Åka kommunalt: Det finns många alternativ att ta sig till Svärdsön. Du kan till exempel ta buss 410 från slussen till Nacka station och därefter ta Saltsjöbanan till Saltsjöbadens station och därifrån buss 458 till Svärdsön.
Med bil: Åk mot Saltsjöbaden, följ Byvägen och vidare på Älgövägen. Svärdsö är ön innan Älgö.
Parkering: Finns i anslutning till Älgövägen, se pdf-karta nedan.
Areal: 148 hektar
Areal vatten: 93 hektar
Förvaltas av: Nacka kommun
Markägare: Nacka kommun
Föreskrifter och skötselplan för Svärdsö naturreservat (PDF-dokument, 13,9 MB)
Den norra delen av reservatet sträcker sig in i Baggensfjärden och inkluderar ön Furuholmen som är ett fågelskyddsområde. Den södra delen av reservatet utgörs av ett kuperat och bergigt skogsområde och inkluderar Torskholmen, delar av Vårgärdssjön och Erstaviken.
Svärdsö med sina ständer och klippor är en populär plats för sol och naturbad. I det smala klippiga sundet som förbinder Vårgärdssjön med Baggensfjärden har det bildats en grund bassäng där de släta klippor på Svärdsösidan utgör en populär plats för bad.
Vid Torskholmens norra sida i angränsning mot Älgövägen har berget bildat en tydligt avgränsat vik. Här finns goda möjligheter för vandring och klättring utmed strandlinjen samt klippbad.
Reservatets skog är mycket gammal och domineras av barrskog. Sprickdalarna och de gamla tallarna hindrar motorbullret från att tränga fram vilket gör det lättare att höra fågelsång och vattnen som kluckar.
Det finns inte så många tysta platser kvar i Nacka men Svärdsö är en av dem.
Genom hela reservatet finns ett förgrenat nät av upptrampade stigar. Tydigast är stigarna i de södra delarna där det sommartid finns ett högt besöksttryck från badare. Vissa partier i reservatet med tät skog kan upplevas som svårgenomträngliga. Öns uppbrutna karaktär innebär att man inte kan röra sig i området längre stäckor utan att behöva klättra i den bergiga naturen.
I Dragedsviken i sydväst bedriver Saltsjöbadens sjöscoutkår verksamhet. I söder mot Dragviken arrenderar Solsidans båtklubb ett område och rätt att utnyttja 1000 kvadratmeter vattenområde. På Torskholmens norra strand arrenderar Torskholmens båtklubb mark- och vattenområde.
Fiskerätten inom reservatet är upplåten till Saltsjöbadens Fiskevårdsförening.
Svärdsö har genom århundradena varit relativt opåverkad av av människors kulturella avtryck. Svärdsös har en geologisk formation med sprickdalar och berg. Marken har aldrig varit lämpad för åkerbruk,.
Svärdsön hörde på 1700-talet till godset Erstavik men avstyckades från egendomen i slutet på 1800-talet. Först när Älgövägen anlades i mitten av 1920-talet uppfördes några småhus på Svärdsön.
På Svärdsö finns två fasta fornlämningar. Ett stensättnig och ett röse. De är lätta att hitta. Båda härrör från järnåldern, alternativt bronsåldern. Dateringen är oklar.
Inför bildandet av reservatet gjordes en inventering av vattenområdena runt Svärdsö (i Erstaviken, Baggensfjärden och Värgärdssjön). Prover visar att det finns välmående bottnar ner till 29-34 meters djup. Naturvärdena är högst i Erstaviken, där man hittat bland annat frisk blåstång, kärlväxter och kransalgsängar med stor utbredning i djupled. Artrikedomen är ovanligt stor för ett område i innerskärgården.
Dykare inventerar vegetationen utanför Svärdsö.
Blåstång med förökningskroppar och snäckor.
Rapport: Marin inventering av Svärdsön. (PDF-dokument, 4,7 MB)
Svärdsös landområden är till stor del opåverkade, eftersom inget jordbruk har bedrivits på ön. I hällmarkstallskogen har därför arter som tallticka, luddticka, reliktbock och blåmossa hittat en livsmiljö och kunnat utvecklas.
På delar av ön är berggrunden kalkhaltig. Det har bidragit till en rik flora av arter. I klippbranter på sydsidan kan man hitta bland annat kungsmynta, harmynta, blodnäva, Adam och Eva, tulkört, gulmåra och brudbröd.
I några dalar trivs ädellövträd som ek, lind och ask, lönn och alm. På några ställen är består dalarna av smala passager, där fallna träd gör det svårt att ta sig fram. Den döda veden är dock bra för vedlevande insekter och svampar. Här finns också kalkgynnade arter som klockmossa, kruskalkmossa, blek stjärnmossa, grov baronmossa och fjällig gytterlav.
I de mest låglänta delarna finns kärrområden med al och björk.
Läs mer om Erstaviken
Läs mer om Baggensfjärden
Läs mer om Vårgärdssjön
Som besökare i området måste du följa de föreskrifter som gäller i reservatet för allmänheten.
Naturreservat har särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilken skötsel och föreskrifter som gäller varierar mellan olika reservat, bland annat beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda.
Här kan du läsa vad som gäller angående skötsel och föreskrifter för Svärdsö
Om du vill göra något i våra naturreservat som inte är tillåtet enligt föreskrifterna behöver du söka dispens. Det ges endast undantagsvis och bara om det man vill göra inte står i strid med syftet med naturreservatet. Exempelvis kan inte dispens ges för sådant som förstör värdefulla naturmiljöer som reservatet är tänkt att skydda. Det ska också finnas ett särskilt skäl för dispens, exempelvis att anläggningen underlättar för det rörliga friluftslivet.
Vid handläggningen av dispensansökan görs en avvägning mellan intresset för att få utföra åtgärden och de miljö- och friluftsintressen som reservatet ska skydda. Det är viktigt att du som ansöker om dispens är medveten om att det kan finnas villkor som måste uppfyllas. För att få dispens behöver du bland annat kompensera för den skada på naturvärden eller friluftslivet som uppstår när du utför din åtgärd, genom att göra något bra för naturen inom reservatet.
Hämta blankett för ansökan om dispens (PDF-dokument, 122 kB)
Sidan uppdaterades: