Dagvatten är regn, smältvatten eller dränvatten som tillfälligt rinner på ytan. I naturen tas vattnet upp av växter eller renas när det rinner genom marken innan det når sjöar och grundvatten. Ytor av asfalt och andra hårda material hindrar vattnets naturliga väg ned i marken. Därför har det stor betydelse hur dagvattnet tas om hand på tomter i våra småhusområden.
Läs om dagvattnet som risk och resurs och om kommunens mål
Vad händer om vi inte tar hand om dagvattnet?
Den snabba avrinningen på hårda ytor gör att en strörre andel föroreningar sköljs med vattnet ut i sjöar och vattendrag.
- Risken ökar för översvämningar både på den egna och andras fastigheter.
- Risken ökar för sättningar i mark och hus när grundvattennivån sjunker.
- Risken ökar för torka eftersom grundvattenmagasinen inte fylls på så som vid en mer naturlig avrinning.
- Stående dagvatten utomhus bildar pölar som i kallt väder fryser till is som någon sedan kan halka på.
Hur bör jag ta hand om dagvattnet?
Ett första mycket enkelt råd: Titta på vad som händer vid ett riktigt kraftigt regn! Det ger mycket information om dagvattenförhållandena på tomten. Åt vilka håll rinner vattnet? Var blir det stående en tid utan att sjunka undan? Det visar var det kan vara lämpligt att se över dräneringen av fastigheten och kanske vidta andra åtgärder.
Det finns olika sätt att ta hand om dag- och dräneringsvattnet på fastigheten. Vilka sätt som är möjliga och mest lämpliga beror på vilka förhållanden som råder på just din tomt. Du ska känna till att man som fastighetsägare inte får leda in dag- och dräneringsvatten på någon grannes tomt och att man inte heller får leda dagvattnet ut på gatan.
Bra metoder för att ta hand om dagvattnet
Infiltration på gräsytor
Det mest effektiva sättet att fördröja dagvattnet är att låta det tränga ned naturligt (infiltreras) i tomtens grönytor eller genom andra genomsläppliga ytor, till exempel grus.
För att kunna hantera takvattnet på tomtmark behövs både en tillräcklig yta och ett infiltrationsvänligt material. En tumregel för hur stor yta som behövs för att ett normalstort regn ska kunna tas upp av marken är 1-2 gånger den hårdgjorda ytan. Om takets yta är 150 kvadratmeter bör man alltså räkna med att det behövs uppemot 300 kvadratmeter på marken. Även mindre ytor kan användas vid normalstora regn, men då måste man säkerställa att vattnet vid stora regn kan rinna förbi den ytan och avledas utan risk för översvämning.
Infiltration genom en gräsmatta fungerar även som ett filter och kan avskilja till exempel kväve och fosfor som dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att näringen följer med och förorenar grundvatten, vattendrag och sjöar.
På vissa tomter är de lokala förutsättningarna för infiltration mindre bra. Det är exempelvis svårt att infiltrera om marken består av främst tät lera och berg eller i områden med hög grundvattennivå.
Minska andelen hårdgjord yta
Ett bra sätt att minska mängden dagvatten som rinner av från tomten är att välja andra alternativ än asfalt och andra ogenomträngliga material när man ska anlägga till exempel garageuppfart, gångar eller bygga en uteplats. Tänk på att även en terrass med för smala springor kan fungera som en hårdgjord yta.
Välj i stället genomsläppliga material. Då minskas avrinningen och en större del av regnvattnet får möjlighet att infiltrera. Exempel på sådana material är grus, singel, hålsten av betong, marksten med genomsläppliga fogar och rasterplattor.
Genomsläppliga material bör inte läggas i för brant lutning, eftersom infiltratationen då bara sker i en mindre del av ytan och det uppstår risk för igensättning. Det är också bra att tänka på att genomsläppliga material i regel kräver underhåll för att inte sätta igen över tiden. För samtliga material gäller att underliggande lager bör utföras av grovt material som ger god infiltration.
Bild: Plattor med genomsläppliga fogar. Foto: Daniel Stråe,WRS.
Uppfarten till huset ska helst luta mot grönytor och inte förses med kantsten eller mur. På så sätt kan även vattnet från den ytan infiltreras på tomten.
Gröna tak – växtlighet som takbeklädnad
Ibland räcker tomtytan inte till för att ta hand om allt vatten. Genom att anlägga gröna tak på byggnader kan du minska den totala mängden dagvatten. Taken ska då byggas upp i flera lager med dränering och ett tätt material närmast taken. Ovanpå detta läggs ett växtlager.
Gröna tak har fler fördelar än att bara minska dagvattenmängden. Vegetationstäcket utgörs ofta av torktåliga fetbladsväxter (sedum) som ger en blomning med färgnyanser i gult, grönt och rött. Sedumtaken skapar nya områden för växter samt fåglar, insekter och fjärilar. Taken skyddar även byggnader från solstrålning under sommaren och isolerar när det är kallt.
Bilden föreställer ett grönt tak. Foto: Agatha Banach.
Tänk på att sedumtak generellt inte behöver gödslas för bibehållen funktion efter växtetablering, näringsämnena i gödslet sköljs med av regnvattnet och förorenar på så sätt vattendrag och sjöar.
Stuprörsutkastare och ränndalsplattor
Dagvatten från tak kan avledas med stuprör med utkastare och ränndalsplattor. (En utkastare är böjen i slutet på stupröret som leder ut vattnet på tomten.) Utkastaren bör vara minst 20 cm lång för att undvika vattenstänk på byggnadens fasad. Från ränndalen (den lilla rännan av sten/plattor där vattnet rinner, från utkastaren på stupröret ut på gräsmattan)får vattnet rinna ut över lämpliga gräsytor eller planteringar på tomten. Där rännan slutar måste gräset skyddas mot erosion, exempelvis med grus eller färdigt gräs.
Bilden visar ränndalsplattor som leder vattnet ut på gräsmattan. Foto: Bruno Berggren, Svenskt Vatten.
Rännan av plattor bör vara tillräckligt lång för att inte belasta byggnadens dräneringssystem. Se till att marken lutar ut från huset! Om vattnet kan rinna tillbaka mot huset riskerar det att få fuktskador.
Regnvattentunna
Det enklaste sättet att återanvända dagvatten är att samla upp vatten från stuprör i en eller flera regnvattentunnor. Vattnet kan sedan användas till att vattna planteringar eller andra grönytor på tomten. Det ger en dubbel miljövinst eftersom dagvattnet tas omhand och dricksvatten som annars hade använts till bevattning sparas.
En regnvattentunna fylls relativt snabbt. För att minska risken för fuktskador på husgrunden när tunnan är full bör du ordna ett överfyllnadsskydd på lämpling höjd på tunnan. Överskottsvattnet kan avledas genom ränndalsplattor eller en slang till gräsmattan eller någon annan lämplig vegetationsyta.
Bilden visar tunnor med regnvatten överfyllnadsskydd. Foto: Ulf Thysell, Svenskt Vatten.
Minimera drunkningsrisken för barn eller djur genom att se till att tunnan är försedd med lock eller övertäckt med någon typ av nät.
Stenkista eller annat vattenmagasin
Om det inte går att infiltrera regnvatten i gräsytor eller planteringar kan det ledas bort direkt till ett hålrumsmagasin under mark. Tänk på att inte leda överskottsvatten till grannfastigheten! Led i stället, om möjligt, vattnet till avrinningsstråk i lågpunkter utmed tomtgränsen.
Ett vattenmagasin under mark kan vara ett alternativ när det inte går att leda ut takvattnet på någon vegetations- eller grusyta, eller om tomtytan inte räcker till för att ta emot allt regnvatten. Vattenmagasinet kan vara i form av en ”stenkista” fyllt med singel och makadam eller ett magasin med regnvattenkassetter eller annat material som ökar markens förmåga att ta hand om vattnet.
Innan man bygger någon form av underjordiskt magasin är det viktigt att undersöka markförhållandena så att vattnet rinner bort från huset när det lämnar magasinet. På så sätt undviker du fuktskador på huset. Det är också viktigt att magasinet dimensioneras rätt från början.
Magasinet har en begränsad volym och för att undvika översvämning kan det behövas någon form av bräddavlopp till ett avrinningsstråk. Om kommunens dagvattennät är utbyggt kan bräddavloppet gå dit.
Innan vattnet leds till kistan bör det rensas från löv i en lövrens. Om regnvattnet passerar genom marken innan det når magasinet bör man även ha ett sandfång (ett slags behållare där sand kan sjunka till botten och på så sätt skiljas från vattnet).
Ett vattenmagasin blir förr eller senare igentäppt på grund av att små partiklar från dagvattnet sätter igen porerna i det. Hur lång tid det tar varierar, men det kan uppskattas till ungefär tio år. Magasinet måste då grävas upp och bytas ut.
Svackdiken
Inom villaområden eller grupphusområden kan det ibland vara lämpligt att samla upp det dagvatten som inte infiltreras i ett grunt dikessystem, ett så kallat svackdike. Dessa brukar vara gräsbeklädda, men kan även bestå av grusfyllning. De fungerar både som infiltrationsyta och öppet avrinningsstråk.
För att diket ska kunna ta emot vatten effektivt kan marken i dikets botten bestå av ett lager makadam eller annat material som ger porvolym. Svackdiken medför fördröjning och rening av dagvattnet samt ger ökad grundvattenbildning. Såväl planering som förvaltning av svackdiken kräver samverkan mellan fastighetsägarna i området.
Vägdiken som ibland finns i villaområden är främst till för att avvattna gatan, och är inte tillräckligt stora för att ta hand om dagvatten från fastigheter. Det är väghållaren som ansvarar för att ta hand om dagvattnet från vägar. I Nacka finns det flera olika väghållare. Kommunen är väghållare för de flesta gator och vägar. Trafikverket ansvarar för Värmdöleden, Ältavägen och delar av Järlaleden. För vissa av de mindre vägarna, framför allt i Boo, ligger ansvaret hos enskilda vägföreningar.
Läs mer om väghållare och deras ansvar
Vad mer kan jag som privatperson göra för dagvattnet?
Det är viktigt att inte gödsla mer än nödvändigt på grönytor och i rabatter, eftersom näringsämnena kan sköljas ur med regnvattnet och följa med vattnet till sjöar och andra vattendrag. Där bidrar ämnena till övergödningen, som är ett problem i många av Nackas sjöar.
Läs mer om sjöar och kustvatten i Nacka
Tänk också på att inte hälla ut ämnen och föroreningar på tomten eller på gatan som inte naturligt hör hemma i sjöar och vattendrag. Att tvätta bilen i en tvätthall i stället för på gatan är ett lätt sätt att bidra till renare vattendrag i Nacka.
För att sammanfatta:
För en småhusägare handlar de viktigaste åtgärderna för att bidra till en god hantering av dagvatten om att:
- minska mängden hårdgjorda ytor,
- infiltrera dagvattnet i grönytor - om förutsättningarna finns,
- fördröja vattnet för att minska risken för översvämningsskador,
- inte tillföra föroreningar till dagvattnet genom att exempelvis tvätta bilen på gatan eller att gödsla i onödan.
Koppla dräneringsvatten till kommunal ledning
Dagvatten ska i första hand tas om hand på den egna tomten. Om husdräneringen inte kan tas om hand på fastighetens tomt är det viktigt att tänka på att dräneringsvatten inte kopplas till avloppsledning (så kallad spillvattenledning) utan ansluts till kommunal dagvattenledning. Spillvattenledningar ligger oftast på ett större djup än dagvattenledningen. Dräneringsvatten kan därför behöva pumpas för att vattnet ska kunna avledas till dagvattenledningen.
Om du idag har din husdränering kopplat på spillvattenledningen får du kontakta Nacka vatten och avfall för att diskutera om dräneringen ska tas om hand lokalt istället eller om den ska kopplas om till en dagvattenledning.
Takdagvatten ska inte kopplas till dagvattenledning utan tas om hand inom den egna fastigheten. I speciella fall kan man ansöka om dispens om att ansluta även takdagvatten till ledning.
Om ditt hus har källare är det troligt att dräneringsvattnet inte kan avledas med självfall utan måste pumpas till dagvattennätet eller hanteras inom fastighetens tomt.
Sidan uppdaterades: