Vägledning och checklistor

Bottentömmande behållare

Bottentömmande behållare töms med kranbil och är därför ett bra alternativ ur arbetsmiljösynpunkt. Det finns en hel del att tänka på när det gäller utformning och placering av underjordsbehållare, vad gäller säkerhet, arbetsmiljö och tömningsteknik.

Syftet med denna handledning är att vara ett stöd i planeringen för bottentömmande behållare. Avstämningar med Nacka vatten och avfall behöver ske under arbetets gång.

Vägledning för införande av bottentömmande behållare. (PDF-dokument, 149 kB)

Utformning av avfallsutrymme

Utformningen av ett avfallsutrymme påverkar både beteende, trygghet och arbetsmiljö. Denna checklista syftar till att säkerställa att hämtning kan utföras på ett bra sätt:
Checklista för avfallsutrymmen (PDF-dokument, 132 kB)

Nacka vatten och avfall har tagit fram råd och riktlinjer kring utformning av avfallsutrymmen som finns i Tekniska handboken för avfall, kapitel 6:
Teknisk handbok - Projektera och bygg för en långsiktigt god avfallshantering (PDF-dokument, 5,7 MB)

Avfall Sverige har tagit fram en handbok om utformning av avfallsutrymmen, den hittar du här: Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen.

Avfall Sverige har tagit fram en dimensioneringsmodell för avfallsutrymmen för att underlätta i planeringen av nya avfallsutrymmen. Du hittar användarmanual och dimensioneringsmodell här.

Placering av kärl

Vid de flesta fastigheter hämtar chauffören avfallskärlen och drar dem till sopbilen. För att det ska fungera bra ska kärlen stå med handtaget utåt (ej in mot vägg/staket). Då behöver inte chauffören vända på tunga kärl och riskera skador.

För att underlätta lämning av avfall i kärl med handtaget utåt och med lock på, finns en variant med lock-i-lock där avfallslämnaren öppnar en rättvänd lucka i locket. Kontakta kundservice för frågor.

Vid matavfallsinsamling ska matavfallskärlen stå längst in i avfallsrummet, eller bortom restavfallskärlen.

Checklista för minskat avfall

Att återvinna avfall är bra, men det bästa för miljön och klimatet är om vi kan förebygga att avfall uppstår. När avfallet minskar, minskar även fastighetsägarens avfallskostnader och hushållens inköpskostnader. Det går åt mindre tid för att hantera avfall och hålla rent i avfallsutrymmen. Arbetsmiljön för fastighetsskötare och lokalvårdare blir bättre och det behövs mindre yta för avfallsutrymmen.

Gemenskap och trygghet
I flerbostadshus kan åtgärder för att minska avfallet öka gemenskapen.
De boende får något gemensamt att prata om och kan mötas i till exempel bytesrum, snickarverkstad, på bytesdag och kring lånepool. Det kan öka den upplevda tryggheten i fastigheten.

Attraktiv hyresvärd/förening
Miljö och avfall engagerar. Åtgärder fastighetsägaren/föreningen gör för att förebygga avfall kan bidra till att de boende får en mer positiv bild av föreningen.

Checklista för minskat avfall (PDF-dokument, 228 kB)

Checklista för ökad sortering

Syftet med denna checklista är att fungera som ett stöd i arbetet med att åstadkomma förändrat beteende hos boende i flerbostadshus och samfälligheter.
Checklista för ökad sortering. (PDF-dokument, 185 kB)

Standard för källsortering

Trä- och Möbelföretagen, TMF, har på uppdrag av och i samverkan med sina medlemsföretag inom köksinredning tagit fram en branschstandard motsvarande en miniminivå för källsortering i bostäder. Förutom att uppnå en samsyn kring transparenta krav vill man bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Branschstandard för källsortering (TMF:s hemsida)

Att skapa delningskultur

Att dela saker, transportmedel, ytor, tid och kunskap bidrar till en mängd hållbarhetsvinster, såväl ekologiska, sociala som ekonomiska.

Denna vägledning är framtagen av IVL och Stockholmshem och är en guide för hur fastighetsägare/föreningar kan underlätta delning av saker, fordon, ytor, kunskap och tid i bostadsområden.

Att skapa delningskultur (IVL:s hemsida)

Fastighetsnära insamling av textil

Vill ni börja samla in textilier för återanvändning? Ni kan i så fall kontakta någon av de tre ideella organisationerna som Nacka vatten och avfall samarbetar med. Textilierna säljs som second hand i organisationernas butiker. En del exporteras för återanvändning utomlands. De textilier som inte kan återanvändas materialåtervinns. Det som inte kan materialåtervinnas omhändertas genom avfallsförbränning. Gemensamt för organisationerna är att de har 90-konto. De arbetar bland annat med hjälpverksamhet och internationellt bistånd.

Ni behöver hitta en lämplig mark som ägs av bostadsrättsföreningen/ samfälligheten för uppställning av textilbehållaren. Organisationerna gör sedan en bedömning om tillräckligt med textilier kommer kunna samlas in för att det ska vara ekonomiskt rimligt. Behållare för textil kan även förvaras i miljörum, men det innebär extra arbete vid tömning. Diskutera denna möjlighet med den organisation ni vill samarbeta med.

Organisationer och kontakter:

Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)
08-7442222
info@artikel2.se

Human Bridge
0383-46 74 70
info@humanbridge.se

Myrorna
020-140 00 44
insamling@myrorna.se