiga namn och adress. Vid samlingarna övar man även mycket på begrepp, skillnader mellan verb och substantiv och att sätta ord på tid, ”idag, igår och imorgon”.
Varje måndag har ett barn ”boktipset” då hen tar med sig en bok hemifrån, återberättar boken och kompisar får öva på att formulera frågor. Mina två barn på förskolan, en på ”storbarnsavdelningen” och en på ”småbarnsavdelningen” leker gärna ”boktipset” hemma. Detta främjar både återberättande och nyfikenhet på andra kompisars böcker. Varje barn som har boktips fotograferas och bild på barnet och veckans bok hängs upp på väggen. Barnen är stolta över sina boktips. Jag som förälder blir även korrigerad vid läsning hemma om jag missar att uppge bokens titel och författarens namn.
Förskolan besöker biblioteket flera gånger i månaden med både de äldre och yngre barnen och lånar böcker tillsammans ofta i kombination med mini-bio.
På bilden (från vänster):Nelli Grinevic, Veronica Linde och Andressa Olsson.
Pedagogerna arbetar språkmedvetet genom att läsa böcker kopplade till vardagliga situationer och barnens ursprung, ibland samma bok på flera olika språk. Barnen har då visat ett intresse att vilja lära.
Pedagogerna har medvetet jobbat för att varje barn ska ha rätten att bli lyssnad på och respekterad, genom att använda en magisk boll/trollspö som ger barnen förståelsen för varandras olika åsikter, tankar och teorier. Barnen har då visat ett större intresse för att vilja få sin röst hörd, samt att vilja bli lyssnade på. Genom att dela barngruppen kan pedagogerna möta varje barns behov och ge alla möjlighet att uttrycka sig. Pedagogerna integrerat barnkonventionen i sitt arbete och skapar en trygg miljö som främjar lärlust.
De involverar vårdnadshavare genom att barnen tillsammans med vårdnadshavaren väljer en bok hemma som de tar med sig till förskolan och visar och berättar om för kompisarna. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta plats men visar även stor förståelse för alla barns känslor och olikheter. Språkfrämjande samlingar med ”före Bornholm” och aktiviteter som sång, dans och musik stärker barnens självkänsla och psykiska hälsa.
På bilden (från vänster): Åsa Påhlsson Boklund och Emelie Lönnroth
Sidan uppdaterades: