Överskott av näring i många av Nackas insjöar leder till att vikar och grunda stränder växer igen. Klippning är den vanligaste formen av sjövård i Nacka, men ibland krävs även andra metoder för att komma tillrätta med problem i sjöar orsakat av övergödning och föroreningar.
Klippning
Regelbunden klippning av vegetationen hjälper till att hålla vattenytan öppen. Kommunen klipper ungefär 400 000 kvadratmeter sjöyta varje år. En del områden klipps flera gånger. I första hand klipper vi de mest populära bad- och fiskesjöarna. Företaget Sala vassklippning AB har uppdrag att sköta klippningen åt kommunen.
De som utför klippningen tar hänsyn till djurlivet och till badande. De är informerade om att fågelbon och bäver förekommer i flera av sjöarna.
Årets preliminära schema för klippning
Klippningen sker cirka 1,5 meter under vattenytan.
I Sågsjön ska ingen vass klippas, utan bara undervattensvegetation som inte ska utföras närmare än 2-3 meter från vassarna.
| Vecka | Sjöar | Kartor |
| 25-26 | Bastusjön, Sågsjön, Insjön samt Kocktorpssjön |
Se i detalj vilka områden som ska klippas (kartor/pdf-dokument):
|
| 27 | Ältasjön, Bagarsjön, Myrsjön | |
| 28-29 | Bastusjön, Karbosjön, Lundasjön-Dammsjön | |
| 30 | Kocktorpssjön,Sågsjön, Insjön | |
| 31-32 | Långsjön, Myrsjön, Kvarnsjön | |
| 33-34 | Ältasjön, Karbosjön, Bagarsjön, Sickla kanal | |
| 35-36 | Insjön, Sågsjön |
Schemat är utarbetat i samarbete mellan kommunen och lokala föreningar och är endast preliminärt, då väder och andra omständigheter kan påverka när klippningarna genomförs.
Klippning till nytta för badande och sjöarnas hälsa
Nacka kommun har arbetat med att ta bort vegetation i ett tiotal sjöar sedan över 30 år tillbaka. Det är de sjöar som betyder mycket för bad och friluftsliv som prioriteras.
Klippningen av vegetation i övergödda sjöar är även positiv för miljön, då kraftig vegetation tär på syret i sjöarna.
Bil
der: En vik av Insjön före och efter klippning. Foto Lars Sahlén.
Resultatet blir oftast bäst om hela växterna tas bort, eftersom mycket näring kan finnas lagrad i rötterna.
Det är viktigt att de avklippta växtdelarna samlas ihop och transporteras bort, då om de fick ligga kvar skulle tära på på sjöns syreförråd medan de ska bryts ned.
Föreningar i Nacka bidrar till sjövårdsarbetet
Föreningen Rädda Ältasjön har med bidrag från kommunen skaffat ett eget klippaggregat. Genom sitt sjövårdsarbete vill de förbättra vattencirkulationen vid stränderna och ge de boende i Älta bättre tillgänglighet till sjön. Föreningen samarbetar även med Ältens Fiskeklubb för att skapa friare ytor runt fiskeplatserna i sjöns västra och norra del.
Kommunen har även bidragit med ett enklare klippaggregat till Boo fiskevårdsområdesförening. Det används av lokala föreningar, som ett komplement till kommunens borttagning av vass och andra sjöväxter.
Fler typer av sjövård
För att det ska vara meningsfullt att restaurera sjöar och komma till rätta med problem förorsakade av övergödning, måste tillflödet av näringsämnen och föroreningar till en sjö först ha hejdats.
Exempel på olika typer av sjövård:
- muddring
- kemisk metod
- biologisk metod
- rening av dagvatten
- kalkning
Muddring
Muddring innebär att näringsrika och kanske förgiftade sediment tas bort. Samtidigt fördjupas sjön. Effekten kan bli beståend, om sedimenteringen inte går alltför snabbt. Muddring har utförts bland annat i Kocktorpssjön och Bagarsjön. Den senaste större muddringen genomfördes under våren 2007 i en igenväxt vik i Ältasjön. Syftet var att göra stränderna i området mer tillgängliga för besökare.
Kemiska metoder
Kemiska metoder går ut på att förhindra fosfor eller andra ämnen från att läcka ut från sedimenten. Det kan ske genom tillsatser av kemikalier som bildar komplexa föreningar med fosforn, på liknande sätt som när man tar hand om fosforn vid reningsverk. Metoden har använts i Långsjön och Bagarsjön.
Bild: Farkost för fosforfällning på Långsjön. Foto Birgitta Held Paulie.
Biologiska metoder
Biologiska metoder kan gå ut på att styra växtodling eller fiskbestånd på ett sätt som gynnar det man vill åstadkomma i sjön.
- Utplantering av gräskarp som äter av växtligheten.
- Minska beståndet av mört, som äter djurplankton. Om djurplankton ökar i sjön får de större möjlighet att beta av växtplankton, vilket i sin tur bland annat förbättrar siktdjupet och syrehalten.
- Utplantering av gös, vilket vi gjort i Ältasjön är ett exempel på hur biologiska metoder använts i Nacka.
- Utplantering av signalkräftor har kommunen gjort i tiotal sjöar som tidigare hade kräftpest. Kräftor betar av växtlighet vid sjöbottnen och hejdar på så sätt igenväxtningen.
Rening av dagvatten
Att rena dagvattnet kan ha stor betydelse för vissa sjöar nära större vägar, bostadsområden och industrier. Orenat dagvatten, det vill säga ytvatten som avrinner från hårdgjorda ytor och som rinner ner i våra sjöar kan ha passserat områdena innehålla näringsämnen, tungmetaller, olja och annat som påverkar sjöarna negativt. I en del fall är det därför lämpligt att rena dagvattnet innan det når sjön. Anläggningar för rening av dagvatten finns vid Långsjön, Kocktorpssjön, Myrsjön, Bagarsjön och Ältasjön.
Här kan du läsa mer om Myrsjöns dagvattendamm
Kalkning
Kalkning sker för att hejda försurningen när pH och alkalinitet i en sjö har sjunkit alltför mycket. Sjön Vittjärn har kalkats flera gånger.
Sidan uppdaterades: