Sågsjöbadet är en fin kommunal badplats vid sjöns nordöstra strand.
Badplatser i Boo
I sydväst finns inbjudande skogs- och ängsmarker mot Rensättra. Österut är det lätt att ta sig vidare till fots mot Velamsund, till exempel på Booleden (markerad vandringsled).
Boo Fiskevårdsområdesförening förvaltar fisket i sjön. Rätten till kräftfiske har dock upplåtits till Sågsjöns Kräftfiskeklubb. Fiske är i övrigt tillåtet med handredskap som är försett med lina och krok, t.ex. metspö, kastspö, pilk och pimpel. Redskapen får dock inte ha mer än tio krokar och fiskemetoden får inte kräva båt. Vid kommunens senaste provfiske hittades abborre, nissöga, löja, mört, samt musselarterna spetsig målarmussla, allmän dammussla och stor dammussla.
Allt fiske är förbjudet under lekperioden 15 april - 15 juni.
I augusti 2012 genomförde Sportfiskarna ett standardiserat provfiske med nät på kommunens uppdrag. Tio fiskarter fångades: abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, mört, nissöga, sarv och sutare. Fiskbeståndet domineras både till antal och vikt av abborre följt av mört. Ett syfte med undersökningen var att bedöma sjöns ekologiska status. Att mängden fisk i sjön var hög och att fisken skydde djupare vatten, där syrehalten förmodligen är låg, indikerar att Sågsjön är påverkad av övergödning. Den ekologiska statusen klassades som måttlig.
Fiske och fiskerätt
Rapport om provfisket (PDF-dokument, 1,1 MB)
Vegetationen i sjön är koncentrerad till vattnen närmast stränderna. Den rikligaste växtligheten finns i grundare vikar, som Rensätraviken. Ytmässigt dominer axslinga, men även kaveldun, näckrosor, busk- och sjökantsvegetation finns i större mängder. Säv förekommer fläckvis i sjöns nordvästra del. Under de senaste åren har undervattenvegetationen brett ut sig kraftigt.
Bild: Nissöga, en fisk som mest rör sig nattetid vid bottnen. I skäggtömmarna vid munnen har den ett särskilt sinne för känsel och smak. Klicka för att se bilden större!
Illustration: Mattias Pettersson.
Området kring sjön har ett intressant växt- och djurliv samt ett geologiskt värde. Strömstare och en bäverhydda finns vid sjöns utlopp till Saltsjön.
Strandskydd gäller i vattnet samt för delar av landområdet runt sjön.
Sjön ligger i ett område som enligt länsstyrelsen hör till de mest värdefulla i länet.
Sågsjön är näringsrik. Fosforhalten klassas i sjöns norra del som hög och i södra delen som måttligt hög. Siktdjupet är måttligt. Syrebrist uppträder ofta i sjöns djupvatten.
Eftersom Sågsjön är djup och under sommaren temperaturskiktad hindras det näringsrika bottenvattnet från att blanda sig med det näringsfattiga ytvattnet. Vegetationen får därmed ingen extra näring, vilket kan medföra bland annat algblomning. Näringsbelastningen har på senare år minskat genom sanering av avlopp.
Motståndskraften mot försurning är mycket god.
Sjön har undersökts sedan 1956 av Stockholms universitet, och har därför ett speciellt vetenskaplig värde.
näringstillstånd - fosfor | |
näringstillstånd - kväve | |
surhetstillståndet/alkalinitet | |
siktdjup |
Här finns förklaringar till klassindelningen och mycket annat.
Vegetation avverkas regelbundet. Sågsjön bör avlastas ytterligare från tillflöden av näring.
2011 och 2012 rensades delar av Sågsjöbäckens fåra och förseddes med trösklande stenar. Syftet är att lekande gäddor, öringar och annan fisk från Saltsjön ska kunna ta sig uppför ån till Sågsjön.
Provfiske har skett 2012, både i Sågsjöbäcken och i sjön.
Sidan uppdaterades: