Yta | 5,8 hektar |
Medeldjup | 1,2 meter |
Maxdjup | |
Nivå | 16,2 meter över havet |
Volym | 70 000 m³ |
Det finns ingen kommunal badplats i Karbosjön.
Boo Fiskevårdsområdesförening förvaltar fisket i sjön. Fiske förutom kräftfiske är tillåtet med handredskap som är försett med lina och krok, t.ex. metspö, katspö, pilk och pimpel. Redskapen får dock inte ha mer än tio krokar och fiskemetoden får inte kräva båt. Det är svårt att fiska i sjön eftersom den är mycket igenväxt.
Om fiske och fiskerätt
En stor del av strandlinjen är privatägd och endast sjöns norra och nordöstra del är oexploaterad. Generellt strandskydd gäller för hela sjön.
Vattenvegetationen har tidigare täckt större delen av sjöns yta. Situationen har förbättrats sedan kommunen börjat klippa växtlighet minst två gånger per sommar.
De dominerande arterna är gul och vit näckros, smalkaveldun och vattenaloe. Täta bestånd av bredkaveldun, gäddnate och busk- och sjökantsvegetation (al, sälg, kråkklöver, iris) förekommer.
Sjön är näringsrik och syrebrist har vid något tillfälle uppmätts till ca 1 meters djup (50% av sjöns botten). Siktdjupet är litet och vattenfärgen tämligen kraftig.
Sjön fick tidigare ta emot dåligt renat avloppsvatten från bebyggelse inom tillrinningsområdet. De flesta fastigheterna är nu anslutna till kommunalt avlopp.
Vid kraftiga regn är tillrinngingen till sjön större än avrinningen. Det innebär att sjöns vattennivå stiger snabbt, med risk för att lågt placerade byggnader kan översämmas. Kommunen har genom miljödom fått rätt att förbättra avrinningen från sjön. När arbetena genomförts kommer risken för översvämningar att minska.
Inför en tillståndsansökan om markavvattning gjordes fältstudier av naturvärden och en studie för att bedöma effekterna av en reglering av vattennivån.
Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön (PDF-dokument, 2,2 MB).
Karaktärisering av Karbosjöns ekosystem samt bedömning av effekterna av nivåreglering (PDF-dokument, 1,9 MB).
näringstillstånd - fosfor | |
näringstillstånd - kväve | |
surhetsgrad/alkalinitet |
Här finns förklaringar till klassindelningen och mycket annat.
Gräskarp utplanterades under 1980-talet för att hålla tillbaka den kraftiga vegetationen. Någon större utglesning av vegetationen har dock inte skett. Karbosjön hör sedan 2006 till de sjöar som regelbundet klipps.
Sidan uppdaterades: