-
Handfärg - av rätt sort?
-
Söt - men tillverkad i olämplig mjukplast
-
Bättre leksak - klossar i trä
-
Muggar och tillbringare i plast
-
Bättre material till ätredskap
Bildspelet: Bra och mindre bra på förskolan. Foton Ronny Fors och Carina Andrésen.
Carina Andrésen är miljö- och hälsoskyddsinspektör. Hon jobbar särskilt med miljöenhetens satsning om giftfria förskolor som innefattar både privata och kommunala förskolor.
-En förälder ska veta att deras barn är säkra i våra förskolor, säger hon. Golvmattor som kan avge skadliga kemikalier, gamla bildäck och uttjänad elektronik ska inte finnas där.
Miljöenheten arbetar med både information och inspektioner för att minska mängden skadliga ämnen. Två faktorer som inspektörerna granskar är städning och ventilation. För att ventilationen ska kunna transportera bort skadliga ämnen från luften ska den vara anpassad till det antal personer som vistas i lokalerna. Städningen behöver fungera väl för att minska mängden damm och de kemikalier som samlas där.
Folder och checklista stöd för förskolorna
På miljöenheten finns mycket kunskap om miljö- och hälsorisker med saker som kan finnas i barns vardag. Vissa sorters leksaker och husgeråd i plast, vinylhandskar och sovmadrasser med skadliga mjukgörare är några exempel. En folder och en checklista om sådana frågor ska göra det lättare för förskolorna att ta itu med de här frågorna.
Andelen punkter på checklistan som förskolorna i snitt har klarat av hör till indikatorerna i Nackas miljöprogram. Målet är satt till 80 procent år 2018 och 100 procent år 2020.
Stöd till utbyte
Utbildningsnämnden fick 2016 två miljoner kronor för att stödja förskolornas arbete med att minska gifter i barns vardag. Pengarna användes till att byta ut äldre utrustning och leksaker.
Varför just barnen?
Att just barnen prioriteras i miljömålsarbetet för giftfri miljö har flera skäl. Barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Det beror bland annat på att deras kroppar inte är färdigutvecklade. Organsystem som hjärna, immunförsvar och hormonsystem fortsätter utvecklas till vuxen ålder och kan i vissa faser vara extra sårbara för kemikalier. De kan till exempel påverka förmågan att få barn i framtiden. Barn andas också snabbare, äter och dricker mer i förhållande till sin vikt, och har tunnare och känsligare hud. Om barn utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen så får barn i sig mer.
Små barn utforskar världen genom att krypa på golv, tugga och suga på saker. Då kan de få i sig kemikalier både via damm som finns där och från kemikalier som läcker från föremål.
Barn på en förskola kan förstås inte heller fatta beslut och ta ansvar för sina val så som en vuxen kan.
På vissa områden finns säker kunskap om vad som är olämpligt i barnens uppväxtmiljö. På andra områden är misstankarna om risker mindre säkra, bland annat för att många kemiska ämnen är nya och för att det inte gått att följa upp effekterna under någon längre tid.
-Då bör vi hålla oss till försiktighetsprincipen, som ju är en av grundreglerna i miljölagstiftningen, säger Carina Andrésen.
Sidan uppdaterades: