Gestaltning
En övervägande del av en byggnads klimatpåverkan kommer från materialet varav material med låg klimatpåverkan måste främjas samtidigt som det är viktigt att beakta kvalitet för att minimera behovet av underhåll och åtgärder i framtiden. Klimatpåverkan från grundläggning, markarbeten och finplanering behöver minskas så långt som möjligt vilket påverkas av var byggnader placeras, höjdsättning, val av material och konstruktion samt utformning.
Gestaltningskraven behöver ge flexibilitet att i framtiden kunna nyttja innovationer och återbrukat material utan att detaljplanen ändras. Val av gestaltning behöver också ta hänsyn till frågor som trygghet, biologiska spridningssamband och långsiktigt attraktiva byggnader. Dessa hållbarhetsaspekter kan i vissa fall motverka varandra.
Energianvändning
Byggnadskroppens form påverkar möjligheten att skapa ett energieffektivt hus. En mer kompakt byggnadsform, med låg formfaktor, är mer energieffektiv än den större mängd ytterväggar som kan uppstå genom exempelvis vinklar, indrag, släpp och takkupor. En låg formfaktor påverkar också det totala behovet av material vid byggnation. Byggnaden behöver ges goda förutsättningar för att kunna producera förnyelsebar energi, bland annat genom att taket utformas gynnsamt för solceller, möjlighet till batterilagring, nyttjandet av överskottsvärme från grannfastigheter med mera. Valet av uppvärmningssystem behöver hållas öppet under processen för att bibehålla flexibilitet för framtida teknik varav krav på exempelvis fjärrvärme inte är att föredra.
Klimatanpassning
För att hantera klimatrisker lokalt behövs gröna lösningar där synergier nås mellan klimatreducerande åtgärder så som kolbindning i växter och mark, dämpning av vattenflöden, växtlighet som motverkar värmeeffekten och höjd biologisk mångfald. För bästa effekt krävs samverkan mellan kvartersmark och allmän plats.
För hantering av vatten är det bättre att bygga en anläggning i stället för flera mindre lokala lösningar. I detaljplanen kan kommunen ange förutsättningar så som marknivåer och lutningar för att säkra avvattning av enskilda fastigheter. Även markens genomsläpplighet kan regleras i detaljplanen. Underjordiska konstruktioner bör undvikas för att ha möjlighet till infiltration och större växtlighet.
Kolsänkor/minskande utsläpp från mark
Gården/taken och byggmaterialen behöver användas för att minska utsläppen och för att utgöra kolsänkor. Utsläppen från mark kan minskas genom att minimera andelen hårdgjord mark och genom att återanvända jordmaterial på plats. Kolsänkor som kan användas är till exempel vegetation, biokol som blandas i jordarna och inbyggt trä i långlivade konstruktioner.
Transporter
Transporter under produktionstiden, men även under förvaltningstiden, behöver ges förutsättningar att minimeras. Genom att placera byggnader på ett sätt som minskar behovet av sprängning eller utfyllnad minskar behovet av transporter. En samordnad masshantering inom området minskar också antalet transporter både till och från området.
Förutsättningar behöver ges för att de som bor och vistas på platsen ska kunna röra sig på ett hållbart sätt. Mobilitetshus och delningstjänster ger förutsättningar för ett resurseffektivt resande med bilpool, cykelpool och liknande. Parkeringstalet behöver utgå från avstånd till kollektivtrafik och erbjudna mobilitetstjänster och kan samordnas med befintlig parkering om sådan har överkapacitet. Förutsättningar behöver skapas för ett lättillgängligt mobilitetshus/parkeringshus inom området för att minska behovet av underbyggda garage inom varje fastighet. Detta minskar mängden schaktmassor och åtgången av betong och ger bättre förutsättningar för träd och annan typ av grönska på gårdarna. Mobilitetshuset bör ges en framtida alternativanvändning eller vara demonteringsbart om behovet av bilparkering minskar i framtiden. Viss gatuparkering samt lastzoner behöver finnas för att erbjuda tillgänglig parkering och leveranser till bostädernas entréer.
Avfall/miljöhus
Att avfall hanteras på ett resurseffektivt sätt är en viktig förutsättning för klimatneutralitet. Den övergripande inriktningen för hur avfallet bör hanteras anges i EUs avfallshierarki. Avfallshantering styrs av en rad lagar i bland annat miljöbalken och i arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Miljörum förutsätter en placering som är tillgänglig för alla. De bilar som hämtar fraktionerna blir allt större och kräver därmed breda vägar och vändzoner. En genomtänkt placering av miljörummen är en viktig aspekt i det tidiga skeden. Sopsug kan vara ett alternativ, vilket dock medför höga initiala kostnader. Även en områdesgemensam returpunkt/återbrukslokal bör övervägas för att underlätta ett hållbart levnadssätt.
Sidan uppdaterades: