Grönstrukturprogrammet - dokument och arbete
I grönstrukturprogrammet beskrivs vikten av närhet till natur och friluftsliv i den bebyggda miljön, grönstrukturens kulturhistoriska och ekologiska värden och hur dessa värden är en förutsättning för ett hållbart Nacka. Det betonar att naturens ekologiska processer är avgörande för att minska samhällets sårbarhet exempelvis vid förändrat klimat, rening av vatten och för biologisk mångfald.
Programmet används bland annat i kommunens planering och naturvård. Det är också en bra kunskapskälla för alla intresserade. Förutom huvudrapporten kan du ta del av två underlagsrapporter. Där redovisas de inventeringar av natur- och rekreationsvärden som gjordes 2008-2010.
Grönstrukturprogrammet (PDF, 40 MB)
Park- och naturenheten leder arbetet med att genomföra grönstrukturprogrammet. Det innebär att arbeta för att mål uppfylls och att rekommendationer genomförs och följs upp. Arbetet samordnas med kommunens mål- och budgetprocess.
300 värdefulla naturområden
Inventerarna arbetade i fält under våren och sommaren 2008. Genomgången av resultaten blev smått sensationell - antalet områden med dokumenterat höga naturvärden i kommunen ökade från omkring 100 till drygt 300!
Det rör sig om sammanlagt cirka 1000 hektar mark, men storleken på de enskilda områdena varierar kraftigt.
De flesta områdena har klassats som "mycket högt naturvärde" (av regionalt intresse - klass 2) eller "högt naturvärde" (kommunalt intresse - klass 3). Nyckelvikens bestånd av gamla ekar fick det allra högsta värdet (nationellt intresse - klass 1). Klassningen är en viktig utgångspunkt när man ska gå vidare med att prioritera var satsningar behövs för att bevara och utveckla olika naturvärden.
-Visst hade vi förväntat oss att inventerarna skulle hitta en del nya områden, men att Nacka nu visar sig ha så pass många fina områden var ändå överraskande, säger Magnus Rothman, som ledde projektet bakom grönstrukturprogrammet.
-Det är intressant att så många nya fynd skett i områden som Skarpnäs och Ryssbergen.
Bilder: Högst upp Bo Törnkvist, Skogsstyrelsen, och Åsa Eriksson, Ekologigruppen AB, under inventeringsabetet. Längre ned ett skalbaggsfynd från Erstavik, en av de gamla ekarna i Nyckelviken och vy från Erstaviksmarkerna med Sörmlandsleden.
Hur ska resultaten användas inom kommunen?
-Genom att inventeringarna läggs in i en ny kommunal databas över naturvärden sprids kunskaperna om Nackas gröna resurser till planerare, naturvårdare och exploatörer. Det bör bland annat leda till att man undviker att bygga bort de mest värdefulla av grönområdena. De utgör ju en stor del av Nackas "gröna kapital". De kan främja folkhälsa och biologisk mångfald - samt inte minst, bidra till våra konkurrensfördelar som en attraktiv, hållbar kommun!
Sju faktorer bakom naturvärdesbedömningen
Inventerarna har klassificerat fynden med avseende på naturvärde, dvs. vilket värde ett område har för den biologiska mångfalden utifrån Naturvårdsverkets rekommendationer.
De här faktorerna avgör hur ett naturområde bedöms:
- Naturtypens ovanlighet. Bedömningen gäller vad som är ovanligt eller sällsynt ur ett riksperspektiv.
- Ett objekts storlek och kontinuitet. Ju större objekt och ju längre kontinuitet, desto högre värde har det. Storlek och kontinuitet är de två viktigaste faktorerna för biologisk mångfald.
- Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Många små likartade områden tillräckligt nära varandra kan vara lika viktiga som ett stort område.
- Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer. Exempel: död ved eller hålträd, eftersom de är viktiga livsmiljöer för många hotade arter.
- Förekomst av hotade och rödlistade arter. Vilka arter det gäller framgår av en lista som ses över regelbundet. ArtDatabanken sammanställer uppgifter om rödlistade arter i hela landet.
- Förekomst av indikatorarter. Vissa växter, svampar och djur är kända för att de är viktiga tecken på mer dolda kvaliteter för det biologiska livet i ett område.
- Förutsättningar för bibehållande av värde. Ett värdefullt område som i praktiken är omöjligt att behålla kan tilldelas ett lägre värde.
Underlagsrapport och inventering över naturvärden (PDF-dokument, 10,5 MB)
Värdefulla områden för människor
Ett annat inventeringsprojekt som genomförts handlar om vilka upplevelser de gröna miljöerna kan ge oss människor. Också resultaten därifrån har redovisats i en rapport och på kartor, som används både inom planeringen och det praktiska arbetet med kommunens grönområden.
Bilder: Förskolegrupp från Blåbäret på grillutflykt. Längre ned bl.a. svampplockning (blomkålssvamp) och vy från Knut Wallenbergs park.
Tio upplevelsevärden
Analysen utgår här från en rad gröna begrepp som har börjat användas för att bedöma och beskriva vad t.ex. en liten park, en strandpromenad eller en storskog kan betyda. Att det handlar om viktiga kvaliteter för ett gott liv håller de flesta förmodligen med om – men det har varit svårt att fånga dem i begrepp och siffror, och därmed värdera deras betydelse.
I arbetet med rapporten har Nackas gröna områden klassats utifrån sju upplevelsevärden som gäller behovet av frilufts- och strövområden och tre värden för behovet av bostadsnära natur.
Det handlar om:
- Orördhet och trolska miljöer.
- Skogskänsla.
- Utblickar och öppna landskap (upplevelse av frihet och rymd).
- Variationsrikedom och naturpedagogik.
- Kulturhistoria och levande landskap.
- Aktivitet och utmaning.
- Service och samvaro.
- Bostadsnära natur och park.
- Bostadsnära rörelsestråk.
- Strandpromenader.
Värdekärnorna är särskilt viktiga
Eftersom de miljöer som samtidigt erbjuder många olika gröna upplevelser brukar uppskattas extra mycket lyfts de fram på en särskild karta. Rapportförfattarna menar att de områdena kan ses som "värdekärnor" för rekreation, på ett liknande sätt som andra områden är värdekärnor för biologisk mångfald.
Flera av de här områden ligger inom de gröna kilar som går genom Nacka (främst stråket från Erstaviken in mot Hammarby), men här återfinns också t.ex. Tollare, Ryssbergen-Svindersviken, Trollsjön och Skuruparken.
Ett förslag i rapporten är att kommunen systematiskt ska börja använda vissa begrepp vid planering och skötsel av grönområden. Några av dem är:
- Bostadsparken – de grönytor som finns allra närmast bostäderna. En bostadsgård bör vara lummig och grön och innehålla lekplats för de minsta barnen.
- Kvarterslekplats – platser i allmän regi för mindre barn, som bör finnas där det saknas gemensamma gårdar. De bör ligga inom 50 meter från bostaden.
- Kommundelspark – platser med attraktioner som kan locka invånarna i en hel kommundel/stadsdel. Exempel på det finns idag i Orminge och Fisksätra.
- Prydnadspark – stadsmässiga parker för vuxna som vårdas med hänsyn till skönhetsvärden. Exempel: Zetterwallsparken.
- Närskog/närnatur – naturmark som får användas och slitas, gärna rik på stigar, viktig inte minst för barns lek och upplevelser. Ett sådant område bör vara större än 200x200 meter.
- Strövområde – sammanhängande områden där man kan vandra i natur- och kulturlandskap i flera timmar. Ska vara större än 100 hektar (helst större än 500 hektar), och rymma tysta delar.
- Strandpromenader – grönstråk längs vatten, som kan ha olika karaktär: t.ex. natur, park, lugn villagata.
Rapporten visar att många av de här värdena finns i dagens gröna Nacka. Men den beskriver också brister, t.ex. att ett splittrat landskap tillsammans med vägar och järnvägsspår har skapat alltför isolerade enklaver av bostäder. Till utmaningarna för framtiden hör att göra bostadsnära natur mer tillgänglig och att skapa nya attraktiva parker. Och givetvis att planera medvetet när ny bostadsbebyggelse ska tillkomma nära värdefulla naturområden.
Underlagsrapport och inventering över rekreativa värden (PDF-dokument, 6,6 MB)
Sidan uppdaterades: